Torvald Andersson

Fran Wikipedia
Torvald Andersson
Fodd 9 februari 1914
Dod 23 juni 1982  (68 ar)
Medborgare i Sverige
Sysselsattning Pilot
Redigera Wikidata

Torvald Johan Arne Andersson , fodd 9 februari 1914 i Simtuna forsamling , Uppsala lan , dod 23 juni 1982 i Vallingby , Stockholm , [ 1 ] [ 2 ] var en svensk silverflygare , flygkapten och pionjar inom trafikflyget .

Andersson tog certifikat 1937. Vid andra varldskrigets utbrott anmalde han sig som frivillig till Flygvapnet och genomgick militar flygutbildning 1940. Han placerades darefter vid F 2 som pilot pa en S 5 . Han anstalldes 1941 som yrkesflygare vid AB Bjorkvallsflyg dar man pa grund av kriget mest flog malflyg for forsvaret. Under en malflygning 5 september 1941 utanfor Vaddo blev han och hans mekaniker beskjutna av ett tyskt handelsfartyg som sag att det svenska luftvarnet inte klarade av att traffa flygplanet. Ingen i flygplanet skadades, men branslesystemet skadades och flygplanet fattade eld. De bada ombordvarande klev ut pa varsin vinge och Andersson kunde med den hogra handen na spaken och manovrera flygplanet till en nodlandning. For bedriften tilldelades han Stockholms-Tidningens guldmedalj for beromlig flygargarning . Tyska regeringen ersatte det forlorade flygplanet med en Caudron Simoun som tagits som krigsbyte i Frankrike .

1944 bytte Bjorkvallsflyg namn till Skandinaviska Aero och nar SAS overtog bolaget 1948, avskedades de flesta av piloterna. Andersson anstalldes da tillsammans med Ulf Christiernsson i kvasi-Panamanska bolaget LAPSA som smugglade vapen till Israel . Ater i Sverige grundade han 1950 foretaget Aeroscandia , som fran augusti samma ar bytte namn till Air Torvald Andersson & Co Airtaco . Han skrev kontrakt med DN och Expressen om tidningsflygning fran Stockholm till landsorten. Eftersom verksamheten expanderade och foretaget behovde mer kapital salde Andersson Airtaco till Dagens Nyheter och Stockholms-Tidningen med Andersson som flygchef. 1957 kopte SAS bolaget for att bilda inrikesflygbolaget Linjeflyg (LIN) . Andersson kvarstod som flygchef till 1963 for att darefter tjanstgora som instruktor till pensionen 1977.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Sveriges befolkning 1970 , ( CD-ROM ) Riksarkivet 2003
  2. ^ Sveriges dodbok 1947-2003 , (CD-ROM) Riksarkivet 2003