Steinvor Sighvatsdotter
(
Steinvor Sighvatsdottir
), fodd vid 1200-talets borjan, dod 17 oktober 1271, var troligen
sturlungatidens
mest inflytelserika kvinna pa
Island
. Hon var ocksa
skaldkona
(skaldinna), och ar den enda kvinna vars namn omtalas i
Skaldatal
.
Steinvors foraldrar var
Sighvat Sturlasson
och
Halldora
, dotter till hovdingen Tume Kolbeinsson. Pa faderns sida harstammade hon fran
sturlungarna
, men hennes mor var
asbirning
. Hovdingen
Kolbein Tumason
var hennes morbror, och
Kolbein unge
, som senare nastan lyckades utplana sturlungarna, var hennes kusin.
Ar 1230 ingick Steinvor aktenskap med Halvdan Samundsson (
Halfdan Sæmundsson
), son till Samund Jonsson pa Oddi. Paret slog sig ner pa garden
Keldur
i Rangarvellir. Halvdan var, enligt
Sturlungasagan
, en fredlig manniska som foredrog lugnet pa den egna garden framfor att blanda sig i samtidens konflikter. Steinvor, som sjalv raknade sig till sturlungarna, tycks ha funnit sig i detta ? atminstone sa lange det gick den egna atten val i hander.
Men ar 1238 blev sturlungarna i grund slagna vid Orlygsstad (
Orlygsstaðir
), dar Steinvors far och fyra broder omkom. Da brodern
Tord kakali
(
Þorðr kakali
) fyra ar senare atervande fran
Norge
, for att ateruppratta sturlungarnas forlorade valde, var det till sin syster pa Keldur som han vande sig. Enligt
Tord kakalis saga
raknade han med att Steinvor, "som var en mycket kraftfull kvinna, helt sakert skulle driva pa sin make Halvdan". Det gjorde hon ocksa. Hon hotade till och med att overlamna
fatabursnycklarna
(=husfruns symbol) till
honom
och sjalv gripa till vapen om han inte hjalpte hennes bror. Den fredlige Halvdan foll till foga, men var fortfarande forsiktig och vagrade i det langsta att ta oppen stallning i konflikten.
Steinvor var mycket respekterad av sin samtid, och hade ett storre inflytande an vad som var vanligt bland kvinnor vid denna tid. Detta framgar inte minst av
Sturlungasagans
skildring av Tord kakalis konflikt med sydlandets bonder hosten 1242. Oppen strid med vapen avvarjdes sedan Steinvor och
biskop
Sigvard Tettmarsson (
Sigvarðr Þettmarsson
) stallt upp som medlare. Bonderna gick da med pa forlikning under forutsattning att dessa tva fick bestamma villkoren. Men om inte heller medlarna kunde enas
skulle Steinvor ensam rada
. Bonderna satte alltsa henne over biskopen.
[
1
]
Vid Tord kakalis dod 1256 var Steinvor ensam arvinge. Hon gav da garden Grund till sin svarson Torvard Torarinsson (
Þorvarðr Þorarinsson
) av svinfellingarnas att, och satte honom att ta hand om Tords
godord
i
Eyjafjorden
. Detta ledde till att Torvard kom i konflikt med Torgils den harmynte (
Þorgils skarði
) av sturlungaatten, som ocksa ansag sig aga makt i omradet, vilket slutade med att Torvard svekfullt overfoll och drapte Torgils natten mot den 22 januari 1258. For detta nidingsdad forlorade han dock allt anseende i bygden och blev snart bortjagad fran Eyjafjorden.
[
2
]
Steinvor och Halvdan hade tre soner: Loft som blev riddare pa Grund i Eyjafjorden, Sighvat som blev riddare pa Keldur, och Sturla.
Steinvor ar den enda kvinna vars namn ar medtaget i
Skaldatals
forteckning over
furstelovskalder
. Hon sags dar ha besjungit hovdingen Gaut pa Melr (dod 1270), som var sturlungarnas bundsforvant. Ingenting av detta verk (en
drapa
?) har dock bevarats.
I
Islanningasagan
, som ingar i
Sturlungasagan
, finns en samling versifierade drommar och forebud som sags ha intraffat kort fore slaget vid Orlygsstad. En av dessa dromvisor, avfattad pa ett slags
toglag
, tillskrivs Steinvor. Hon sags dar ha dromt att hon fann ett avhugget manniskohuvud pa gardet och att en dromgestalt fragade henne vad hon skulle gora med huvudet. Om denna korta visa ar autentisk, sa ar den det enda som i dag aterstar av Steinvors diktning.
Steinvor Sighvatsdotter ar framfor allt omtalad i
Islanningasagan
(
Islendinga saga
),
Tord kakalis saga
(
Þorðar saga kakala
) samt
Torgils den harmyntes saga
(
Þorgils saga skarða
), vilka alla ingar i
Sturlungasagan
.
- ^
Detta berattas i
Tord kakalis saga
.
- ^
Detta berattas i
Torgils den harmyntes saga
.