Faktafragor
Fraga om det mesta eller skriv ett svar
|
Har kan du stalla faktafragor som till exempel
Vilken ar varldens minsta daggdjursart?
Vem som helst (aven du!) kan sedan forsoka svara efter basta formaga. Tank pa att de som svarar ofta inte ar experter inom amnet utan lekman. Svar kommer alltifran inom nagra minuter till nagra veckor. Skriv garna under dina inlagg med fyra tilde (~~~~), sa blir de automatiskt signerade och daterade. Tank pa att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas over Internet.
Den har sidan ger inte svar pa fragor som handlar om:
- Laxhjalp (annat an mojligen hanvisning till artiklar i amnet)
- Tavlingar
Vi ger inte personlig radgivning sasom:
- Medicinsk radgivning
- Juridisk radgivning
- Radgivning om relationer
- Konfessionell radgivning
I dessa fall kontakta en expert (lakare, jurist, psykolog etc). Det kan handa att det anda dyker upp svar pa sadana fragor har, men dessa svar bor i sa fall inte ses som nagot annat an en lekmans.
Varifran ar foljande material hamtat:
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pontus_Winroth_SPA.jpg
?? Jag lyckas inte hitta den uppgiften pa
Svenskt Portrattarkiv
heller.
Tostarpadius
(
diskussion
)
6 februari 2024 kl. 17.28 (CET)
[
svara
]
- Har va? Eller missforstod jag din fraga?
- Svenskt portrattarkiv
MatanB
(
disk.??
)
6 februari 2024 kl. 19.08 (CET)
[
svara
]
- Fast uppenbarligen har Svenskt Portrattarkiv scannat (eller avfotograferat) en sida ur en bok, jag antar att fragan handlar om vilken bok det kommer fran.
FBQ
(
diskussion
)
6 februari 2024 kl. 21.36 (CET)
[
svara
]
- Jag forsokte pa Google books men lyckades inte hitta nagot dar. Fadern sags dock beskrivas pa sidan 44 och sonen pa sidan 95, sa det handlar helt klart inte om alfabetiskt ordnade personer. Det maste ju ocksa vara utgivet efter 1936.
FBQ
(
diskussion
)
6 februari 2024 kl. 21.46 (CET)
[
svara
]
- Ja, jag har inte lyckats lista ut det hela annu, sa jag hoppas att fler tittar pa detta.
Tostarpadius
(
diskussion
)
9 februari 2024 kl. 11.22 (CET)
[
svara
]
- Denna fraga ar fortfarande inte besvarad.
Tostarpadius
(
diskussion
)
12 mars 2024 kl. 16.15 (CET)
[
svara
]
- Detta galler annu vilket ledde till att jag hamtade den tillbaka fran arkivet. Nog maste detta vara mojligt att losa med forenade krafter.
Tostarpadius
(
diskussion
)
23 april 2024 kl. 15.52 (CEST)
[
svara
]
- Ar det verkligen sa svart?
Tostarpadius
(
diskussion
)
10 maj 2024 kl. 21.11 (CEST)
[
svara
]
Hej! Om man anlander till Stockholm i Statsgarden pa morgonen klockan 6.30 (V-Line, Finlandsfarjan) och kor med bilen till oster vid Danvikstull, sen kor pa vagen nr 75 vasterut, vander sig pa E4:n (Essingeleden) for att slutligen fortsatta pa E4 norrut mot t. ex. Uppsala, maste man verkligen betala trangselskatten tva sarskilda ganger for den morgonen? Dvs. blir man skatteskyldig forst vid Danvikstull och andra gangen pa Essingeleden? Och vad hander nar man kommer tillbaka samma vag. Tva betalningar aven da? Jag ar en finsk lantispojke som ej forstar systemet.
93.106.131.252
5 maj 2024 kl. 21.51 (CEST)
[
svara
]
- Hej, det korta svaret ar ja, du behover betala varje gang du passerar en betalstation mellan kl. 06:00?18:29. Du kan lasa mer om trangselskattsavgifter, tiderna man behover betala och dygnsmaxbelopp pa
Transportstyrelsens
hemsida, se
har
. /
Lucie Manette
(
Diskussion
)
5 maj 2024 kl. 22.12 (CEST)
[
svara
]
- Kor man fran Stadsgarden norrut pa Centralbron och Klarastrandsleden blir det bara en trangselskattpassage. Kl. 6.30 borde det inte vara orimligt mycket ko dar.
