Den har artikeln eller avsnittet anses behova ett mer tidlost perspektiv . (2014-03) Motivering: Stora delar av artikeln innehaller nutidsinformation utan datum. Meningar med "idag" blev inaktuella inom 24 timmar efter att de skrevs, meningar med "nu" var aktuella endast ett ogonblick, men alla dessa meningar ar mer an 2 ar gamla(!) och alltsa mycket inaktuella. Hjalp garna Wikipedia med att atgarda problemet om du kan, eller diskutera saken pa diskussionssidan .

HDTV eller hdtv ( High Definition Television , skarp-TV ) innebar en tv -bild med hogre upplosning an de aldre 525-linjers ( NTSC ) och 625-linjers ( PAL och SECAM ) formaten. Dagens (2010-talet) HDTV-system har 720 eller 1080 linjer, dar det senare kallas full HD-upplosning. HDTV sands alltid med digitalt ljud (oftast Dolby Digital 5.1) och alltid i bredbild (widescreen, 16:9 ).

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Termen high definition beskrev det brittiska, svart-vita 405-linjerssystemet, som infordes 1936, och det amerikanska 525-line NTSC-systemet som inrattades ar 1941. Dessa var bada hogupplosta i jamforelse med tidigare mekaniska och elektroniska tv-system. Idag ar endast det amerikanska NTSC-systemet (med 525-linjer) och de europeiska PAL och SECAM (bada med 625-linjer) betraktade som standard. Efter andra varldskriget var det svartvita, franska 819-linjerssystemet hogupplost ? aven i dagens (2010-talet) bemarkelse ? men det lades ner ar 1986, ett ar efter den sista sandningen med det brittiska 405-linjerssystemet.

Ar 1958 skapades Тransformator i Sovjetunionen ( ryska : Трансформатор), det forsta systemet som kunde producera hogupplosta tv-bilder med 1125 raders upplosning. Systemet var en militar produkt avsedd framst for tv-konferenser mellan militara enheter, och kom darfor aldrig att kommersialiseras. ^{[ 1 ]}

Ar 1969 utvecklade det japanska Public service-bolaget NHK hogupplosningstelevision med 5:3 bildformat till konsumenter, ett nagot storre skarmformat an de vanliga 4:3-standarden. ^{[ 2 ]} Systemet blev inte lanserat offentligt forran sent pa 1990-talet.

Under 1981 holls den forsta hdtv-demonstrationen i USA. Det hade samma 5:3-bildformat som det japanska systemet. ^{[ 3 ]} Hogpresterande datorer och bildskarmar klarar 2 560 × 1 440, som da det lanserades benamndes XHD (for E x treme H igh D efinition) och anvande tva samarbetande grafikkort ( SLI eller CF ). Ett modernare grafikkort klarar upplosningen ensamt, utom i vissa tillampningar.

Ett allt mer vanligt forekommande bildformat ar UHDTV ( U ltra H igh D efinition T ele V ision), dar formaten 4K (3 840 × 2 160 eller 2160p) och 8K (7 680 × 4 320 eller 4320p) ingar. Medan skarmar som kan visa 4K ar ganska vanligt forekommande, ar 8K fortfarande, i borjan pa 2016, ovanligare. YouTube har aven videoklipp i 4K tillgangliga. ^{[ 4 ]}

Skarmupplosning [ redigera | redigera wikitext ]

HDTV finns idag nagot forenklat i tre format ( skarmupplosningar ) kallade 1080p, 1080i samt 720p, vilka ar namngivna efter hur manga horisontella linjer bilden innehaller.

Generellt lampar sig material med progressiva (helbild) bildformat (till exempel 1080p och 720p) battre for bilder med rorelse i, medan halvbildsformatet/sammanflatade (1080i) lampar sig bast for stillbilder eller bilder med sma kamerarorelser i. Detta beroende pa de artefakter som kan uppsta vid snabba kamerarorelser i material inspelat med relativt langsam bildfrekvens ( fps , frames per second).

