Rashid Karami
Rashid Abdul Hamid Karami
, fodd
30 december
1921
i
Mityata
nara
Tripoli
, dod
1 juni
1987
i
Beirut
, var en
libanesisk
politiker och Libanons
premiarminister
.
Karami foddes i byn Mityata norr om Tripoli i en av Libanons mest betydande politiska familjer. Han var son till arkitekten bakom Libanons frigorelse fran
Frankrike
. Hans utbildning fullgjordes med en juristexamen vid universitetet i
Kairo
.
Karami blev invald i landets nationalforsamling 1951 for att overta en plats som blivit vakant efter hans faders dod och han innehade denna plats livet ut.
Samma ar utsags Karami till
justitieminister
och 1953 blev han
ekonomi
- och socialminister. Fran 1955 till 1987 innehade han atta ganger posten som premiarminister under olika presidenter. Dessa uppdrag infoll 1955-1956, 1958-1960, 1961-1964, 1965-1966, 1966-1968, 1969-1970, 1975-1976 och fran 1984 fram till hans dod. Han tjanstgjorde ocksa som
utrikesminister
flera ganger.
Han hade ett stormigt forhallande till Libanons presidenter, som framst utsag honom pa grund av hans politiska forbindelser, trots betydande skillnad i politiska asikter. Han var kand som en man for alla kriser pa grund av presidenternas forkarlek till att vanda sig till honom i tider av stora nationella stridigheter eller politisk omvalvning.
Karami var en stark foresprakare for att oka den politiska makten hos Libanons muslimska samfund, som under hans tid okat till flera an den kristna befolkningen for forsta gangen i Libanons historia, och orsakat stora storningar i den sociala strukturen i landet. Ar 1976 forhandlade han fram ett avtal om att tillhandahalla jamlik parlamentarisk representation av
kristna
och
muslimer
, men denna overenskommelse genomfordes aldrig.
Under sin tid som premiarminister under 1960-talet kampade Karami for den palestinska saken, och tros ha argumenterat for att Libanon skulle spela en mer aktiv roll mot
Israel
i
sexdagarskriget
i juni 1967, en position som var impopular bland manga kristna. Okande sammandrabbningar mellan den libanesiska armen och den Palestinska befrielseorganisationen tvingade honom att avga i april 1970, men han atervande snart efter att en overenskommelse undertecknats mellan Libanon och
PLO
. I augusti samma ar valdes emellertid
Suleiman Frangieh
, en fiende till Karami, till president varpa han avgick och eftertraddes av
Saeb Salam
.
Inbordeskrig brot ut i Libanon i april 1975. Flera fraktioner var inblandade och den politiska och militara situationen var extremt komplex, men i stort sett utkampades inbordeskriget huvudsakligen mellan hoger-, framst kristna miliser (den mest framtradande av dessa var
Phalange
) och vanstersympatisor, framst muslimska miliser och deras palestinska allierade.
I ett forsok att stabilisera situationen, avskedade Frangieh premiarministern
Rashid el-Solh
och uppmanade sin gamla motstandare Karami att bilda en regering den 1 juli. Denne drog sig da nagot tillbaka fran sitt tidigare starka stod for palestinierna och stodde det
syriska
militara ingripandet i juni 1976. Trots Karami politiska forbindelser och manga ars erfarenhet, var han dock oformogen att avsluta kriget, och den 8 december 1976 avgick han.
I april 1984 efter konferenser i
Schweiz
, blev Karami premiarminister for attonde gangen, for att leda en regering for nationell forsoning. Under denna period skedde ett okat syriskt inflytandet i kolvattnet av Israels partiella tillbakadragande efter deras invasion av Libanon 1982, vilket Karami starkt motsatt sig. Ar 1986 avvisade han det nationella avtalet for att losa krisen i Libanon, som hade utarbetats med minimalt
sunnimuslimskt
deltagande. Denna opposition skapade en spand relation med president
Amin Gemayel
. Fortsatta problem ledde till Karamis avgang den 4 maj 1987, men Gemayel sag inget livskraftigt alternativ och vagrade att acceptera hans avskedsansokan.
Den 1 juni 1987 dodades Karami efter att en bomb placerats i hans helikopter pa vag till Beirut. Karami var den enda som dodades i explosionen.
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
,
tidigare version
.