90.227.175.218
5 maj 2024 kl. 22.34 (CEST)
[
svara
]
- I Stockholm tas det ut avgifter fran bilister pa olika satt. Ett satt ar att passera in och ut ur Stockholms innerstad forbi en sa kallad betalstation for trangselavgift. Dessutom betalar de som anvander Essingeleden for att passera runt Stockholm en sarskild avgift for att de anvander Essingeleden for detta andamal. Sa svaret ar JA, om du och din bil kommer med bat till Stadsgarden pa dagtid en vardag sa far du betala dels skatt/avgift nar du passerar en betalstation for att lamna Stockholms innerstad, dels skatt/avgift om du valjer att kora Essingeleden.
- A andra sidan, kor du en bil som ar registrerad i utlandet slipper du dessa avgifter helt och hallet. Da ar det gratis att kora in och ut ur Stockholm och du kan kora Essingeleden fram och tillbaka utan att betala nagra sarskilda skatter/avgifter for just det nojet.
FWIlkens
(
diskussion
)
6 maj 2024 kl. 08.29 (CEST)
[
svara
]
- Det verkar inte langre stamma enligt artikeln om trangselskatter: "Fran och med 1 januari 2015 galler aven trangselskatt for utlandska fordon."
CalleC
(
diskussion
)
6 maj 2024 kl. 08.42 (CEST)
[
svara
]
Artikeln
Langhus (byggnad)
berattar om hur sadana sag ut och nar de infordes, men nar och varfor upphorde de att anvandas? Nar sag man senast ett langhus anvandas i Skandinavien? Har t.ex. tidiga missionarer beskrivit det? Blev det med tiden omodernt att bo sa, eller varfor upphorde bruket? Finns det en direkt overgang fran bostads-langhus till ladugarden / ekonomibyggnaden pa ett lantbruk, dvs att allt som hande var att folket flyttade ut?
LA2
(
diskussion
)
6 maj 2024 kl. 16.17 (CEST)
[
svara
]
- Har finns en doktorsavhandling i fragan:
[1]
. Jag har bara last sammanfattningen, och det verkar inte finnas nagot enheltligt svar. Det som forvanar mig ar att kristnandet verkar ha spelat stor roll. For att langhusen var svart forknippade aven med ideologi och kult.
LittleGun
(
diskussion
)
6 maj 2024 kl. 16.39 (CEST)
[
svara
]
- Langhuset hade redan borjat forlora mark under vikingatiden, det ar framfor allt under aldre jarnalder dar de riktiga langhusen dominerar. Under loppet av vikingatiden ar det tydligt att det sker en storre differentiering mellan olika byggnadstyper. Sedan brukar aven hallbyggnader i stolpkonstruktion kallas langhus, de blir ju kvar langre, vill minnas att man hittat en som var i bruk i Uppland pa 1100-talet. Men det verkar framfor allt vara knuttimringsteknikens genombrott som far dem att forsvinna. Jag holl pa och intresserade mig lite for det har for manga decennier, sa jag gick in och tittade pa LittleGuns lank for att se om det fanns nagot nytt intressant, men jag sa inte sa mycket nya ron. Jag sag att forfattaren staller sig tveksam som tidiga spar av timring som i stader som Birka pa 800-talet spelat roll for att fora in knuttimrade byggnader, och det haller jag med om, samtidigt handlar det ju om att det finns for fa spar, influensen har troligen framst kommit nagon annan vag. Sedan namner ju forfattaren knappt skiftesverket, som ju forekommit aven hus som inte har takbarande stolpar i stor utstrackning genom historien, och dessutom sa har ju uppdelningen mellan fahus och bostadshus inte alls varit lika strikt i sodra Sverige dar man ofta hallit getter och hons inne i stugan, dar har ju bostadsutvecklingen sett annorlunda ut.
FBQ
(
diskussion
)
7 maj 2024 kl. 19.53 (CEST)
[
svara
]
- Men, anda. Det var en byggnadstyp som anvants i 5 000 ar, man maste ju saga att det gick snabbt sen.
