En australisk fotboll av market Sherrin. Den ar nagot storre an en "amerikansk" fotboll men nagot mindre an en rugbyboll.
Planen ar oval och mellan 130 och 180 meter lang. Det ar 6,4 meter mellan var och en av de fyra malstolparna.
Australisk fotboll
, eller
australiensisk fotboll
, ar ett
bollspel
som framst spelas i
Australien
och har funnits sedan mitten av
1800-talet
. Pa engelska kallas spelet aven
Aussie rules football
,
Australian football
samt, i Australien, bara
football
eller
footy
.
Australisk fotboll ar mest likt en blandning mellan vanlig fotboll och rugby. Bollen ar oval och man far ta upp den med handerna. Tacklingarna ar ocksa mer lika rugbyns men man far passa bollen at alla hall och dribblingarna och matchforloppet ar mer likt vanlig fotboll.
I Australien bestar varje lag av 22 spelare. 18 ar pa planen samtidigt och de fyra avbytarna far bytas in nar som helst och hur manga ganger som helst under spelets gang. I Sverige spelar man for det mesta med 9-13 spelare per lag.
En match ar uppdelad i 4 stycken 20-minutare och man byter sida var 20:e minut.
I Australien spelas sporten pa ovala planer vilket man aven gor i Sverige. I Australien ar planerna ca 165 m langa och ca 135 m breda. I Sverige spelar man ofta pa anpassade rugbyplaner eller pa stora plana grasytor dar stolpar satts upp.
Det ar totalt sju umpires (domare), tre pa planen, tva kantdomare samt tva maldomare. I Sverige ar det oftast fyra, tva pa planen samt tva maldomare.
Malet bestar av fyra malstolpar med 6,4 meter mellan vardera stolpe.
Bollen ar oval med ett skal av rott eller gult lader. Den ar nagot mindre an en rugbyboll men storre an en amerikansk fotboll. Bollen skall vara 170 mm i "stor"-diameter och vaga 454 - 482 g Spelet satts igang genom att bollen studsas i marken mitt pa planen. I Sverige kastas den for enkelhetens skull upp i luften. Detta gor man i borjan pa varje kvart samt efter det att mal gjorts.
En ganska speciell regel for australiensisk fotboll ar att man inte far kasta bollen utan maste sla pa den.
Man far heller inte springa langre an 15 meter utan att bollen vidror marken. Detta uppnas oftast genom att bollen studsas och det har visat sig vara svart for icke-australiensare att lara sig studsa en oval boll. Man far sjalvklart aven boja sig ner och lata bollen rora marken.
Bollforande spelare och spelare som befinner sig i narheten av bollen far tacklas. Spelare som befinner sig i narheten av bollen, men inte innehar bollen, far endast tacklas med kroppstacklingar. Bollforande spelare far tacklas medelst "rugbytacklingar". Rugbytackling far inte goras ovanfor axlarna pa den tacklade spelaren.
Vinner gor det laget som har flest poang nar matchen blases av efter spelad full tid. Man far sex poang for varje mal samt en poang for varje behind (behind forklaras nedan). Poangen raknas genom att mal och behind laggs ihop. Vid exempelvis sju mal och 14 behinds skrivs totalpoangen ut sa har: 7.14(56)
De tva mittersta stolparna ar malstolpar.
Ett mal ar vart sex poang och gors genom att bollen sparkas mellan de tva mittersta malstolparna utan att rora nagonting, forutom marken, mellan sparkarens fot och malet. Om en mot- eller medspelare vidror bollen eller om den traffar en malstolpe blir det inget mal utan en
behind
. En behind ar vard ett poang och erhalls om bollen fas mellan de bada mittersta malstolparna pa annat satt an vid mal samt nar bollen, oberoende av metod, fas mellan de yttersta malstolparna. Om man bar, knuffar eller slar in bollen mellan de mittersta malstolparna far man alltsa bara ett poang.
Nar spelet satts igang vid varje kvart eller da mal har gjorts studsas eller kastas bollen upp i luften. Da skall en sa kallad ruck-man fran vardera lag forsoka vinna rucken genom att sla ner bollen till en av sina medspelare som sedan fortsatter spelet. Vid detta tillfalle far fyra personer fran vardera lag befinna sig inne i mittomradet. Samma procedur ager aven rum vid inkast samt vid uppkast efter till exempel en tackling.
Spark kan goras hur som helst men liknar till viss del en fotbollsmalvakts utspark
Bollen kan passas genom att man slar eller sparkar pa den. Handpass gors genom att man slar pa bollen med knuten hand. Man kan aven sla pa en boll som ligger pa marken med oppen hand samtidig som man springer. Detta kallas att dribbla och anvands framst for att undvika att bli tacklad om en motspelare befinner sig alltfor nara for att man skall vaga ta upp bollen.
