Baku (Bakı)
Huvudstad
Flagga Stadsvapen
Land	Azerbajdzjan
Hojdlage	?28  m o.h.
Koordinater	40°23′43″N 49°52′56″O  /  40.39528°N 49.88222°O  / 40.39528; 49.88222
Area	2 130  km²
Folkmangd	2 045 815  (2011 [ 1 ] )
Befolkningstathet	900 invanare/ km²
Grundad	~ 500-talet
Tidszon	AZT ( UTC+4 )
Postnummer	AZ1000
Riktnummer	994 (Azerbajdzjan) + 12 (Baku)
Geonames	587081
Baku i Azerbajdzjan
Webbplats : http://www.baku-ih.gov.az/

Baku ( azerbajdzjanska : Bakı ^{[ 2 ]} ) ar huvudstaden i Azerbajdzjan . Den ligger vid Kaspiska havets vastra kust pa Apsjeronhalvons sydsida. Med cirka 2 045 815 invanare ^{[ 1 ]} ( 2011 ) ar den landets storsta stad.

Baku har tre dominerande stadsdistrikt: den Gamla staden (?c?ri ??h?r, itjari sjachar ), den stad som vaxte upp kring sekelskiftet 1900 pa grund av oljeexploateringen och den sovjetiskt byggda staden. Stadens muromgardade historiska stadskarna blev ar 2000 upptagen pa Unescos varldsarvslista ^{[ 3 ]} . Det mesta av muren och tornen som blev forstarkta efter Tsarryssland (Kejsardomen Ryssland) erovring ar 1806 .

Baku ar indelat i elva administrativa distrikt: Azizbajov, Binagadi, Garadagh, Narimanov, Nasimi, Nizami, Sabail, Sabuntju, Chataj, Surachany och Jasamal.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Det har funnits bebyggelse i omradet sedan antiken. Den forsta skriftliga kallan som hanvisar till staden Baku ar fran 500-talet . ^{[ 4 ]} Namnet kommer antingen av persiskans Bagh-Kuh , "Guds berg", eller bad kube , "vindarnas stad". Staden var persisk fran 1509 och blev rysk ar 1806 .

Den enorma utbredningen av bebyggelsen som skedde i andra halften av 1800-talet berodde pa oljeboomen. 1873 kom svensken Robert Nobel , Ludvig och Alfred Nobels aldre bror, till Baku. Han grundade oljebolaget Nobel Brothers Petroleum Producing . Pa nagra ar hade detta foretag blivit ett ledande oljebolag pa varldsmarknaden.

Oljeboomen tog ett tillfalligt stopp 1917 da inbordeskrig och interventionskrig foljde pa den ryska revolutionen . Industriagarna och "oljekungarna" frantogs all egendom och maste lamna landet. ^{[ 5 ]} Armeniska bolsjeviker tog makten i Baku och 1918 iscensattes i staden en massaker pa den azerbajdzjanska befolkningen ^{[ 6 ]} . Kort darefter intogs staden befriad av azerbajdzjanska frivilliga soldater med hjalp av trupper skickade av Turkiet . Mellan 1918 och 1920 var Baku huvudstaden i det sjalvstandiga Azerbajdzjan innan landet inforlivades med Sovjetunionen .

Baku blev huvudstad i Azerbajdzjanska SSR da denna bildades den 28 april 1920. Azerbajdzjanska SSR blev den 12 mars 1922 en del av Transkaukasiska SFSR ^{[ 7 ]} Oljeproduktionen i Baku byggdes upp under 1920- och 1930-talen efter den sovjetiska nationaliseringen i samband med revolutionen 1917. ^{[ 8 ]}

Baku blev huvudstad i det aterigen sjalvstandiga Azerbajdzjan da Sovjetunionen splittrades 1991 .

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Baku ligger vid den vastra sidan av Kaspiska havet . I narheten av staden ligger flera lervulkaner (Kejraki, Bogch-bogcha, Lokbatan med flera) och saltsjoar (exempelvis Bojuksjor och Chodasan).

Klimat [ redigera | redigera wikitext ]

Baku har ett tempererat -halvtorrt klimat (enligt Koppens system : BSk ) med varma, torra somrar, kalla och ibland blota vintrar, och starka vindar aret om. Till skillnad fran manga andra stader med liknande klimat har Baku sallan extremt varma somrar. Detta beror huvudsakligen pa stadens nordliga latitud och faktumet att staden ligger pa en halvo i Kaspiska havet. Baku och Apsjeronhalvon , som staden ligger pa, ar den torraste delen av Azerbajdzjan (den arliga nederborden ar runt eller mindre an 200 mm per ar). Majoriteten av denna nederbord faller vid andra arstider an pa sommaren, men ingen av arets manader ar sarskilt nederbordsrik. Under sovjettiden var Baku med dess manga soltimmar och torra klimat ett populart resmal for invanarna. Stadens historia som ett industriellt centrum i Sovjetunionen har lett till att den ar en av de mest fororenade staderna i varlden. ^{[ 9 ]}

Medeltemperaturen i juli och augusti ligger pa 26,4 °C och mycket lite nederbord faller under perioden. Under sommaren sveper chazrivindarna som bringar svalka. Vintrarna ar kalla med viss nederbord och med en medeltemperatur i januari och februari pa 4,3 °C. Under vintern blaser chazrivindarna vilket leder till laga temperaturer.

Ekonomi [ redigera | redigera wikitext ]

Ekonomin i staden ar baserad pa oljefyndigheter. Tillgangar av olja har varit kanda sedan 700-talet. Sedan ar 1400 utvanns olja av invanarna for eget bruk. Kommersiell utvinning borjade ar 1872 och i borjan av 1900-talet var Bakus oljefalt de storsta i varlden och tackte halften av varldens produktion. Vid sekelskiftet ar 2000 var en stor del av Azerbajdzjans oljereserver slut och nya borrningar gjordes endast ute i havet.

Under andra varldskriget spelade oljan fran Baku en viktig roll i de sovjetiska truppernas seger, eftersom Roda armens stridsvagnar och flygplan tankades med bransle fran staden. De stora oljefyndigheterna i Sibirien var fortfarande oupptackta. Tyskarna forsokte med en storoffensiv i det sydostliga Ryssland att fa kontroll over Bakus oljeindustri, vilket misslyckades efter slaget vid Stalingrad .

Kultur [ redigera | redigera wikitext ]

Bland Bakus historiska byggnader kan namnas opera- och balettakademin (Mailovteatern) vid Nizamigatan och drama- och teaterakademin.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Azerbajdzjans statliga mattmuseum

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Suny, Ronald Grigor (1972) (pa engelska). The Baku commune 1917-1918: class and nationality in the Russian revolution . Studies of the Russian Institute / Columbia University, 0588-5477. Princeton, N.J.: Princeton Univ. Press. Libris 5140275 . ISBN 0-691-05193-3  

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• UNESCOs sida om varldsarvet i Baku

• Wikimedia Commons har media som ror Baku .
  Bilder & media