LittleGun
(
diskussion
)
7 maj 2024 kl. 21.24 (CEST)
[
svara
]
- Ja, absolut. Det maste ju ha funnits en uppenbar fordel att ga over till timmerhus eftersom det slar igenom sa ordentligt. Jag har egentligen ingen ide. De maste ju ha varit lattare att fa valisolerade, men fragan ar om det var framsta orsaken. Var det torvtackt med laga vaggar borde det ju ga att fa det lika valisolerat. Att slippa riskera fa in fukt i huset ar ju en del. Jag ar ju dalig pa de tekniska bitarna sa det blir mest gissningar. Men hos samerna har ju timringstekniken gamla anor, sa jag har ju misstankt att den var ganska utbredd i Finland innan den slog igenom i Sverige och att det var den vagen de nya byggnaderna kom in. Jag vet inte hur det ser ut med belagg dar. Den ar ju utbredd langre osterut i Ryssland ocksa.
FBQ
(
diskussion
)
7 maj 2024 kl. 21.55 (CEST)
[
svara
]
- Om man tittar pa 1000- och 1100-talet finns ju ett ganska patagligt kulturinflytande osterifran i fyndmaterialet, sarskilt da i ostra Sverige. Sedan ar fragan vad det star for och hur intensiva kontakterna varit. Det skriftliga kallmaterialet ar det ju daligt med.
FBQ
(
diskussion
)
7 maj 2024 kl. 21.59 (CEST)
[
svara
]
- Jag kan ocksa tanka mig att det delvis ar kopplat till en social omvalvning ocksa. Jag vill minnas att tanken var att den har hallen i Uppland stod kvar annu nar modernare byggnader uppforts, och man tankte sig att den kan ha fortsatt fungera som en slags festhall. Nar det i borjan av medeltiden borjar vaxa fram en ny stormansklass som overgar till det som till slut blir adel blir det ett tydligare fokus pa att makten ligger i jordagande och inte pa handelskontakter. De borjar uppfora nya borghallar och markera sin status med dessa. Samtidigt tillkommer nya bonder som inte ar sjalvagande - vilket tidigare var tecknet pa att vara tral, och for vilka en hall skulle ses som opassande. Da kan jag gissa att de gamla hallarna i viss man hade spelat ut sin roll. Samtidigt har ju seden separata gastabudsstugor funnits kvar, de far dock ett annat utseende. Jag tror ju att de sociala forandringarna under den har tiden var mer omvalvande an de religosa.
FBQ
(
diskussion
)
7 maj 2024 kl. 22.24 (CEST)
[
svara
]
- Av doktorsavhandlingen sa anges ju ideologiska/kult-skal. Jag antar att kristendomen spelade stor roll. Typ att kyrksalarna tog over langhusens "uppdrag", eller missforstar jag? De 5000 aren ar fortfarande overvaldigande for mig, jag kande inte till det tidspannet. Spontant ar det svart att se nagon praktisk (till skillnad fran kult/ideologisk) orsak att overge langhus. De borde funkat riktigt bra efter 5000 ar, alltsa rent tekniskt, med "fuktsparrar" och "rokventilation". Boskap fortsatte ju dela boning med manniskorna langt in pa 1800-talet, atminstone nar det var kallt. 5000 ar, "if it is not broken, why fix it"?
LittleGun
(
diskussion
)
7 maj 2024 kl. 23.16 (CEST)
[
svara
]
- Den inneholl sadant, det gar val inte att utesluta, men det kanns mest som en spekulation. Absolut har hallarna helt klart ocksa haft en religios/rituell betydelse. Men samtidigt ar ju langhuset som finns pa varje gard rimligen varit kopplade till seder som tjanat gardens val och ve - gardens folk och gardens forfader, som ju aven efter kristendomen en tid fortsatte begravas pa gardsgravfaltet. Att kyrkan skulle ta over den rollen kanns inte sjalvklart. Och exempelvis juldrickandet och andra tilldrickanden exempelvis forefaller ju helt obrutet fortsatt in i medeltiden. Man kan givetvis tycka att langhuset fungerar bra. Samtidigt ar kan ju knappast det knuttimrade huset ses som nagot opraktiskt. Som tekniken kommer osterifran tror jag inte heller att det ar nagot skulle kyrkan skulle ha varit padrivande i att introducera. Det troliga ar ju ocksa att den forst kommer i olika uthus darmed till slut helt ersatter langhuset.
