For andra betydelser, se Oland (olika betydelser) .

Den har artikeln behover fler eller battre kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2019-05) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Oland
Landskap

Vapen for landskapet Oland , motivet anvands aven som landskapsflagga tolkat efter dess blasonering .
Olands lage i Sverige.
Land	Sverige
Landsdel	Gotaland
Lan	Kalmar lan
Stift	Vaxjo stift
Storsta sjo	Hornsjon i Hogby socken
Hogsta punkt	Hoghall , 55 m o.h. [ 1 ] [ a ]
Yta	1 347 km²
Folkmangd	26 617 (2021-12-31) [ 3 ]
Befolkningstathet	19,8 invanare/ km²
Landskapssang	Har ar fagra sommarlandet
Landskapsblomma	Olandssolvanda
Landskapsdjur Fler symboler...	Naktergal

Oland ar Sveriges nast storsta o och minsta landskap . Oland ar belaget i Ostersjon oster om Smaland fran vilket det skiljs genom Kalmarsund . On ar sedan 1972 forbunden med fastlandet genom Olandsbron , som ar Sveriges langsta bro raknat till brodelar som ligger inom rikets granser. ^{[ b ]}

Sodra Oland domineras av den stappartade och tradlosa cirka tio kilometer breda slatten Stora alvaret . Den ingar sedan millennieskiftet i varldsarvet Sodra Olands odlingslandskap .

Namnet [ redigera | redigera wikitext ]

Namnet Oland, (benamnt de Ølandia ar 1268), ar inte entydigt. Det kan vara det fornsvenska ordet øland 'o', eller ocksa kan det vara en sammansattning av o och land . Efterledens land kan da betyda 'land, landskap'. ^{[ 4 ]} Pa aldre kartor stavas ons namn ofta "Eland", dar "e" kan hang ihop med "ey" (o), som i Orkney eller engelskans "is-land" (uttal "ayland") (o-land). Rimligen, med tanke pa ons karga alvarmarker, finns genom den aldre stavningen "Eland" aven en koppling till ordet "eland" (elande), som kan betyda kargt, frammande land. ^{[ 5 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Aldre tid [ redigera | redigera wikitext ]

Oland har, efter svenska forhallanden, geologiskt sett en mycket ung berggrund. On bestar av kalksten och ar geologiskt olikt det smalandska landskapet. Flera forntidsminnen finns pa on som jarnaldersborgar och funna guldringar.

Ursprungligen fanns den viktigaste bebyggelsen langs ons ostra kust, dock med Koping pa vastra sidan som viktigaste handelsplats under tidig medeltid. Olanningarna blev senare forbjudna att bedriva egen handel; all handel skulle ga genom Kalmar . Senare kom hamnarna och den mesta av bebyggelsen finns pa vastra sidan av on bland annat for att ge ett mer skyddat lage och kontakter med fastlandet over Kalmarsund .

Oland utgjorde intill 1631 en egen lagsaga , Olands lagsaga , dar dock ostgotalagen tillampades fore landslagens tillkomst och olandslagmannens beslut kunde overklagas hos ostgotalagmannen . ^{[ 6 ]} Efter 1631 ingick Oland i lagsagan Kalmar lans och Olands lagsaga strax innan att Oland kom att inga i Kalmar lan fran 1634.

Fran 1569 till 1801 var hela Oland inrattat som sa kallad kunglig djurgardsinrattning , det vill saga en kunglig jaktpark dar allt villebrad skulle tillhora kungen. ^{[ 7 ]} Detta betydde att bonderna i praktiken blev livegna ( kronobonder ) och att ratten till jakt starkt begransades, bland annat forbjods befolkningen att ha jakthundar under perioder. Pa sodra delen av on byggdes Karl X Gustavs mur ar 1653 . Syftet var att skapa ett enormt vilthagn for att forhindra att det kungliga viltet smet ut. Allmogen tvingades uppfora muren gratis under olika former av dagsverken. Under djurgardsinrattningens tid var olanningarna aven forbjudna att hugga ved eller ta virke ur sina skogar eftersom alla vaxande trad skulle tillhora kronan. Ottenby kungsgard pa ons sodra udde ar darmed det omrade som langst i varlden oavbrutet fungerat som jaktomrade for en regerande monark. En annan rest fran djurgardsinrattningen ar Boda kronopark langst uppe i norr dar svenska staten behallit skogsbruket. Ett uppror i Boda mot den svenska overheten 1850 slogs ned med vald av tillkallad militar.

