Stauppkomik , av engelskans stand up comedy , ar en form av komisk underhallning , dar en ensam underhallare, stauppkomiker, talar direkt till en publik. Stauppkomikern brukar fora langre monologer . I dessa blandas att tala direkt med/till publiken utan en fjarde vagg som avskiljer dem, roliga historier och anekdoter och korta oneliners . Stauppkomiken forefaller ofta vara improviserad och handlar ofta om dagsaktuella politiska amnen eller vardagliga, allmanmanskliga amnen. Stauppkomiken sags ha sina rotter i det sena 1800-talet , i amerikanska vaudevill - och cirkustraditioner . Mark Twain ( 1835 ? 1910 ) har kallats en mastare pa omradet. I mitten av 1950-talet fick genren en renassans i USA genom komiker som Lenny Bruce , Mort Sahl och andra.

Det finns undantag fran de vanliga metoderna, som Lasse Lindroth som inte upptradde under eget namn utan som invandraren Ali Hussein , John Houdi som trollar pa scen och Jeff Dunham som aven buktalar och "interagerar" med sina dockor.

Da ett av de primara malen med stauppkomik ar att fa publiken att skratta maste stauppkomikern anpassa sitt material efter situation och publik. En komiker som inte lyckas leverera och fa publiken att skratta kan sjalv hacklas av publiken. De flesta staupkomiker arbetar bade med att skriva och framfora sitt eget material och skadespelaren och komikern Will Ferrell har sagt att han testat stauppkomik men att det inte passade honom da ”stauppkomiken ar hard, ensam och ond.” ^{[ 1 ]}

Den tyska stauppkomikern Mario Barth ar noterad i Guinness rekordbok som den som haft storst publik vid ett staupp-upptradande, da han sags av cirka 70 000 askadare 2007. ^{[ 2 ]} Noterad for langsta stauppframtradande ar den amerikanske stauppkomikern Dane Cook som i januari 2008 genomforde en forestallning pa sju timmar, sporrad av en tavling med Dave Chappelle . ^{[ 3 ]}

Stauppkomik i varlden [ redigera | redigera wikitext ]

Nordamerika [ redigera | redigera wikitext ]

USA [ redigera | redigera wikitext ]

Den amerikanska stauppkomiken, som varit inspirerande for mycket av varldens stauppkomik, har sina rotter i popular underhallning fran sent 1800-tal, som vaudevill , cirkus , varieteer och humoristiska monologer av bland andra Mark Twain .

Bland grundarna av stauppkomik kan Jack Benny , Bob Hope , Fred Allen , Milton Berle och Frank Fay namnas, vilka alla hade sin bakgrund inom vaudeville. Frank Fays var master of ceremonies vid Palace tehater i New York och anses vara den som skapade stauppkomiken i sin moderna form.

Under 1950 - och 1960 -talen utvecklade stauppkomiker sina fardigheter i sma klubbar och en av de ledande gestalterna var Mort Sahl . De utvecklade sitt kroppssprak, borjade med social satir och tanjde granserna for vad man fick saga och skamta omkring exempelvis ras och kon. Lenny Bruce var en av de mest experimentella stauppkomikerna, och vissa av hans forestallningar ledde till att han arresterades. Under 1970-talet blev flera av de amerikanska stauppkomikern stora stjarnor som inte bara upptradde pa sma klubbar utan aven pa stora sportarenor och amfiteatrar . Genom tv-program som Saturday Night Live och The Tonight Show lanserades manga andra stauppkomiker. Stauppkomiken vaxte, med en tillbakagang under borjan av 1990-talet , men vaxte ater bland annat med lanserandet av kabelkanalen Comedy Central . Under 2000-talet fann amerikanska stauppkomiker annu storre spridning genom distributionsmojligheter via bland annat internet.

Kanada [ redigera | redigera wikitext ]

Manga internationellt kanda stauppkomiker ar kanadensare men manga, som exempelvis Jim Carrey och Leslie Nielsen flyttar efter genombrottet till USA. I Kanada ar improvisations - och sketchkomedi populart. I Montreal halls sedan 1983 den arliga komedifestivalen Just for Laughs , pa franska: Juste pour rire, som besoks av mer an tva miljoner personer under en dryg vecka. ^{[ 4 ]}

Europa [ redigera | redigera wikitext ]

Storbritannien [ redigera | redigera wikitext ]

Den brittiska stauppkomiken har sin grund i varieteer med rotter fran 1700-talet . Fram till 1968 censurerades dock all teater och sa aven stauppkomiken. Alla manus skulle skickas till Lord Chamberlain's Office som atersande dem med eventuellt oacceptabla stycken markerade med bla penna. Detta kan vara bakgrunden till att oanstandiga komiker kallas blaa. Nar manuset godkants fick stauppkomikerna inte avvika markant fran sitt manus, vilket naturligtvis hindrade improvisation.