FBQ
(
diskussion
)
8 maj 2024 kl. 00.20 (CEST)
[
svara
]
- Jag missade ju igar helt att prata om gardsformerna, for overgangen fran stolpburna tak till andra byggnadssatt ar ju ocksa samtidigt som gardarna blir kringbyggda. Vet ju att Sigurd Erixon spekulerade kring att formerna skulle vara inspirerade av Sachsiska borgar. Jag vet inte om det ar ett trovardigt forslag, i grunden dyker ju tendensen att placera byggnader i vinkel till varandra runt en gardplan upp redan da yngre jarnaldern borjar, men det ar fortfarande luftiga gardsplaner, det ar overgangen vikingatid-medeltid som vi far helt slutna gardar. Jag vet inte om det kan ha forsvarstekniska fordelar, en ranare kan du ju mojligen halla ute, det gar ju annars latt att ta sig over taket in pa gardsplanen, visst kan du skjuta mot en inkraktare fran vindogon och loftgangar, men med yxa och lite tid gar det ju att komma in overallt, och alternativt gar det ju att branna hela garden. Men det ar ju mojligt att mojligheten att kunna stanga igen garden varit centralt i overgangen till nya byggnadstyper.
FBQ
(
diskussion
)
8 maj 2024 kl. 07.19 (CEST)
[
svara
]
- Ja, for mig ar detta helt nytt. Jag har alltid forestallt mig, tagit for givet, en glidande utveckling via langhus. Inte att langhusen var forharskande sa lange, och sen sa snabbt byttes. Jag har ju inte last doktorsavhandlingen, men i atminstone sammanfattningen ges ju "ideologiska/kult-skal" stort utrymme, och det borde ju finnas nagot mer an ren spekulation. Kyrkan maste ju inte heller varit padrivande, det kan ha varit en mer organisk forandring nar ideologi och kult forandrades, till och med mode. Hogsatet flyttades in i kyrkan och dar markerades status aven pa andra satt. Det ar ett enormt tekniksprang annars, som borde haft mycket mer uppenbara tekniska fordelar. 5000 ar ar lange, det har funnits anledning till skydd och forsvar tidigare, och langhusen forsvann ju inte i varsta orostiderna. A andra sidan borde ideologi och kult forandrats mycket ocksa. Egentligen forvanar det ocksa, att kult och ideologi skulle varit homogent sa lange.
LittleGun
(
diskussion
)
8 maj 2024 kl. 07.34 (CEST)
[
svara
]
- Lite kanns det som det blir overdrivet om man tanker det sig som en 5.000-arig tradition som bryts. Artikeln namner ju mittsule och mesulekonstruktioner av tak - en eller tva rader av takbarande stolpar, vilket ju egentligen ar ganska olika konstruktioner. Dessutom finns ju aven andra typer av hus, enklare hus som grophus har inte haft nagra takbarande stolpar alls och forekommer flitigt under hela jarnaldern. I grund och botten ar takbarande stolpar en ganska grundlaggande konstruktion som finns i hela varlden. Man hade ju knappast begrepp om att det var en 5.000 arig tradition man overgav nar andra byggnadstekniker slog igenom. En skillnad som ar pataglig ar ju att det finns ett flertal bevarade timrade 1200-talshus, medan hus med takbarande stolpar normalt inte statt mer an 50 ar innan de maste rivas sedan stolparna borjat murkna. Nu vet jag inte i vilken grad det spelat roll for forntidens manniskor, 50 ar ar ju en tillrackligt lang tid att ha tak over huvudet. Jag blev fundersam kring omnamnandet av att hogsatet flyttas in i kyrkan - det kande jag inte igen. Hogsatet forblir ju tvartom anda in pa 1800-talet namnet pa husbondens plats vid bordet i stugan.
FBQ
(
diskussion
)
8 maj 2024 kl. 16.29 (CEST)
[
svara
]
- Det dar med "hogsate" var mitt hittepa. Jag menade att kyrkan hade sarkilda platser for prominenta, vilket kunde tankas tagit over vikten av ett hogsate i en storre sal dar alla kunde se. Man fick en annan, ny, centralare motesplats for en storre gemenskap. En "ny ideologi/kult" som doktorsvhandlingen namner.
- Att de "visste" att de brot en 5000 arig tradition var inte min poang. Min poang var att har nagot funkat i 5000 ar sa funkar det riktigt bra. Det ar intrimmat och effektivt. Da maste det ske nagot radikalt for ett byte. Jag forstar att det skedde en viss forandring och fanns varianter. Men anda. Bade doktorsvahnadlingen och var artikel namner 5000 ar for en tillrackligt gemensam teknologi.
