Betlehem

Fran Wikipedia
Betlehem
??? ???
??? ???
Stad
Betlehem
Betlehem
Administreras av Palestinska myndigheten  Palestinska myndigheten
Indelning Betlehems guvernement
Koordinater 31°42′11″N 35°11′44″O  /  31.70306°N 35.19556°O  / 31.70306; 35.19556
Folkmangd 28 591  (2017)
Geonames 284315
Fodelsekyrkans inre

Betlehem ( hebreiska : ??? ??? , "brodhus"; arabiska : ??? ??? , "kotthus"; syriska : Bet , hus och lehem brod, "brodhus") ar en stad pa nuvarande Vastbanken , Palestina , omkring en mil soder om Jerusalem och belagen 765 meter over havet. Den ar huvudstad i distriktet Betlehem. Betlehems stadsomrade innefattar ocksa de sma orterna Beit Jala och Beit Sahour .

Enligt Matteus- och Lukasevangeliet och den kristna traditionen var det har som Jesus foddes. Betlehem ar hemort for en av de storsta grupperna av palestinska kristna i Mellanostern. Betlehem namns ocksa pa flera stallen i Gamla Testamentet . Ruts bok utspelas i Betlehem, vilket har stor betydelse for det sammanhang i vilket Jesus foddes ("Davids stad"). Manga kyrkor inom vackelserorelsen heter Betlehemskyrkan.

Den stora vagen fran Jerusalem mot Hebron passerar Betlehem, och utefter denna vag mellan Jerusalem och Betlehem finns Rakels grav.

Inne i Betlehem finns som pilgrimsmal och sevardhet bland annat den sa kallade Fodelsekyrkan , byggd av kejsar Konstantin den store over den plats dar traditionen berattar att Jesus foddes. I narheten finns den grotta dar Hieronymus sags ha bott i trettio ar medan han oversatte Bibeln till latin . Strax utanfor Betlehem pa ostsidan finns tva olika platser som utpekas som Herdarnas ang ( Beit Sahour ).

Betlehem har ett katolskt universitet som grundades under ledning av Vatikanen .

Den kristna befolkningen ar inte langre i majoritet, men en sarskild stadga kraver att borgmastaren och majoriteten i kommunradet anda maste vara kristna. [ nar? ]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Tidig historia [ redigera | redigera wikitext ]

Staden, som ligger i "bergslandet" i Judeen var bebyggt redan under bronsaldern , men har historiskt varit en tamligen obetydlig stad. Under Rehabeam fick staden genom sitt lage betydelse som befastningsstad och infogades i Juda rikes forsvar mot Kungariket Israel . Betlehems koppling till Davids att ledde till att den kopplades till messianska forestallningar. Betlehem aterbefolkades efter den Babyloniska fangenskapen . [ 1 ]

Betlehem i Bibeln [ redigera | redigera wikitext ]

Staden omtalas i bibeln i aldre kallor som Efrata (1 Mos. 35:16, 19, 48:7, Rut 4:11). Den kallades ocksa Betlehem i Efrata (Mika 5:2), Betlehem i Juda (1 Sam. 17:12) och " Davids stad" (Lukas 2:4). Den beskrivs forsta gangen i Bibeln som platsen dar Rakel dog och begravdes "invid vagen" omedelbart norr om staden (1 Mos. 48:7). Dalen oster om staden var platsen for berattelsen om Rut fran Moab . Betlehem anses traditionellt som Davids fodelseort och som det stalle dar han blev smord till kung av Samuel (1 Sam. 16:4?13), och det var fran brunnen i Betlehem som tre av hans hjaltar med risk for sina liv gav honom vatten nar han var i Adullams grotta (2 Sam. 23:13?17). I Nya Testamentet anges Betlehem som Jesus fodelseort.

De romerska och bysantinska perioderna [ redigera | redigera wikitext ]

Staden drabbades hart under Bar Kokhbas uppror ( 132 ? 135 e.Kr.) och romarna reste ett tempel at Adonis pa den plats dar Fodelsekyrkan nu ligger. Den forsta kristna kyrkan byggdes 326 , nar Helena , modern till den forste kristne romerske kejsaren, Konstantin den store , besokte Betlehem.

Under det samariska upproret 529 blev Betlehem plundrat och stadsmurarna och Fodelsekyrkan forstordes, men de ateruppbyggdes snart pa order av kejsar Justinianus . 614 invaderade perserna Palestina och erovrade Betlehem. Enligt en berattelse som ges i senare kallor avstod de fran att forstora Fodelsekyrkan nar de sag en mosaik dar de tre vise mannen var avbildade i persisk kladnad.

Arabiskt styre och korstagen [ redigera | redigera wikitext ]

Ar 637 , kort efter att Jerusalem erovrades av muslimska harar, besokte kalifen Umar ibn al-Khattab Betlehem och lovade att Fodelsekyrkan skulle bevaras for att anvandas av kristna.

Ar 1099 intogs Betlehem av korsfararna , som befaste staden och byggde ett nytt kloster pa norra sidan om Fodelsekyrkan. Pa juldagen ar 1100 krontes Balduin I till den forsta kungen av det frankiska Kungariket Jerusalem , och samma ar upprattades ett latinskt (katolskt) biskopssate i staden.

