Blabar
(Vaccinium myrtillus
L
) ar ett flerarigt
ris
.
Blabars
ris
ar cirka 30 cm hogt, undantagsvis anda upp till 70 cm. Det faller
loven
pa
hosten
.
Stjalken
ar hard och vedartad. Darfor klassas blabarsris ibland som dvargtrad.
I Sverige blommar blabarsris
maj
?
juni
.
Baren ar mogna i
juli
soderut; i
augusti
norrut. Pa
smalandska hoglandet
nagra veckor senare an i ovriga
Gotaland
.
Karta over blomningstider i
Norden
:
.
Blabar ar normalt overdragna med en tunn
vaxhinna
, som skyddar baret mot fukt och uttorkning och ger dem en matt, ljusbla farg.
Fullmogna blabar har ett saftigt
fruktkott
, som trots vaxtens namn ar morkt
vinrott
. Smaken ar
sot
med obetydlig
syra
.
Blabar innehaller
antioxidanter
, bland annat 8 mg
askorbinsyra
per 100 g (rekommenderat dagsbehov
75 ? 100 mg).
[
1
]
Naringsinnehallet i baren ar ringa, och som overlevnadskost ar det huvudsakligen vatskeinnehallet som ar av varde.
Kromosomtal
2
n
= 24.
Mycket sallsynt forekommer en
hybrid
med
lingon
(Vaccinium vitis-idaea)
:
(
blingon
,
aven kallad
blagon,
Vaccinium
×
intermedium
Ruthe
.
[
2
]
Hybriden har vintergrona blad och violetta bar.
[
3
]
-
Blommande blabarsris.
-
Blabarsris i hostfarger.
Blabarsris vaxer vilt i storre delen av Europa och det finns aven i nagra delar av
Asien
. Det tacker stora ytor av
moskogar
.
Blabar ar en av de allra vanligaste vaxterna i Sverige och tacker ca 11 % av landets skogsmarksareal
[
4
]
Blabar trivs bast i
barrskog
och ar en typisk
skuggvaxt
, dar bladen vrider sig i riktning mot det starkaste ljuset. Pa torrare mark blir riset mindre hogt och baren torrare och mindre valsmakande.
Vissa bar saknar anlaget for vaxoverdraget
(eproinosum),
och ar darfor blanka och svartbla. Sadana bar brukade kallas
skomakarbar
och ansags giftiga eller oatliga, eftersom man trodde att djur
urinerat
pa dem.
[
5
]
I sjalva verket ar de fullgoda. Varfor
skomakare
forknippats med vaxlosa blabar kan bero pa att skomakaren gjorde skorna blanka och fina.
Sallsynt forekommer
vita blabar,
Vaccinium
f.
leucocarpum
som helt saknar anlaget for den bla fargen
(eucocarbum).
Om visst blaanlag dock finns, men ar svagt, blir baren grona och rosa.
- Amerikanskt blabar
(Vaccinium corymbosum,
pa amerikansk engelska
blueberry,
och
Vaccinium angustifolium)
vilka ar andra arter inom
slaktet
. Pa amerikansk engelska heter det europeiska blabaret
bilberry.
- Blabar forvaxlas ibland med
odon
, men det finns vasentliga skillnader mellan dem. Bland annat ar odonets trubbiga blad bladaggiga pa undersidan och de tamligen smaklosa barens saft ar farglos, medan hos blabar undersidan pa de spetsiga bladen ar gron och saften fran baren ar violett. Odonet har vidare trinda grabruna grenar, medan blabarets ar grona och kantiga. Odon ar dessutom ofta mera hogvuxet an blabar och forekommer vanligen pa fuktigare mark.
- Bar av
getrams
, som ar
giftiga
.
Blabar ar populara att atas direkt utan tillagning, eller anvandas till exempelvis
sylt
,
paj
,
saft
,
marmelad
,
kram
,
tesurrogat
, blabarsvin och
soppa
.
Farska blabar har kort hallbarhet, men i
frystorkad
form ar hallbarheten mycket god.
Baren kan anvandas inom
textilfargning
for fargning av
ylle
.
Betat
med
alun
ger de en lila eller rodaktig farg.
[
kalla behovs
]
Blabar har ocksa anvants for fargning av
faner
.
[
kalla behovs
]
Blabarsrisets innehall av
garvamnen
har
hantverksmassigt
anvants for laderbearbetning.
[
kalla behovs
]
I gamla
timrade
hus smetade man ofta
lera
pa innervaggarna (
lerklining
), som sedan vit
kalkades
. Darefter dekorerade man genom att spracka blabar mot vaggen sa att barsaften gav en fargflack i kalken.
[
kalla behovs
]
Blabar ar bra mot
munhale
- och
svalg
inflammationer
.
[
kalla behovs
]
Preparat med blabars
antocyaniner
anvands invartes vid
kapillarblodningar
.
[
6
]
Amnen i bladen ar
blodsockersankande
, och preparat av blabarblad kan anvandas for behandling av mild
diabetes
.
