Sixten Ehrling
Fodd	3 april 1918 [ 1 ] [ 2 ] Sankt Petri forsamling , Sverige
Dod	13 februari 2005 [ 1 ] [ 3 ]  (86 ar) New York , USA
Begravd	Ostra kyrkogarden, Malmo [ 4 ] kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Kungliga Musikhogskolan i Stockholm
Sysselsattning	Dirigent [ 5 ] , universitetslarare , musikpedagog, pianist
Arbetsgivare	Kungliga Operan (1939?1960) [ 6 ] Detroit Symphony Orchestra (1963?1973) Juilliard School (1973?1987)
Maka	Gunnel Lindgren (g. 1947?2005)
Utmarkelser
Professors namn
Redigera Wikidata

Evert Sixten Ehrling , fodd 3 april 1918 i Malmo Sankt Petri forsamling , Malmo , dod 13 februari 2005 i New York , var en svensk dirigent och pianist .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Ehrling utexaminerades 1940 fran Kungliga Musikhogskolan i Stockholm dar han studerade piano (for Wiatcheslaw Witkowsky ) och violin . Han gastspelade 1941 som dirigent vid Dresdens operahus , lett av Karl Bohm , och 1946 i Paris och London.

Pa Stockholmsoperan var Ehrling repetitor 1939?1944, kapellmastare 1944?1953 och musikchef och forste kapellmastare 1953?1960. Bland kanda instuderingar kan namnas Carmen 1954, Wozzeck 1957, Maskeradbalen 1958 och urpremiaren av Aniara 1959, dar Goran Gentele i samtliga fall var regissor, samt den svenska premiaren av Lulu 1977.

Han debuterade som konsertdirigent vid bade Goteborgs Symfoniker och Stockholms Filharmoniska orkester 1942. Ett uppmarksammat genombrott blev framforandet av Varoffer som han dirigerade utantill med den senare orkestern den 8 februari 1950. Ehrling var chefsdirigent vid Detroit Symphony Orchestra 1963?1973. Han var under 1974?1975 Goteborgs Symfonikers konstnarliga ledare och dirigerade aven vid exempelvis Metropolitan i New York och Wiens statsopera .

Ehrling ar en av de internationellt mest uppmarksammade svenska konsertdirigenterna. Under sin fem decennier langa karriar dirigerade han nastan alla ledande orkestrar och i nastan alla ledande operahus i varlden.

1987 medverkade Ehrling i dokumentarfilmen Dirigenterna regisserad av Christina Olofson dar han kommenterar kollegors konservativa attityd gentemot kvinnliga musiker och dirigenter.

Viktiga grammofoninspelningar ar bland annat samtliga Sibelius symfonier och symfonier av Franz Berwald med London Symphony Orchestra .

Ehrling var fran 1947 till sin dod gift med operadansosen Gunnel Lindgren . De ar begravda pa Ostra kyrkogarden i Malmo .

Priser och utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

• 1956 ? Ledamot nr 676 av Kungliga Musikaliska Akademien
• 1958 ? Spelmannen
• 1965 ? Litteris et Artibus
• 1970 ? Sydsvenska Dagbladets kulturpris
• 1978 ? Medaljen for tonkonstens framjande
• 1982 ? Professors namn
• 1986 ? Malmo stads kulturpris
• 1988 ? Illis Quorum av tolfte storleken

Filmmusik (i urval) [ redigera | redigera wikitext ]

• 1948 ? En svensk tiger

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Aare, Leif (1995). Maestro : Sixten Ehrling, en dirigent och hans epok . Stockholm: Fischer. Libris 7596501 . ISBN 91-7054-751-3  
• Hagman, Bertil (2001). Guldaldrar och guldroster : en minnesmosaik fran operans och balettens varld . Stockholm: Fischer & Co. Libris 8369730 . ISBN 91-7054-928-1  
• Lindeborg, Jim (2005). ”Man brukar kalla mig maestro”. Opus (Malmo) 2005:1,: sid. [44]-[49]. 1653-2619. ISSN 1653-2619 .     Libris 10338384
• Musikalske selvportrætter . København: Gjellerup. 1966. Libris 163160  

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Musiklexikon : svensk 1900-talsmusik fran opera till pop : 2000 biografier : termer, instrument, ensembler, repertoar m m . Natur och kulturs facklexikon, 99-0152584-5. Stockholm: Natur och kultur. 1978. sid. 71. Libris 8348602 . ISBN 91-27-28188-4  
• Svenska Dagbladet , 20 september 1947, sid. 7
• Svenska Dagbladet , 6 juni 1965, sid. 15

Noter [ redigera | redigera wikitext ]