- Jag har alltid tankt att man hade ett langsikitgare tank forr i tiden, att man byggde for framtida slaktled. Men det kanske ar en myt eller kom senare. 50 ar tycker jag ar en kort tid annars. Det kan ju ocksa vara sa att langhusen var enkla att reparera och underhalla och darfor fanns inte behovet.
LittleGun
(
diskussion
)
8 maj 2024 kl. 17.25 (CEST)
[
svara
]
- Jag ber om ursakt att du tvingas diskutera med en amator. Jag har mycket dalig koll, inget annat an gymnasiehistoria. Jag forvanades bara over doktorsvhandlingens (och Wikipedias) uppgift om 5000 ar och att doktorsavhandligen kopplade den forandringen till kristendomen. Bada dessa var omvalvande for mig. Jag ar aldrig tankt pa boende som nagon annan funktion an skydd fran vader och vind, och som status "vrakighet".--
LittleGun
(
diskussion
)
8 maj 2024 kl. 17.33 (CEST)
[
svara
]
- Ja, min poang var att 5.000 ar av tradition som bryts far det att lata dramatiskt, och det var det sakert, men det far det att lata mer abrupt an det troligen var. Aven en 200 eller 150 arig tradition kan ju ses som val inprovad. Och om vi ar kinkiga var ju timringstekniken (jag faster mig vid den, sedan ar det ju i norra Sverige den slar igenom, i andra delar finns ju andra som skiftesverk, resvirkeskonstruktioner med mera).
- Till saken med kort levnadstid for husen har man ofta bytt gardslagen inom sin "tomt" under aldre tid, fram till overgangen mellan aldre och yngre jarnalder. Troligen har det varit kopplat till att man haft en naring som i hog grad fokuserat pa boskapsskotsel. Storre delen av marken har varit betesmark, man har haft mindre akrar nara garden, men de har inte nyttjats i flersade, utan brukats till avkastningen blivit daligt och da har man flyttat dem. Det kan ha spelat in men aven att gardstomten blivit bemangd med avfall som gjort att nar det blivit dags att bygga nytt hus har man valt en ny plats. Det sker en ganska markant forandring under folkvandringstid da bebyggelsen blir mer permanent och gardsstrukturen som levat kvar till idag uppstar. Man overgar fran bygdegravfalt till gardsgravfalt, troligen har den har forandringen varit minst lika betydelsefull som den i slutet pa vikingatiden. Har finns ju dock knappt nagra kallor alls.
- Det gor ingenting att du inte ar insatt i amnet, jag kanner sjalv att jag riskerar att ha missat nagot nytt da jag ar dalig inlast pa vad som upptackts pa senare tid. Jag forsokte hora efter med nagra som hade lite koll men det verkar alla fall inte skett sa mycket.
- Jag ar ju sjalv egentligen amator nar det galler byggteknik, och kan egentligen inte bedoma for- och nackdelarna med timringstekniken. Har far jag mest ga pa sadant jag hort. Det gar at mycket mer virke. I en skogsrik trakt ar ju det dock ett mindre problem, sarskilt om husen kan sta langre. Vaggarna ar lattare att gora mer valisolerade - med mycket laga jordpackade vaggar och torvtak kan jag gissa att du far lika bra varme aven i hus med stolpburna tak, men da har du ju problemet med fukt. Forsamrat klimat kan helt klart ha spelat en viss roll. Sedan ar det ju helt klart sa att en utbredd timringsteknik far forutsatta att du har tillgang till jarnyxor - under en stor del av stolpburna husens tid har man inte haft jarnredskap, da ar det ett digert arbete att iordningstalla alla stockar till ett timmerhus. Men helt klart har fler faktorer spelat in.
FBQ
(
diskussion
)
8 maj 2024 kl. 19.50 (CEST)
[
svara
]
- Kopplingen mellan kristnande och stolphusens forsvinnande, har aven jag stott pa. Minns dock inte att jag laste det i en avhandling. Det ska i Norge ha blivit forbjudet att bygga nya stolphus efter kristnandet. Artikel forfattaren kopplade det till att de barande stolparna var nara kopplade till kulten. Eftersom samma trend syns aven utanfor Norge, fanns kanske samma forbud har.