Sandningsformaten [ redigera | redigera wikitext ]

SVT har tillsammans med BBC med flera inom EBU genomfort omfattande tekniska bildkvalitetsbedomningar av de olika HDTV-formaten progressiv och interlaced och har kommit fram till att for absoluta merparten av all rorlig video ar progressivt format (720p och 1080p) battre an interlaced (1080i) och rekommenderar saledes 720p fore 1080i. Det betraktas som en lite kontroversiell slutsats, tv-varlden ar en mycket konservativ bransch och manga foresprakar att det interlacing-laget skall overleva i HDTV. En stor del av dagens ^{[ nar? ]} HDTV-utrustning for tv-studio ar for 1080i. Bland annat TV4 , det andra stora tv-bolaget som borjat sanda HDTV i Sverige, har valt att tillsvidare sanda i 1080i. HD-filmmaterial filmat med filmkamera ar av sin natur producerat i progressivt format (24 bilder per sekund). For sadant material skulle man kunna tanka sig att i HDTV-utsandning dela upp varje helbild i tva halvbilder for att sanda i 1080i (1920 × 1080 × 50i) utan att fa alltfor stora interlace-artefakter. De tester av bildkvalite som genomforts, visar att det dock alltid ar battre med progressivt, 1080p (1920 × 1080 × 25p). ^{[ kalla behovs ]}

Mottagning [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige sands vanligtvis HDTV i MPEG4-format. For att ta emot dessa sandningar behovs alltsa en digitalbox med stod for MPEG4, eller en TV med inbyggd mottagare for DVB-T2 MPEG4-signaler. Dessa apparater ar markta "HDTV". Utover HDTV-markningen kan TV-apparater for marknatet ( DVB-T och DVB-T2 ) vara markta med Boxers logga medan apparater med stod for MPEG4 via kabel-tv kan vara markta med Cable HD Ready - eller till exempel med Com Hems logga, vilket betyder att de kan ta emot DVB-C -signaler med MPEG4. Apparater som inte kan ta emot en HDTV-signal i MPEG4-format, utan bara hogupplosta videosignaler i komponentvideo - eller HDMI -format, ar markta "HD-ready".

HDTV i olika lander [ redigera | redigera wikitext ]

Danmark [ redigera | redigera wikitext ]

Den 1 november 2009 overgick Danmark till digital-TV. Detta innebar samtidigt att DR utokades fran 2 till 6 kanaler, varav DR-HD sandes i fullt HD-format. Kanalen samsande i starten vaxelvis med kanalerna DR1 och DR2 , men under det forst aret som passerat borjade DR-HD alltmer likna en helt separat kanal. Danmark anvander DVB-T -teknik med MPEG-4 -kodning.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Historik [ redigera | redigera wikitext ]

Pa Canal Digital -plattformen startade en HDTV-kanal kallad Canal+ HD i Sverige (hette fran borjan C More HD) den forsta september 2005 , men da inga HDTV-boxar fanns klara till premiaren sa fordrojdes den praktiska premiaren till manadsskiftet oktober?november. Aven Com Hem borjade erbjuda HDTV over kabel-TV-natet den 12 december 2006.

Den 28 maj 2007 lanserades TV4 HD . Den 1 februari 2008 lanserade Viasat sina tva forsta HD-kanaler, TV1000 HD och Viasat Sport HD .

Den 18 februari 2010 utannonserades en "omstart" av SVT :s HD-sandningar i marknatet. 1 mars slutade SVT HD sandas i marknatet, med planering pa en nystart under senhosten 2010 av tva HD-kanaler ( SVT1 HD och SVT2 HD ). SVT HD fortsatte dock sandas via kabel-TV hos Com Hem , IP-TV hos Boxer och Telia samt via satellit pa Canal Digitals och Viasats plattformar. ^{[ kalla behovs ]}

Den 17 juni 2010 fick TV3 HD , TV4 HD , Kanal 5 HD , Canal+ HD Mix, MTVN HD , National Geographic Channel HD och Viasat Sport HD tillstand att sanda i Teracoms digitala marknat. ^{[ kalla behovs ]} Aven SVT1 HD och SVT2 HD fick tillstand av regeringen att borja sanda. ^{[ kalla behovs ]}

Den 20 september 2010 inledde SVT1 HD sina sandningar samtidigt som SVT HD da upphorde sanda. Den 1 november 2010 drog SVT2 HD igang med sina sandningar.

USA [ redigera | redigera wikitext ]

I USA hade 28,8 % av hushallen tillgang till HDTV-sandningar i februari 2009. ^{[ 5 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Bildformat (film)
• SDTV
• UHDTV

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror HDTV .
  Bilder & media