Ar 1187 erovrade Saladin Betlehem fran korsfararna och de latinska kyrkomannen tvingades ivag. Saladin tillat tva latinska praster och tva diakoner att atervanda 1192. Emellertid blev forlusten av pilgrimshandeln till skada for staden. Betlehem blev aterfort till korsfararnas kontroll genom fordrag under en kort period mellan 1229 och 1244 . Nar Rukn al-Din Baibars kom till makten 1250 minskade toleransen for kristendomen, prasterskapet lamnade staden och stadsmurarna revs. Det latinska prasterskapet aterkom till staden under det foljande arhundradet och tog sate i klostret vid basilikan, och 1347 fick franciskanerna besittning av Fodelsegrottan och ratten att styra och uppratthalla basilikan.

Betlehem under Osmanska riket [ redigera | redigera wikitext ]

Under aren av osmansk kontroll over Betlehem fran 1517 och framat stred de katolska och grekisk ortodoxa kyrkorna om vem som hade ratten till Fodelsekyrkan.

Fran 1831 till 1841 var Palestina understallt Muhammed Ali av Egypten . Under denna period drabbades staden av en jordbavning samt forstorelse av den muslimska delen av staden av trupper, till synes som hamnd for ett mord. 1841 kom Betlehem an en gang under osmanskt herravalde, och forblev sa till slutet av forsta varldskriget och upprattandet av det brittiska Palestinamandatet .

1900-talet [ redigera | redigera wikitext ]

Saval romersk-katolsk som grekisk-katolsk och protestantisk mission bedrevs i Betlehem, som under storre delen av 1900-talet framst befolkades av kristna, men aven en mindre del muslimer. Svenska Jerusalemforeningen hade 1904?1905 en lakarmission och eget sjukhus i Betlehem. [ 2 ]

W. Harvey genomforde 1934 omfattande arkeologiska utgravningar i Betlehem. [ 1 ]

I FN:s generalforsamlings resolution 1947 om att dela Palestina inkluderades Betlehem i den sarskilda internationella enklaven Jerusalem, som skulle administreras av FN . Jordanien ockuperade staden under 1948 ars arabisk-israeliska krig . Manga flyktingar fran omraden som erovrades av den israeliska sidan 1947?1948 kom till Betlehem och upprattade lager i den norra delen av staden nara vagen till Jerusalem och pa bergssidan i soder. Dessa blev senare de officiella flyktinglagren Beit Jibrin (eller al-'Azza) och 'A'ida (i norr) och Deheisheh i soder. Denna tillstromning av flyktingar andrade Betlehems befolkningssammansattning avsevart.

Jordanien beholl kontrollen av staden till 1967 , da Betlehem tillsammans med resten av Vastbanken ockuperades av Israel efter sexdagarskriget .

Betlehems universitet grundades 1989. [ 1 ]

Den 21 december 1995 blev Betlehem ett av omradena under den Palestinska myndighetens fulla kontroll. Liksom ovriga palestinska stader har Betlehem dock upprepade ganger varit utsatt for utegangsforbud och militara attacker fran Israels krigsmakt. Betlehems infrastruktur och turism drabbades hart av den Andra intifadan som brot ut 2000..Ett stort israeliskt angrepp mot staden gjordes under 2002. Bland annat belagrades Fodelsekyrkan under 39 dagar.

Israels barriar pa Vastbanken finns vid Betlehem.

Jesu fodelseort [ redigera | redigera wikitext ]

Att det ar ratt Betlehem som utpekas som Jesu fodelseort ifragasatts av en rad forskare, bland andra arkeologen Aviram Oshri . [ 3 ] Oshri menar att Jesusbarnets fodelseort ar ett helt annat Betlehem an det judeiska som i dag rymmer den sa kallade Fodelsekyrkan . Det ratta Betlehem, belaget i sodra Galileen , ska enligt Oshri ha legat cirka 12 mil norr om det judeiska Betlehem, betydligt narmare det Nasaret som Josef och Maria kom fran.

Det judeiska Betlehem var knappt ens bebott langre vid den kristna tiderakningens borjan. Daremot var det galileiska Betlehem vid samma tid en blomstrande stad. Pa grund harav utgor det galileiska Betlehem den mest naturliga lokalisationen for den romerska skattemyndigheten, anser Oshri.

Aven ett stalle i Nya Testamentet , Johannesevangeliet (7:40?44), dar nagon invander att Jesus inte kan vara Messias eftersom han kommer fran Galileen, aberopas av Oshri som ett stod for hans hypotes. Likasa papekar Oshri att kyrkofadern Origenes i sina skrifter omnamner att det faktiskt finns folk som inte tror att Jesus kom fran Galileen. Kyrkofadern Eusebios a sin sida beskriver det judeiska Betlehem utan att samtidigt ens namna Jesus i det sammanhanget, vilket onekligen ter sig besynnerligt om nu det judeiska Betlehem verkligen vore den ratta fodelseplatsen.

Dessutom menar Oshri att det inte ar rimligt att Josef och Maria skulle ha vandrat till fots i flera dagar anda fran Nasaret till det judeiska Betlehem med tanke pa att Maria ju stod i begrepp att foda sitt barn nar som helst. Daremot kan den 12 mil kortare strackan till det galileiska Betlehem vara tankbar i sammanhanget.

Enligt Oshri var det mycket viktigt for evangelisterna att koppla ihop Jesu fodelse med just det judeiska Betlehem for att pa sa satt pavisa att Jesus var av Davids att, vilket judarnas Messias enligt Bibelns forutsagelser maste vara for att betraktas som den akta Messias och inte ses som en falsk sadan.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b c ] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Betlehem)
  2. ^ Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan 1947 Arkiverad 16 december 2014 hamtat fran the Wayback Machine .
  3. ^ Bethlehem of Galilee Arkiverad 16 januari 2009 hamtat fran the Wayback Machine .

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Betlehem&oldid=54026607 ”