213.112.54.246
26 maj 2024 kl. 11.10 (CEST)
[
svara
]
- Jag har ju ocksa last om kopplingen mellan kristnande och stolphusens forsvinnande, men jag kan inte minnas att jag overtygats av de argument jag sett och har kannt mig skeptisk. Visst, har det funnits lagar som forbjudit stolphus ar det ju nagot entydligt, och jag kan mycket val tanka mig att i en miljo dar stolphusen ersatts av andra byggnadstekniker och kristendomen slagit igenom att de forknippats med hedendomen. Men - om vi tittar pa nar kristnandet slar igenom i Gotalandskapen pa 900-talet sa fortsatter man dar bygga stolphus. Det forefaller inte heller som andra byggnadstekniker slar igenom tidigare dar. Ar det just stolparna som uppfattas som hedniska - varfor fortsatter man anvanda dem i stavkyrkor? Visserligen inte langre takbarande genom att forankras i marken, om nu det ar det som avgor dess hedniskhet, men likafullt. Det kan dock vara delar jag missat och det kan ha sett olika ut i olika delar av Norden.
FBQ
(
diskussion
)
27 maj 2024 kl. 16.18 (CEST)
[
svara
]
Kraver timrade hus fler yxor? Man maste ju bearbeta manga stockar och varje stock i hela dess langd. Jag ar lite osaker pa hur man bygger ett langhus, men kanske behover stockarna bara kvistas av och anpassas i andarna? Ett arbetslag med tio man kanske klarar det med en eller tva yxor? Men for att timra en stuga kravs en yxa per man? Och det ar nar jarnproduktionen har natt den nivan (i borjan av medeltiden) att yxan ar var mans redskap, som timringen slar igenom? Om da timringen var vanligare i Finland och Ryssland, hade de battre tillgang till yxor? Eller kanske har tillgangen till jarn och yxor inget med saken att gora? --
LA2
(
diskussion
)
9 maj 2024 kl. 22.02 (CEST)
[
svara
]
- Det ar ju inte antalet yxor som ar avgorande, men med en brons- eller flintyxa tar det valdigt mycket langre tid. Det racker utmarkt med en yxa, eller helst tva - en yxa att falla trad med och en timmerbila att plana av stockarna med, men det gar val att fixa med andra redskap - sedan gar det givetvis fortare om flera kan hjalpas at. Jag har inte gjort berakningar av arbetsinsatsen, men det bor vara betydligt mer arbete med stockarna for ett timmerhus. Forutom att fixa knutarna, det duger inte att anvanda runda stockar. I vissa holador har man anvant sadana, for att man vill ha drag genom byggnaden for att hoet skall torka fort, men isoleringsmassigt fungerar det inte alls. Du maste fasa in stockarna i varandra for att de skall sluta tatt, aven med tatning av mossa. Dessutom minskar ju belastningen pa vaggen, du anvander ju ofta tradymlingar for att starka vaggen genom att sammafoga stockarna, men belastningen pa dem okar ju om stockarna kan glida av varandra. For ett hus med takbarande stolpar behovs ju for ovrigt farre stockar, vaggarna gors ju vanligen av lerklining, du hur mycket du behover for taket beror val pa vad det ar gjort av och hur tungt det ar och hur mycket stod som behovs.
- Men ja, det ar ju helt klart sa att timmerhusen inte slar igenom i norden sa fort det finns jarnyxor. Daremot hade de troligen inte slagit igenom om det inte funnits jarnyxor - min poang var framst att visa att om man talar om en femtusen arig tradition av stolphus sa fanns det under stenaldern eller bronsaldern ganska fa alternativ om du vill ha ett storre hus an att lata taket baras upp av stolpar, medan alternativen senare blir fler. Aven skiftesverk och stavverk kraver ju mer bearbetning av tramaterialet.
FBQ
(
diskussion
)
10 maj 2024 kl. 19.07 (CEST)
[
svara
]
- Den forsta formen av knuttimrade byggnader har antagligen varit nagon form av
njalla
, en sadan behover ju inte vara helt tat, och sadana tillverkades aven innan jarnredskap blev vanliga.
FBQ
(
diskussion
)
10 maj 2024 kl. 19.42 (CEST)
[
svara
]
I Sveriges runiniskrifter for U803 citeras
Rannsakningarna 1667-1684
sa har: "...wid samma Steenar, hafwa the hafft sine Ladie och Marcknadz Platzer."
Se
[2]
, boksida 405, pdf-sida 51.
Vad betyder "Ladie", ar det samma ord som "gladje", alltsa festplats?
LittleGun
(
diskussion
)
26 maj 2024 kl. 10.34 (CEST)
[
svara
]
- I
den har bloggen
finns en annan gissning -
lager
.