Nyare tid [ redigera | redigera wikitext ]

Skogen avverkades (byggmaterial, bransle, ved till kalkbranning, etcetera) i stor omfattning under 1700-talet sa mot slutet av 1800-talet gjordes stora planteringsinsatser for att binda upp jorden, samtidigt som avverkningen avtog. ^{[ 8 ]} Oland bestar till stora delar av karg alvarmark , men omradet narmast Kalmarsund fran Farjestaden till Gronhogen pa sydvastra Oland som kallas Morbylangadalen raknas till de bordigaste odlingsomradena i Sverige. For omraden med svagare jordar var det fiske och boskap som holl folket vid liv.

Staden Borgholms anlaggande efter kungligt beslut 1816 blev det ett uppsving for olandsk handel och sjofart.

Nar potatisen slog igenom och statusen som kronoo upphorde (och darmed det mesta av kronans palagor) pa 1840-talet okade befolkningen fran drygt 10 000 till drygt 40 000 fram till 1870-talet . Men missvaxt och potatisrota blev start pa en emigration och befolkningen minskade mellan 1870 och 1970 till drygt 20 000 invanare.

Oland fick jarnvag med borjan pa norra delen 1906 och fran 1910 kunde man fardas med smalsparig jarnvag fran Ottenby i soder till Boda i norr, en stracka pa 151 kilometer. Olands jarnvag koptes av Statens Jarnvagar 1947 och fran 1948 kunde tagvagnar transporteras med farja fran Farjestaden till Kalmar . Jarnvagen lades ner 1961, och i dag finns endast en museijarnvag, som tidigare var skogjarnvag for att transportera timmer i Boda kronopark pa nordligaste Oland.

Nar Olandsbron mellan Kalmar och Oland invigdes 1972 ^{[ 9 ]} upphorde farjetrafiken mellan Farjestaden pa Oland och Kalmar och aven mellan Stora Ror (dar sundet ar som smalast) och Revsudden pa fastlandssidan. Darefter har Farjestadens samhalle och andra orter nara brofastet vuxit och Farjestaden har gatt om centralorten Borgholm i folkmangd. En stor del av Farjestadens befolkning arbetspendlar till Kalmar.

Vaderkvarnen ar idag nagot av en symbol for Oland. I mitten pa 1800-talet fanns ca 2000 vaderkvarnar pa on. De utkonkurrerades fran sekelskiftet av Kalmar angkvarn. Genom kulturhistorikern Bertil Palms insats har de i stor utstrackning bevarats. Idag finns 355 kvarnar pa Oland. Av dem ar 2/3 privatagda och 1/3 agda av hembygdsforeningar eller sarskilda kvarnagarforeningar. ^{[ 10 ]}

Under 1900-talet var sockerbetor en vanlig groda, men sedan sockerbruket lades ner 1991 minskade betodlingen. Odling av jordgubbar, potatis, gurkor ar vanligt. Storsta delen svenskodlad gul lok produceras pa sodra Oland och samtliga bruna bonor. Jordbruket pa Oland producerar ocksa stora mangder mjolk och ar Sveriges i sarklass mjolktataste omrade.

Indelningar [ redigera | redigera wikitext ]

Lan och stift [ redigera | redigera wikitext ]

Lanet ingick fore Vasatiden i Kalmar slottslan . Fran 1534 fanns sedan Borgholms lan vars omfattning varierade over tiden, men framst avsag norra delen av on.

Landskapet har sedan 1634 varit en del av Kalmar lan, men bildade mellan 1819 och 1826 ett eget lan, Olands lan . Forsamlingarna inom Svenska kyrkan ingick fran 1604 till 1915 i Kalmar stift , tidigare tillhorde omradet Linkopings stift och sedan 1915 ingar det i Vaxjo stift .

Harader och stad [ redigera | redigera wikitext ]

• Algutsrums harad
• Grasgards harad
• Mockleby harad
• Runstens harad
• Slattbo harad
• Akerbo harad

dessutom fanns tidigt:

• Forbo harad fore 1690-talet
• Hulterstads harad fore omkring 1720

Borgholms stad fran 1816 inrattades som stadskommun nar 1862 ars kommunalforordningar tradde i kraft men fick aldrig en fran haradet separat jurisdiktion.

On delades fram till 1600-talet upp i Norra mot (Akerbo, Forbo/Fora, Slattbo, Runstens harader) och Sodra mot (Algutsrums, Mockleby, Hulterstads, Grasgards harader)

Socknar, fogderier, domsagor, tingslag och tingsratter [ redigera | redigera wikitext ]

Se respektive harad.