Sparkar gor man pa enklaste satt men bollen far en stabilare luftfard och det ar lattare for en spelare att ta emot om den har en viss bakatrotation. Vanligaste sparken ar en sa kallad drop-punt dar bollen far en bakatrotation, men flera specialvarianter finns ocksa. Om en sparkad boll fardas minst 15 meter och darefter fangas och den inte har vidrort en annan spelare eller marken erhalls en sa kallad mark.
En spelare med boll far tacklas fritt mellan axlarna och knana. Tackling maste dock utforas med hoften, brostet, skuldran, armen eller oppna handen. Man far aven koppla grepp och dra omkull en spelare som har bollen. Man far dock inte tackla en motspelare ovan axlarna, under knana eller bakifran sa att han faller framat. Det ar dock helt enligt reglerna att springa ikapp en motspelare som har bollen, ta tag i honom, eller i hans klader, och dra honom bakat eller at sidorna.
Vid en tackling avgor domaren om spelaren med bollen haft tid och mojlighet att passa bollen innan tacklingen och om han anser detta overgar bollen till tacklaren. I annat fall sa sker ett uppkast mellan ruckmannen i vardera lag.
En spelare som inte har bollen far tacklas endast om han befinner sig narmare an fem meter fran bollen. Detta ar ett effektivt satt att skydda en medspelare som har bollen och kallas i dessa fall for shepherding. Man far dock inte koppla grepp och halla fast en spelare utan boll.
En mark kan liknas vid en frispark och erhalls om man fangar en boll som efter spark har fardats mer an 15 meter utan att vidrora en annan spelare eller marken. En mark skall dock inte blandas ihop med en ”riktig” frispark som ocksa forekommer i australisk fotboll. En mark innebar att man far sparka fran den plats dar man fangade bollen utan att bli stord. Motspelarna far dock placera en person i en ”mur” vid den plats dar man fangade bollen. Personen som fangade bollen kan alltid valja att inte anvanda sig av marken utan spela vidare och domaren markerar da att spelet fortsatter genom att saga ”play on”.
Tom Wills
1856 atervande
Tom Wills
fran
Rugby School
i England dar han spelat
Cricket
och en tidig form av fotboll. Pa den tiden var fotbollen en blandning av ”vanlig”
fotboll
,
irlandsk fotboll
och
Rugby
. Han forde med sig iden till Australien for att cricketspelarna skulle ha nagot att trana pa under vintern. Sporten Australian Football skapades av Tom och nagra av hans sportkollegor och i borjan hade man en rund boll.
Melbourne Football Club
grundades 1858 och den forsta matchen spelades mellan
Scotch College
och
Melbourne Grammar School
. Sporten skapades i
Victoria
. ”Footy”, som sporten populart kallas, ar mest popular i delstaten Victoria (huvudstad: Melbourne).
Victorian Football Association
(VFA) bildades 1877. Atta klubbar brot sig ur 1896 och bildade
Victorian Football League
(VFL). Ar 1925 hade ytterligare fyra klubbar tagits upp i VFL, dock endast klubbar fran den egna delstaten.
Nar klubben South Melbourne 1982 flyttade till
New South Wales
och blev
Sydney Swans
fick den vara kvar i VFL, och 1987 tillkom tva klubbar fran andra delstater,
West Coast Eagles
(Western Australia) och
Brisbane Lions
(Queensland).
Sedan ligan 1990 doptes om till
Australian Football League
(AFL) har ytterligare tre klubbar fran andra delstater kommit med,
Adelaide Crows
1991,
Fremantle Dockers
1995,
Port Adelaide Power
1996,
Gold Coast Suns
2011 och
Greater Western Sydney
2012. Av de sex delstaterna saknas endast
Tasmanien
i AFL (samt
Northern Territory
som tekniskt sett inte ar en delstat). Australisk fotboll kom annars dit tidigt och ar mycket popular aven dar.
Australiensisk fotboll finns numera pa varje kontinent (ej
Antarktis
), storst ar sporten i Australien. Men den vaxer i Europa ocksa, dar det numera finns ett lag i over halften av de europeiska landerna.
Det forsta laget i Sverige grundades 1993 och var Helsingborg FC. Forsta aret kallade de sig for the Ravens men bytte namn till the Saints innan de gick med i den danska ligan och spelade sin forsta match 1994. Helsingborg Saints bestod inte enbart av Helsingborg-spelare utan var hela Skanes lag. Det andra laget att startas i Sverige var Lund Bulldogs. De spelade i den danska ligan ar 1995 men den lades ner efter en sasong.
Ar 2003 bestamde sig spelare i Saints for att starta tre separata lag och anvanda the Saints nar de motte danska lag. De tre skanska lagen blev da Helsingborg West Raptors, Lund Magpies och Malmo Maulers. Dessa tre lag startade ocksa en skansk liga som en del under den danska ligan. Efter utvecklingen i Skane startades lag i bland annat Stockholm och Goteborg.
Etablerade lag finns numera (2012) i Helsingborg, Malmo, Goteborg, Karlstad, Stockholm, Falun, Norrtalje och Karlskrona.
2014 finns 11 lag i Sverige
[
1
]
, ca 800 utovare.