Larske
(
diskussion
)
26 maj 2024 kl. 10.41 (CEST)
[
svara
]
- TacK! Sakert mer kvalificerad an min. Fast jag forstar inte riktigt vilkas lager om inte marknadsfolkets, sa det blir lite tautologiskt.
LittleGun
(
diskussion
)
26 maj 2024 kl. 10.50 (CEST)
[
svara
]
- Jag vet ju inte, men jag tankte ju framst pa Ladja, flatbottnade segelfartyg och en ankringsplats for sadana, pa 1600-talet anvands ganska generiskt for sma oppna segelfartyg.
FBQ
(
diskussion
)
26 maj 2024 kl. 10.55 (CEST)
[
svara
]
- Pa wikipedia star det under uppslaget
Lodja (bat)
. Lodja/Ladja/Ladja, det anvands ju senare mest om ryska batar men pa 1600-talet anvands det ganska brett om olika sorters batar.
FBQ
(
diskussion
)
26 maj 2024 kl. 11.00 (CEST)
[
svara
]
- Efter att ha last vad bloggen skriver misstanker jag att ladie ar genitiv av
lad
. Men jag kan ha fel. /
Dagsuddare
(
diskussion
)
26 maj 2024 kl. 11.22 (CEST)
[
svara
]
- Ja, det skulle det kunna vara, da ar det snarare
ledungsplatser
, formen laddung finns belagd pa 1700-talet
[3]
. Men med tanke pa 1600-talets fornforskning kan man mycket val kopplat ledung och ladja utan att orden egentligen behover ha varit beslaktade.
FBQ
(
diskussion
)
26 maj 2024 kl. 12.40 (CEST)
[
svara
]
- Ordet "lad" har nog ingenting med "ledung" att gora. Det betyder bara "skyddat lage" och finns ocksa pa SAOB som omdirigering till "la". Den lank jag visade pa leder till ett citat fran Peringskiold, dar han anvander ordet om en skyddad skeppshamn. Vem var det som skrev
Rannsakningarna
? Mitt antagande att
ladieplats
skulle kunna betyda en skyddad bathamn ar en ren gissning fran min sida. /
Dagsuddare
(
diskussion
)
26 maj 2024 kl. 19.27 (CEST)
[
svara
]
- Rannsakningar efter antikviteter
skrevs av de lokala prasterna. Det gar troligen att ta reda pa exakt vem, men troligen ar det inte nagon mer kand person.
- andejons
(
diskussion
)
26 maj 2024 kl. 20.53 (CEST)
[
svara
]
- Aha, jag tittade igen Peringskiolds beskrivning av lad har onekligen med la att gora. Men da tror jag inte alls att det ar det det handlar om har. Dels hittar jag inget i SAOB om att lad/la skulle ha anvants i betydelsen av hamn, dels stammer ju inte Peringskiolds beskrivning pa platsen: "En liuflig skiepshamn, som formentes kunna inrymma och uti trygt lad barga val tvahundrade femtijo skiep". Nu ar det val en hogst poetisk omskrivning med hogst overdrivet antal "skepp", men i en vik djupt in i Malaren dar man gissningsvis tankt sig sma batar torde val ett lage i la spela ganska liten roll. Jag tror nog med pa plats att anlagga ladjor.
FBQ
(
diskussion
)
26 maj 2024 kl. 23.19 (CEST)
[
svara
]
- Gissningsvis Erik Emporagius (inte den vi har artikel om pa wikipedia), kyrkoherde i Langtora 1644?1672. 1673?1689 var Bengt Paulander kyrkoherde.
FBQ
(
diskussion
)
26 maj 2024 kl. 23.35 (CEST)
[
svara
]
- Fragan blir ju var prasten fatt uppgifterna ifran, jag passade pa att titta pa geografin och tror nog det inte bygger pa nagon konkret. Det kan ju vara lokal tradition om att angen varit sjo utifran att man hittat stockbatar och snackskal dar. Lite langre norrut har ju dock en del av Alstasjon annu under medeltid natt ganska langt fram, nu har man fatt anvanda drag om man skall fa ned batarna till Larstaviken. For kyrkfarder kan ju sma ekor ha anvants pa sjoarna senare. Men det kan ju vara nagon lokal tradition som forvrangts.
FBQ
(
diskussion
)
27 maj 2024 kl. 07.32 (CEST)
[
svara
]