Kommuner fran 1952 till 1970 [ redigera | redigera wikitext ]

Stader (1 st):

Landskommuner (6 st):

Kommuner fran 1971 [ redigera | redigera wikitext ]

• Borgholms kommun
• Morbylanga kommun

I samband med valet till Europaparlamentet den 7 juni 2009 genomfordes en lokal folkomrostning om ett forslag till sammanlaggning av ons bada kommuner till en Olands kommun . Resultatet blev att nej-sidan segrade med 56% mot ja-sidans 41,1%. Motstandet mot en gemensam kommun var starkare pa sodra Oland (Morbylanga kommun) an pa norra delen av on (Borgholms kommun).

I samband med valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 genomfordes en ny lokal folkomrostning om ett forslag till sammanlaggning av ons bada kommuner till en Olands kommun . Resultatet blev att nej-sidan segrade med 55% mot ja-sidans 42%. ^{[ 11 ]}

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

Dimensioner [ redigera | redigera wikitext ]

Oland ar 135 km lang och mellan 6 och 15 km bred. ^{[ 12 ]} Den hogsta naturliga punkten ar Hoghall , 55 m o.h., mellan Farjestaden och Borgholm. ^{[ 13 ]} Ett par meter hogre (57,4 m o.h.) ligger toppen pa det anlagda roset vid Galgbacken vid Rosslosa, 5 km sydost om Morbylanga. ^{[ 14 ] [ 12 ]}

Natur [ redigera | redigera wikitext ]

Berggrunden pa Oland ar till storsta delen uppbyggd av kalksten som avlagrades under ordovicium . Denna kalksten ar flitigt anvand som byggnadssten i hela landet. Pa de vastra delarna av on finns det avlagringar ifran kambrium , framst genom sa kallad alunskiffer . Det ar den kalkrika berggrunden som har gett upphov till den rika flora av bland annat orkideer som finns pa on.

• 
  Orkideer (i mitten tva Adam och Eva , en gul och en morkrod, omgivna av violetta Sankt Pers nycklar ) pa Sodra Gredas angar pa Oland.
• 
  Ljus solvanda nara Graborg, Oland.
• 
  Stora alvaret .
• 
  Neptuni akrar , ett klapperstensfalt pa norra Oland.

Oland ar kant for sina alvarmarker som i huvudsak finns pa ons sodra halva. Alvarmarkerna ar en i varlden ovanlig naturtyp. Stora alvaret ar som del av Sodra Olands odlingslandskap med pa Unescos lista over varldsarv sedan ar 2000, och ar ovanligt stor.

Fran Rapplinge och Lindby i norr ner till Lenstad vid Stora alvaret i soder stracker sig ett balte av lovskog , till stor del adellovskog, kallat Mittlandsskogen som ar det storsta sammanhangande adellovskogsomradet i norra Europa. Langst i norr domineras landskapet av barrskog, huvudsakligen i den redan namnda Boda Kronopark. Strandangarna langs ons ostra sida har ett rikt fagelliv.

Tatorter pa Oland [ redigera | redigera wikitext ]

Kultur och sevardheter [ redigera | redigera wikitext ]

Varje ar sedan 1980 utses Arets olanning som sedan far emotta priset ur konungens hand.

Ett stort antal fornminnen finns pa Oland, till exempel hundratals boplatser fran stenaldern (bland annat vid Ottenby kungsgard ), jarnaldersgravfalt exempelvis vid Skaftekarr i Bodaskogen, runstenar som harstammar fran vikingatiden och Borgs medeltida kyrka vid Borgholms slottsruin . 1959 invigdes Himmelsberga friluftsmuseum, idag Olands museum i Langlot som bestar av tva kringbyggda gardar i en alderdomlig dubbel radby och har utvecklats till ett lokalt kulturcentrum. Kungafamiljens sommarvilla Solliden , som stod fardigt 1906, ar ocksa ett populart besoksmal.

I Boda finns en stor dansanlaggning for bland annat square dance som drar till sig dansare fran hela varlden. Flest besokare under de veckolanga danskurserna kommer fran Sverige, Danmark, Tyskland, England, men aven fran Amerika, Japan och manga andra lander.

