Orlogsfartyg , orlogsskepp (fran orlog , aldre ord for krig) eller krigsfartyg , ar sjogaende fartyg avsedda for militara andamal, ofta bestyckade med ballistiska robotar , fartygsartilleri , luftvarn , malsokande robotar , sjunkbomber , torpeder , minor och liknande vapen och med kapacitet for bekampning av andra fartyg, flygplan och militara installationer pa land. Till orlogsfartygen raknas aven hangarfartyg och landstigningsfartyg .

Tidig historia [ redigera | redigera wikitext ]

I antika krig anvandes fartyg ursprungligen endast for transporter. Senare utrustades fartyg aven for strid till sjoss. En beromd framstallning av sjostrid finns pa Ramses III :s gravkupol i Medinet-habu vid Tebe i Egypten ; den forestaller faraonernas seger over filisteerna (ca 1200 f.Kr.). Specialkonstruerade sadana borjade tillverkas omkring 700 f.Kr. ^{[ 1 ]}

Antikens krigsfartyg, t.ex. triremerna (fran ca 500 f.Kr.), var tunga galarer med metallforstarkt ramm. De roddes, men i gynnsam vind anvandes aven segel. Besattningen bestod forutom av roddare av soldater, som stod uppstallda pa hogt belagna dack eller plattformar, ibland benamnda kastell eller backar. Striden mellan fartyg avgjordes genom ramning eller antring, som kunde forberedas av bagskyttar. ^{[ 1 ]}

Omkring 300 f.Kr. borjade man bygga storre krigsfartyg av samma typ, framst quinqueremer, det vill saga galarer med fem man vid varje ara. Roddfartyg av dessa och liknande typer, vanligen cirka 50 m langa och 6 m breda, anvandes i Medelhavet under aterstoden av antiken och en stor del av medeltiden . Under senmedeltiden utvecklades de vidare och bestyckades med kanoner, vilka placerade i foren for eldgivning framat. Omkring 1500 infordes en storre galar, ibland kallad galeas , som kunde seglas battre och som hade upp till 70 kanoner, framst for eldgivning at sidorna. ^{[ 1 ]}

Vikingaskeppet utvecklades i Skandinavien omkring ar 700. Det var avsett for strid och handelssjofart saval till havs som i skargardar och flodsystem. Till sin konstruktion var det ett segelfartyg, som aven kunde ros. Det hade sin glansperiod pa 900-talet men uttrangdes med borjan nagra sekel senare av Hansans kogg , som tog avsevart storre last och i strid hade fordel av hogre belagna dack. ^{[ 1 ]}

Segelfartygsepoken [ redigera | redigera wikitext ]

Seglande orlogsfartyg var en vidareutveckling av seglande handelsfartyg, till exempel galeoner, koggar. Galarerna fortsatte dock att spela en viktig roll som orlogsfartyg i ostra Medelhavet in pa 1800-talet, och fick en renassans i Ostersjon under 1700-talet. ^{[ 1 ]}

Under 1400-talet utvecklades i Spanien och Portugal karavellen , ett bukigt tre- eller fyrmastat fartyg med kastell i for och akter. Karavellens motsvarighet i norra Europa var den ovan namnda koggen, vilken dock vanligen hade endast en mast. ^{[ 1 ]}

Med tiden uppstod dock specifika namn som korvett , fregatt och linjeskepp . Darutover anvandes sammansatta uttryck som ”orlogsbrigg” och ”orlogsskonert”. For mindre fartyg anvandes aven beteckningen kanonbat , slup och styckepram .

Angfartygsepoken [ redigera | redigera wikitext ]

Inforandet av angdrivna fartyg sammanfoll i mycket med utvecklingen av sjoartilleriet som framtvingade pansarskydd pa fartygen. Utvecklingen innebar att de seglande linjeskeppen kom att ersattas av pansrade slagskepp . (I Tyskland bibeholl man lange beteckningen linjeskepp for dessa).

Mindre lander hade inte rad med de mycket dyra slagskeppen utan byggde i stallet pansarbatar eller pansarskepp . Ett exempel pa denna fartygstyp var monitorerna, uppkallade efter John Ericssons Monitor 1862, som var de forsta orlogsfartyg som byggdes for propellerdrift, maximalt skydd av pansar och lag profil samt pansarbrytande kanon i svangbart pansartorn. ^{[ 1 ]}

For spaning infordes mindre och snabbare fartyg, kryssare .

Dagens orlogsfartyg [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns ingen internationellt overenskommen indelning av orlogsfartyg. Nedanstaende ungefarliga gruppering foljer den indelning som brukar foljas i marinkalendrar .

