Skolflygplan

Ovre vanster: Svensk SK 60B ( Saab 105 ), svenskt militart skolflygplan och latt attackflygplan .
Ovre hoger: Diamond DA20 latt allmanflygplan , vanlig inom skolflygning.
Undre vanster: Boeing-Saab T-7 Red Hawk , svensk-amerikanskt avancerat skolflygplan.
Undre hoger: Spansk E.16 ( North American Texan ), amerikanskt militart skolflygplan.

Skolflygplan ( militarforkortning : skfpl , typprefix : SK ) ar flygplan som avses for flygutbildning, sasom grundskolning av pilotelever , kontrollflygning , avancerad flygovning av flygverksamhet och annat.

I modern tid utvecklas avsevart farre skolflygplan an forr pa grund av hog kostnad for ny framtagning och de praktiska mojligheterna att modernisera och renovera aldre typer. Utvecklingen av flygsimulatorer har aven lett till att avancerad inskolning aven kan utforas pa marken, vilket minskar flygtimmarna pa existerande skolflygplan och okar livslangden pa dess flygkroppar.

Beskrivning [ redigera | redigera wikitext ]

Skolflygplan forekommer framst som andamalsbyggda konstruktioner med utgangspunkt att vara lampliga for uppdraget i fraga, sasom passande flygegenskaper for utbildningen. For grundskolning ska flygegenskaperna helst vara utformade sa att flygeleven kan bega misstag under gang (i luften och pa marken) utan att dessa leder till haveri .

Skolflygplan ska helst aven ha tvasitsig forarkabin sa att flyglarare och flygelev skall kunna flyga samtidigt. I svensk FV - nomenklatur anvands tva huvudsakliga begrepp i relation till detta:

DK ? dubbelkommando ? skolflygning med flyglarare ombord ^[
1
]^[
2
]
EK ? enkelkommando ? skolflygning utan flyglarare ombord ^[
1
]^[
2
]

Satena kan vara placerade sida vid sida for att lararen ska kunna ha god uppsikt over elevens agerande, men de kan aven vara tandemplacerade i rad efter varandra for att efterlikna ergonomin i en enkelkabin.

Skolflygplan behover dock inte vara andamalsbyggda, utan precis som med personbilar kan flygutbildning utforas i flygplan avsedda for andra uppgifter, sasom allmanflyg , firmaflyg eller forbindelseflyg ^(
en
), etc. Exempel pa allmanflygplan som lampar sig val for skolflyg ar, Cessna 150 , Cessna 152 , Cessna 172 och Piper PA-28 Cherokee . Vissa historiska stridsflygplan med plats for en bakatvand tandemsittande kulspruteskytt (signalist) har aven stundom kunnat modifieras till skolflygplan genom att vanda signalistsatet 180° grader for att pa sa satt skapa en plats for flygelev eller flyglarare. ^[
3
]

Avancerad flygutbildning [ redigera | redigera wikitext ]

Avancerad flygutbildning

Ovre vanster: Saab 105 avancerat skolflygplan och latt attackflygplan .
Ovre hoger: MiG-15UTI tvasitsig (DK-modifierad) skolvariant av jaktplanet MiG-15 .
Undre vanster: O 1 ( FVM/CVM Tummelisa ), det forsta svenska ovningsflygplanet fran 1920.
Undre hoger: Jak-130 ^(
en
) ryskt stridsovningsflygplan ( Lead-In Fighter Trainer , LIFT ) med olika vapen lastade.

Avancerat skolflygplan [ redigera | redigera wikitext ]

Vissa skolflygplan ar konstruerade for avancerad flygutbildning, ej inskolning, och ar utrustade for att kunna ova olika former av flyguppdrag. Militart kan sadana forslagsvis sarskiljas som ovningsflygplan (alderdomligt) eller avancerat skolflygplan ^[
4
] ( engelska : advanced trainer ) jamte "grundlaggande skolflygplan" ( engelska : basic trainer ) och anvands for taktisk flygutbildning och viss flygslagsutbildning. De kan ofta lasta vapen for ovningsandamal eller latta attackuppdrag .

En annan variant ar att bygga om vanliga stridsflygplan med tvasitsig forarkabin for dubbelkommando (DK). Detta skapar mycket avancerade skolflygplan som ger flygelever en bra plattform for inskolning och typinflygning pa just den ursprungliga stridstypen. De taktiska mojligheterna varierar men vissa exempel har nastintill samma taktiska formagor som ursprungsplanet.

Ovningsflygplan [ redigera | redigera wikitext ]

Begreppet ovningsflygplan var ursprungligen en benamning som det svenska flygvapnet och dess foregangare anvande under 1920- och 1930-talen for flygplan som var avsedda for ytterligare flygtraning efter den grundlaggande flygutbildningen. ^[
5
] Ovningsflygplanen och kunde anvandas for mer avancerad flygning an de skolflygplan som blivande piloter forst fick flyga med. Ovningsflygplanen betecknades med typprefixet O , med O 1 som forsta flygplanstyp med beteckningen (infort 1920) och O 9 som det sista (infort 1932). I och med 1940 ars beteckningssystem skrotades benamning och sedan dess har ingen skillnad gjorts pa ovningsflygplan och skolflygplan, utan alla flygplan som ar avsedda for flygutbildning (grundlaggande eller mer avancerad) benamns skolflygplan med typprefixet SK.

Sarskiljningen har aven forekommit utomlands. USA:s armeflygvapen (USAAF) kallade grundlaggande skolflygplan for Basic Trainer (typprefix: BT ) och avancerade skolflygplan for Advanced Trainer (typprefix: AT ), samt i mindre utstrackning Basic Combat Trainer (typprefix: BC ). I Tyskland har begreppet Ubungsflugzeug ("ovningsflygplan") forekommit stundom.

Lead-In Fighter Trainer [ redigera | redigera wikitext ]

I modern tid har ett nytt koncept kallat Lead-In Fighter Trainer (forkortat LIFT ), ungefar "inledande jaktskolflygplan", borjat bli populart ( ryska : учебно-боевой самолёт , "stridsovningsflygplan"). ^[
6
] Konceptet tar over positionen som avancerat skolflygplan och har flygslagsutbildning (stridsutbildning) som utgangspunkt istallet for taktisk flygutbildning. ^[
6
]