Termen ar ett oversattningslan av franskans coup d'Etat franska:? [ku deta] ; plural: coups d'Etat ) som ordagrant betyder "ett slag mot en stat". (Ordet Etat , stat, skrivs alltid med stort E i denna betydelse. Uttrycket har overtagits direkt i engelskan , dar det dock skrivs med litet e, coup d'etat .)

Ordet coup har overtagits i svenskan i formen "kupp" och anvands lost menat i betydelsen att fa overtag over en stat eller enhet, till exempel en underrattelsekupp. Motsvarande anvands aven termen inom foretagsverksamhet, etc., till exempel en styrelsekupp.

Sedan Wolfgang Kapp 1920 ( Kappkuppen ) och Adolf Hitler 1923 utforde kuppforsok har aven det tyska ordet " Putsch " anvants, vilket myntades i och med Zuriputsch 1839. Aven pa franska och ryska har ordet anvants. Det riktiga tyska ordet for statskupp ar dock Staatsstreich .

Taktiskt sett innebar en kupp att delar av militaren kontrolleras samtidigt som resterande militara enheter neutraliseras. Den agerande gruppen tillfangatar eller forvisar ledare, tar fysisk kontroll av viktiga statsbyggnader, kommunikationskanaler och den fysiska infrastrukturen som gator och kraftverk . Kuppen lyckas om dess motstandare misslyckas med att avlagsna konspiratorerna som da kan forstarka sin standpunkt, fa befolkningen och de kvarvarande militara styrkorna att overlamna makten, samt att fa till en slutgiltig behorighet.

En statskupp kan provoceras fram via en utlandsk intervention (oppen eller dold), i form av handelsembargo eller underminerande aktiviteter. ^{[ 1 ]}

Kupper har lange varit en av delarna i den politiska traditionen. Redan pa romartiden gjordes kupper; Julius Caesar dirigerade ett inbordeskrig och blev sedermera utsatt for en kupp. Flera romerska kejsare , som Claudius , tog makten genom statskupper, som aven kung Jehu av Israel gjorde. Shia muslimer anser att tronfoljden efter Muhammed under 600-talet var en kupp. I november 1799 iscensatte Napoleon Bonaparte en statskupp och tog makten i Frankrike . Statskupper var aven vanliga i de antika stadsstaterna i Grekland och samtida i Indien .

Efter andra varldskriget skedde statskupper over hela varlden, oftast i u-lander ? Latinamerika (till exempel Brasilien , Chile , Bolivia och Argentina ), Afrika , Asien (till exempel Pakistan , Filippinerna , Myanmar och Thailand ), Oceanien (till exempel Fiji ) och i Europa (till exempel Grekland , Cypern , Portugal , Spanien och Sovjetunionen ). Sedan 1980-talet har statskupper varit mer sallsynta. En markant anledning till detta ar att oformagan att losa de ekonomiska och politiska problemen i u-lander vilket har gjort att militara styrkor, speciellt i Latinamerika, ar motvilliga till att ingripa i politiska angelagenheter. Foljaktligen, i motsats till forflutna kriser, har militara styrkor hallit sig utanfor ekonomiska kriser som i den asiatiska finansiella krisen i Thailand 1998 eller den argentinska krisen 2002. Militaren tenderar att endast agera nar de anser sig vara hotade som institution av den civila regeringen, vilket intraffade i Pakistan 1999.

Statskupper har varit ett satt for maktiga nationer som vill sakerstalla, for dem, fordelaktiga resultat i mindre utrikiska stater. De amerikanska och sovjetiska underrattelseorganisationerna Central Intelligence Agency respektive KGB fick rykte om sig att stodja statskupper i stater som Chile och Afghanistan . Sadana handlingar kan tolkas som direkt fientlighet vilket kan leda till stort misstycke hos befolkningen i det fientliga landet. Frankrikes och Storbritanniens regeringar har bland andra aven arrangerat statskupper.

• Gustav III:s statskupp 1772
• Statskuppen 1809

• Teodoro Obiang Nguema Mbasogo , Ekvatorialguineas president (1979?)
• Omar al-Bashir , Sudans president (1989?2019, avsattes i en militarkupp 11 april ^{[ 2 ]} )
• Kommendorkapten Frank Bainimarama , Fijianska armens overbefalhavare, agerar som verkstallande makt i Fiji (2006?)
• Prayuth Chan-ocha , Thailands premiarminister (2014?)
• Euromajdan , Ukrainas president Viktor Janukovytj avsatt

• Pronunciamiento , en typ av militarkupp
• Uppror