Kungariket Jerusalem
Regnum Hierosolimitanum ( Latin ) Roiaume de Jherusalem ( Fornfranska ) Regno di Gerusalemme ( Italienska ) Βασ?λειον τ?ν ?εροσολ?μων) ( Klassisk grekiska )
← 1099 ? 1291 → →
Flagga	Vapen
Kungariket Jerusalem och andra korsfararstater 1135
Huvudstad	Jerusalem (1099?1187) Tyros (1187?1191) Akko (1191?1229) Jerusalem (1229?1244) Akko (1244?1291)
Sprak	Latin Fornfranska Italienska Arabiska Grekiska )
Religion	Kristendom Judendom Islam
Statsskick	Monarki
Bildades	1099
Upphorde	1291

Kungariket Jerusalem var en korsfararstat som uppstod efter det forsta korstaget ar 1099 . Dess forste konung var Gottfrid av Bouillon , som inte ville kallas kung av Jerusalem utan den "heliga gravens beskyddare". Riket skapades av de kristna korsfararna , och strackte sig fran Beirut i norr till Gaza i soder. ^{[ 1 ]}

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

1095 utropade Urban II det forsta korstaget vid Synoden i Clermont , vars ursprungliga syfte var att hjalpa det Bysantinska riket att stavja Seldjukernas invasioner. Korstagets syfte overgick dock snabbt till att ta kontroll over det Heliga landet och startade under hosten 1096. I oktober 1097 naddes Antiochia och en belagring inleddes. I mars aret darpa anlande forstarkning i form av en trupp engelska korsfarare och darefter intogs staden, men citadellet forblev ointaget. Till korsfararnas fortret anlande emiren Kerbogha av Mosul med muslimska styrkor och belagrade korsfararna inuti den nyligen intagna staden, men efter att delar av emirens styrkor gett sig av besegrade korsfararna de muslimska styrkorna som fortfarande var kvar. Nar de belagrade styrkorna i citadellet sag att emirens styrkor forlorat slaget kapitulerade de for korsfararna.

I juni 1099 anlande korsfararna utanfor Jerusalem och intog nagra av de omkringliggande staderna, daribland Ramle , Lod och Betlehem . Darefter inleddes belagringen av Jerusalem , som intogs den 14 juli. Den 22 juli holls ett mote i Heliga gravens kyrka for att utse en kung at det nyligen etablerade Kungariket Jerusalem. Valet stod mellan Raimond av Saint Gilles och Gottfrid av Bouillon , vilka bada var ledare for korstaget och hade lett belagringen av Jerusalem, och sedan Raimond hade tackat nej till kungatiteln valdes Gottfrid att leda kungariket.

Sedan kungarikets skapelse genomlevde landet brackliga freder fram till 1187, samma ar som slaget vid Hattin utspelade sig, da strider utbrot. En rad kungar hade tilltratt och avsatts fram till denna tid. Kriget ledde till nederlag mot Saladin , den muslimske ledaren som svurit pa att aterta Jerusalem . Det enda som blev kvar av riket var staden Tyros . Samma ar inleddes det tredje korstaget som var arrangerat av paven och manga av de maktigaste rikena i Europa . Det slutade med att kungariket Jerusalem erholl nagra kuststader och omraden, men sjalva staden Jerusalem blev aldrig atererovrad. Akko blev efter detta rikets nya huvudstad.

Efter fler misslyckade korstag aren efter nederlaget ar 1187 borjade muslimerna rikta sina intressen pa att krossa kungariket Jerusalem. Efter slaget vid la Forbie 1244 var det mesta forlorat for kungariket Jerusalem. Da Tempelherreorden flyttade till Cypern forlorade riket en viktig del i sitt forsvar. Nar sedan mamlukerna erovrade Akko 1291 gick riket under.

Jerusalems regenter 1099 - 1291 [ redigera | redigera wikitext ]

• Gottfrid 1099?1100 (avstod fran att anta titeln kung)
• Balduin I 1100?1118
• Balduin II 1118?1131
• Melisende och Fulko 1131?1153 (Fulko forlorade inflytande efter 1136, och dog 1143.)
• Balduin III 1143?1162 (kront som medregent och arvinge till Melisende 1143; tog over hela makten 1153)
• Amalrik I 1162?1174
• Balduin IV 1174?1185
• Balduin V 1185?1186
• Sibylla och Guy 1186?1187

Jerusalem forlorades 1187; Sibylla dog 1190, men Guy vagrade att ge upp kronan; kungavardigheten omtvistades till 1192, darefter regerade monarkerna over en smal kustremsa

• Isabella I 1192?1205
• med Konrad I 1192
• med Henrik I 1192?1197
• med Amalrik II 1198?1205
• Maria 1205?1212
• med Johan I 1210?1212
• Jolanda (Isabella II) 1212?1228
• med Fredrik 1225?1228
• Konrad II 1228?1254
• Konrad III 1254?1268
• Hugo I 1268?1284
• Karl I av Anjou 1277?1285 (i opposition mot Hugo I och Johan II)
• Johan II 1284?1285 (i opposition mot Karl av Anjou)
• Henrik II 1285?1291

Akko tas 1291; kungadomet upphor att existera.

Titeln kung av Jerusalem har emellertid levt kvar under arhundradena bland flera europeiska monarker som har ansett sig som arvtagare till riket. Den innehas for narvarande av kung Felipe VI av Spanien .

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]