[
kalla behovs
]
Aktiva amnen ar organiska syror (
bensoe
-, appel-,
barnstens
-, kinasyra),
triterpensyror
(
ursol-oleanolsyra
), garvamnen av
katekintyp
:
neomyrtillin
.
[
6
]
Baren har
vitamin P
-effekt och hjalper mot
diarre
.
[
kalla behovs
]
Aktiva amnen ar organiska syror (
appel
-,
citron
-,
kinasyra
),
garvamnen
av
tannintyp
, antocyaninpigment (
cyanin
,
delphinidin
,
malvidin
,
petunidin
) samt
retinol
(A-vitamin) och
askorbinsyra
(C-vitamin). Pa
apotek
kunde man forr kopa
Baccæ Myrtill
som ansags vara febernedsattande.
Blabar ar en viktig vaxt for andra arters overlevnad, alltsa en sa kallad
nyckelart
. Riset betas av bland annat
radjur
och
alg
, medan baren ats av en mangd olika fagelarter och
bjorn
.
Tjaderkycklingar
kan ocksa hitta fjarilslarver pa grenarna, vilket for dem ar en mycket naringsrik foda. Blommornas
nektar
utnyttjas av
humlor
och
fjarilar
. Blabar har alltsa en stor betydelse for den
biologiska mangfalden
i skogen
[
7
]
.
Namn
|
Trakt
|
Referens
|
Folktro
|
Klyngon,
klyngen
|
Skane
|
[
8
]
|
|
Slyngon
|
?
|
|
|
Om svarta, vaxlosa bar
|
Armslekber
|
Vasterbotten
|
|
Ormar
har slickat bort vaxhinnan pa svarta blabar
(
Am
ar en forvrangning av ordet
orm
i flera norrlandska landskap.
)
|
Haraslickebar
|
Angermanland
|
|
Harar
har slickat bort vaxhinnan pa svarta blabar
|
Skomakarbar
|
Allmant
|
|
|
?
|
?
|
|
Kor
eller
ravar
har
urinerat
pa baren
|
Uttrycket
blabar
som anvands pa nyborjare eller amatorer inom sport harstammar fran 60-talet. Mindre duktiga akare i
Vasaloppet
stannade garna vid stationerna med blabarssoppa och spillde lite vid varje tillfalle sa vid malgang sag de till slut ut som "blabar".
[
9
]
[
battre kalla behovs
]
Uttrycket har aven aldre anor. I bondesamhallet var alla vuxna upptagna med skorden medan barnen fick andra sysslor. En syssla som inte kravde muskelkraft eller erfarenhet var att plocka bar i skogen. Skordetid och bartid sammanfoll varfor de yngsta och minst erfarnas arbetskraft togs till vara genom att lata dem plocka blabar, darav uttrycket att en oerfaren ar ett "blabar".
[
kalla behovs
]
- Kardell, Eriksson:
Skogsskotselmetodernas inverkan pa blabar och lingon
. Sveriges Lantbruksuniversitet.
- "Kvavets effekter pa forekomsten av blabar, lingon och krustatel", Fakta Skog nr 13, 2002
- Strengbom, Nordin: "Godsling orsakar langvariga forandringar av skogsmarksvegetationen". Fakta Skog nr 7, 2008
- Effekter av kvavenedfall pa skogsekosystem
, Naturvardsverket, rapport 5066. 2000
- ^
”Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version 2012-01-26”
. Livsmedelsverket. Arkiverad fran
originalet
den 18 augusti 2012
.
https://web.archive.org/web/20120818030008/http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx
. Last 16 augusti 2012
.
- ^
Tutin
et al., 1972,
Flora Europaea
, vol.3, sid 13. {{
ISBN
052108489X}}.
- ^
Bo Mossberg
,
Lennart Stenberg
(2003).
Den nya nordiska floran
.
ISBN 91-46-17584-9
- ^
”Skogsdata 2020 - Aktuella uppgifter om de svenska skogarna fran SLU Riksskogstaxeringen”
. SLU Institutionen for skoglig resurshushallning. 27 maj 2020
.
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/skogsdata/skogsdata_2020_webb.pdf
. Last 16 september 2020
.
- ^
”blabar - Uppslagsverk - NE.se”
.
www.ne.se
. Arkiverad fran
originalet
den 14 oktober 2017
.
https://web.archive.org/web/20171014104654/http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bl%C3%A5b%C3%A4r
. Last 30 maj 2019
.
- ^ [
a
b
]
Ortmedicin och vaxtmagi, Reader’s Digest AB, 1983
- ^
Gronare skog
av Johnny de Dong, Marie Larsson-Stern och Hans Liedholm. Skogsstyrelsens Forlag 1999
- ^
Johan Ernst Rietz
:
Svenskt dialektlexikon,
sida 330
[1]
,
Gleerups
, Lund 1862…1867,
faksimilutgava
Malmo 1962
- ^
”Arkiverade kopian”
. Arkiverad fran
originalet
den 8 maj 2012
.
https://web.archive.org/web/20120508013550/http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/wennerholm/article14769143.ab
. Last 10 maj 2012
.
- Wikimedia Commons har media som ror
Blabar
.