Sodra delen av Oland ? i stort sett hela Morbylanga kommun (forutom de nordligaste socknarna Torslunda, Glomminge, Algutsrum och Norra Mockleby) ? ar, under beteckningen Sodra Olands odlingslandskap , av Unesco definierat som omistligt varldsarv .

Stenkusten langs med storre delen av den nordvastra spetsen av on ar unik i sitt slag i landet. Omradet ar skyddsklassat - "av riksintresse" - pa grund av saval kulturmiljon som den mycket speciella naturen.

Ett karaktaristiskt inslag i det olandska kulturlandskapet ar de hundratals vaderkvarnarna av tra, som dock ar betydligt farre an for hundra ar sedan. De atnjuter idag kulturminnesskydd och har blivit kannetecken for landskapet. Langa rader av kvarnar bredvid varandra finns till exempel i byarna Lerkaka i Runsten , Storlinge i Gardslosa och i Vickleby kyrkby.

Sedan tidigt 1900-tal har Oland, till foljd av sin natur- och kulturmiljo och sina luft- och ljusforhallanden, varit ett uppskattat tillhall for konstnarer, dar den valkande Per Ekstrom redan pa 1800-talet var det storsta namnet. Under andra varldskriget etablerades pa sodra on den bekanta Konstnarskolonin i Vickleby .

• 
  Olandsbron .
• 
  Gettlinge, Oland.
• 
  Vaderkvarnar pa Oland.
• 
  Vagen mot Ottenby fagelstation och fyren Lange Jan .
• 
  Fyren Lange Jan soderifran.

De bada olandska kommunerna och deras invanare anvander gemensamt en flagga som ar identisk med Olands officiella heraldiska landskapsvapen med anor fran 1560-talet, avbildat overst i artikeln: en bla duk med en gaende hjort av guld med rott halsband, rod krona och roda hovar, symboliserande Oland som kunglig jaktpark. Oland ar emellertid inte langre kunglig mark och med jamna mellanrum uppstar darfor diskussioner om halsbandets berattigande. ^{[ kalla behovs ]}

Det finns aven en privat, alternativ flagga skapad av Johan von Reis mera pa skamt pa 1970-talet, bestaende av ett gult kors pa gron botten. ^{[ 15 ]}

Kanda personer som bott eller bor pa Oland [ redigera | redigera wikitext ]

Bibliografier [ redigera | redigera wikitext ]

• Smaland, Oland & Blekinge - Deldatabas i Libris som innehaller hanvisningar till lokalhistoriskt material. Sedan 2006 registreras lokalhistoriskt material lopande och arbete pagar med retrospektiv registrering.
• Bertil Palms tryckta skrifter 1946-1996. Bibliografisk forteckning av Oloph Bexell. Tryckt i arsboken Olandsk bygd 1998, sidorna 73 till och med 93.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Lista over Olands runinskrifter

Anmarkningar [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Oland .
  Bilder & media
• Officiell webbplats
• Svensksprakiga Wikivoyage om Oland
  Reseguide

v   ?   r Sveriges landskap Gotaland Blekinge  · Bohuslan  · Dalsland  · Gotland  · Halland  · Skane  · Smaland  · Vastergotland  · Oland  · Ostergotland Norrland Gastrikland  · Halsingland  · Harjedalen  · Jamtland  · Lappland  · Medelpad  · Norrbotten  · Vasterbotten  · Angermanland Svealand Dalarna  · Narke  · Sodermanland  · Uppland  · Varmland  · Vastmanland

v   ?   r Morbylanga kommun i Kalmar lan Distrikt Algutsrum  · Glomminge  · Grasgard  · Gardby  · Hulterstad  · Kastlosa  · Morbylanga  · Norra Mockleby  · Resmo  · Sandby  · Segerstad  · Smedby  · Stenasa  · Sodra Mockleby  · Torslunda  · Ventlinge  · Vickleby  · As Tatorter Algutsrum  · Degerhamn  · Farjestaden  · Glomminge och Strandskogen  · Gardby  · Kastlosa  · Morbylanga  · Skogsby  · Stora Fro och Haga Park  · Vickleby Smaorter Alby  · Grasgard  · Gronhogen  · Hagby-Blasinge  · Norra Kvinneby  · Norra Mockleby  · Resmo  · Runsback  · Stenasa  · Stora Ror (del av)  · Ullevi  · Vastra malmen Ovriga orter Albrunna  · Arontorp  · Dorby  · Eriksore  · Hult  · Hulterstad  · Karlevi  · Mysinge  · Saxnas  · Stora Fro  · Strandskogen Oar Oland