I slutet av Andra varldskriget hade manga soldater utvecklat en smak for komedi (saval staupp som andra former) och stauppkomik fick status som professionell underhallning. Kanda namn var bland andra Eric Sykes och Tommy Cooper . Den samtida tv-exponeringen av komiker var en bidragande orsak till att publiken borjade krava nytt material och traditionella music halls , speciella varieteteatersalonger, inte langre kunde overleva med samma forestallning i flera ar. Den stora spridningen av material kan aven vara en forklaring till att censurreglerna andrades 1968.

Alternativa scener utvecklades och 1979 oppnades den forsta komedi klubben i London , inspirerad av amerikanska foregangare. Da det ar jamforelsevis latt att leva pa komik i Storbritannien och tack vare festivaler som Fringefestivalen i Edinburgh anses Storbritannien ofta vara varldens centralpunkt for komik.

Tyskland [ redigera | redigera wikitext ]

I Tyskland blev den amerikanska stauppstilen popular relativt sent, da tysk underhallning dominerats av en form av politisk kabare . Den forsta stora stauppklubben, Quatsch Comedy Club, grundades i Tyskland 1992 .

Flera tyska humorfestivaler genomfors arligen och den storsta ar Media Town , vilken anses vara den storsta festivalen i sitt slag i mellaneuropa.

Nederlanderna [ redigera | redigera wikitext ]

I Nederlanderna ar stauppkomik populart. En pionjar var Max Tailleur som redan 1952 borjade med cabaret i Amsterdam dar han berattade skamt fram till 1966. Den moderna formen introducerades av Raoul Heertje som grundade Comedytrain ar 1990 efter framgangar som stauppkomiker i England och USA. Stauppkomiken frodas i Nederlanderna genom kabareer, dar det forutom traditionell stauppkomik ofta ingar musik. Det finns flera kanda kabarestjarnor som t.ex. Youp van 't Hek , Theo Maassen , Hans Teeuwen och Freek de Jonge . Manga av dem gor satir kring politik. Pa tv har Guido Weijers blivit en av de mer populara stauppkomikerna genom sina aterkommande nyarsrevyer.

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Detta avsnitt ar en sammanfattning av Stauppkomik i Sverige .

I sin moderna form slog stauppkomik igenom i Sverige under 1980-talet . I Sverige ar scenen for stauppkomik relativt liten, och det finns mycket fa personer som kan livnara sig enbart som stauppkomiker. ^{[ kalla behovs ]}

Den svenska bondkomiken hade slaktskap med de tidiga, amerikanska traditionerna och langre fram i tiden har skadespelare och musiker rort sig i omradet, namn som Gosta Bernhard och Charlie Norman kan namnas.

Tavlingar arrangeras i Sverige sedan 1985 och 1988 bildades Stand Up Comedy Klubben , SUCK, avsedd att verka for en spridning av stauppkomiken. TV-programmet Slang dig i brunnen ( 1991 ? 1999 ) liksom Stockholm Live ( 2004 ? 2007 ) anses ha bidragit till stauppkomedins nuvarande popularitet.

Oceanien [ redigera | redigera wikitext ]

Australien [ redigera | redigera wikitext ]

I Australien finns det stauppscener i de flesta stora stader med saval stora, kanda namn som mojligheter for nya formagor att testa sitt material pa publik. I Melbourne arrangeras arligen Melbourne International Comedy Festival , en av de storsta festivalerna i sitt slag i varlden, med tavlingen Raw Comedy . Manga australiensiska stauppkomiker har aven natt framgangar inom andra professioner, som exempelvis skadespelaren och komikern Eric Bana .

Asien [ redigera | redigera wikitext ]

Kina [ redigera | redigera wikitext ]

Stauppkomik ar en vaxande konstform i Kina, trots att invanarnas tillgang till exempelvis Comedy Central ar begransad da dess innehall anses vara opassande for kinesiska medborgare. ^{[ 5 ]} Hongkong ar den enda staden i Kina med en renodlad stauppklubb.

Festivaler [ redigera | redigera wikitext ]

Stauppkomik ar i fokus pa fyra stora internationella festivaler; Fringefestivalen i Edinburgh , Skottland ; Juste pour rire (Just for Laughs) i Montreal , Kanada ; U.S. Comedy Arts Festival i Aspen , USA , och Melbourne International Comedy Festival i Melbourne , Australien . Det finns aven manga andra nagot mindre festivaler.

Noter [ redigera | redigera wikitext ]