Ubatar [ redigera | redigera wikitext ]

Andra typer av ubatar ar avsedda for sjokrig. Om de ar avsedda att bekampa ytfartyg kallas de "attackubatar" och "jaktubatar" om de i forsta hand riktar sig mot andra ubatar. Ubatar kan aven anvandas for dold spaning eller minlaggning. Miniubatar ar oftast avsedda for att transportera attackdykare .

Strategiska karnvapenubatar [ redigera | redigera wikitext ]

Ubatar med interkontinentala ballistiska robotar eller andra robotar avsedda for insatser mot stader och industricentra anvands som avskrackningsvapen. Deras uppgift ar att motverka ett karnvapenkrig , da standigt patrullerande ubatar beraknas kunna overleva ett sadant anfall och kunna sla tillbaka, vilket innebar att ingen kan vinna ett sadant krig.

Hangarfartyg [ redigera | redigera wikitext ]

Hangarfartyg ar fartyg dar stridsflygplan kan landa eller starta nar fartyget ar till sjoss. Vissa ar for detta andamal forsedda med katapulter som starthjalpmedel. En enklare form ar helikopterhangarfartyg som kan ta emot vertikalstartande flygplan.

Ytstridsfartyg [ redigera | redigera wikitext ]

Bland dessa anvands typbeteckningarna (i okande storleksordning) korvett , fregatt , jagare kryssare och slagskepp utan nagra tydliga avgransningar avseende storlek, fartresurser, bevapning eller uppgifter. Se aven patrullbat och torpedbat .

Amfibiefartyg [ redigera | redigera wikitext ]

Till denna grupp raknas manga olika specialfartyg som har till uppgift att underlatta landsattning av trupp och materiel pa stallen dar det inte finns nagra hamnar. Exempel kan vara helikopterhangarfartyg, stridsbatar och svavare .

Minkrigsfartyg [ redigera | redigera wikitext ]

Till dessa raknas minfartyg for minutlaggning, minsvepare , minjaktfartyg och minrojningsfartyg .

Trangfartyg [ redigera | redigera wikitext ]

Dessa fartyg ar avsedda for underhallstjanst som till exempel forradsfartyg, tankfartyg eller ubatsbargningsfartyg .

Folkrattslig definition [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt folkratten ska ett orlogsfartyg uppfylla foljande kriterier:

• Inga i en stats stridskrafter
• vara tydligt utmarkt vilken stat det tillhor och finnas upptagen i dess rulla eller motsvarande.
• Sta under befal av en officer i landets krigsmakt.
• Besattningen skall sta under militar disciplin

Ett orlogsfartyg behover saledes inte vara bevapnat. Eftersom termen orlogsfartyg ar knutet till stater , brukar aldre orlogsfartyg som till exempel vikingaskepp inte kallas orlogsfartyg. Exempel pa fartyg som anvands i strid men inte ar orlogsfartyg ar kapare och sjorovarfartyg .

I fredstid har ett orlogsfartyg diplomatisk immunitet , vilket bland annat innebar att det inte far arresteras eller genomsokas av annan stats myndigheter.

I krig far ett orlogsfartyg utfora valdshandlingar inom ramen for Haagkonventionens och Genevekonventionens regelverk. Det far sankas utan foregaende varning.

Manga lander, men inte alla, later sina orlogsfartyg utmarkas med en sarskild orlogsflagga (i Sverige en tretungad svensk flagga).

Regelverk [ redigera | redigera wikitext ]

For orlogsfartyg galler andra regler for fartygssakerhet och arbetsmiljo an for civila fartyg. Reglerna kan vara olika i respektive land. Inom den Brittiska flottan ingick tidigare en daglig romranson i besattningens formaner. I Amerikanska flottan daremot galler strikt alkoholforbud.

Svensk terminologi [ redigera | redigera wikitext ]

Orlogsfartyg indelas i stamfartyg , vilka permanent ar utrustade for sin uppgift, samt hjalpfartyg som ar civila fartyg vilka kallas in for militartjanst vid vissa tillfallen. Bade stam- och hjalpfartyg kan beroende pa uppgifter indelas i stridsfartyg , trangfartyg samt skolfartyg .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Orlog
• Lista over militara fartygstyper
• Lista over svenska orlogsfartyg
• Lista over fartyg i de tyska sjostridskrafterna

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Kallforteckningar [ redigera | redigera wikitext ]

• SFS 1992:118 Tilltradesforordningen
• SFS 1982:756 Forsvarsmaktens ingripande vid krankningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet
• Orlogsboken 2003, M7742-730003-9