Protesterna i Iran 2017?2018
Protestanter i Teheran 31 december 2017.
Plats	Iran Demonstrationer utanfor Iran Aten , Grekland Bern , Schweiz Stockholm , Sverige Koln , Tyskland
Datum	Fran 28 december 2017
Karaktar	Demonstrationer och kravaller
Part I	Demonstranter
Part II	Irans regering Iranska polisstyrkan YEGUP [ 1 ] Islamiska revolutionsgardet [ 2 ] Basij [ 3 ] Regeringspostiva demonstranter
Ledare I	Inga kanda ledare
Ledare II	Ali Khamenei Hassan Rouhani Abdolreza Rahmani Fazli Mohammad Ali Jafari
Syfte	Bekampa korruption och fattigdom; regimskifte [ 4 ] [ 5 ] [ 6 ] [ 7 ] [ 5 ] [ 8 ]
Doda	23 demonstranter [ 9 ] [ 10 ] 1 polis [ 11 ] [ 12 ]
Skadade	> 12 demonstranter [ 11 ] 3 poliser [ 11 ] [ 12 ]
Gripna	? 4 972 [ 13 ] [ 14 ] (varav minst 40?68 studenter), [ 13 ] [ 14 ] minst 6 doda under frihetsberovande. [ 15 ] [ 16 ] [ 17 ]

Protesterna i Iran 2017?2018 ( persiska : ???????? ???? ????? ) ar en serie demonstrationer i Iran med borjan den 28 december 2017. De inleddes i staden Mashhad , och spreds sedan till ett tiotal andra stader, daribland huvudstaden Teheran , Neyshabour , Kashan , Kerman , Kermanshah , Kashmar , Rasht , Esfahan , Arak , Bandar Abbas , Ardabil , Qazvin , Hamedan , Sari , Babol , Amol , Shahinshahr , Shahr-e Kord , Shiraz , Khorramabad , Zanjan , Gorgan , Zahedan , Urmia , Dorud , Yazd och Shahroud . Totalt over 70 stader har omfattats av protesterna. ^{[ 18 ]}

Inledningsvis riktades protesterna mot den svara ekonomiska situationen i landet, sasom dess hoga levnadskostnader, regeringens korruption , den hoga arbetslosheten, Irans antagande av Internationella valutafondens foreskrifter ^{[ 19 ] [ 20 ] [ 21 ]} samt iranskt deltagandet i regionala konflikter. ^{[ 22 ]} De utvecklades sedan gradvis till politiska protester mot framforallt den teokratiska och islamistiska regeringen och den hogste ledaren Ali Khamenei , ^{[ 23 ]} men ocksa mot obligatorisk hijab , och for utokade rattigheter till kvinnor och politiska fangar.

Protesterna utgor den mest intensiva inhemska utmaningen mot den iranska regeringen sedan de iranska valprotesterna 2009?2010 . ^{[ 24 ] [ 25 ]} Dessa protester skiljer sig dock fran den grona rorelsen i deltagare, orsaker och mal. ^{[ 26 ] [ 27 ]}

Till foljd av demonstrationerna har minst 20 personer dodats och cirka 5 000 gripits av den iranska polisen . ^{[ 13 ] [ 28 ] [ 11 ]} Tillgangen till Internet i landet blockerades vid arsskiftet, och den islamistiska regeringen har beordrat konsekvent mediecensur. Den 5 januari 2018 uppmanade fyra specialreportrar fran Kontoret for FN:s hogkommissarie for manskliga rattigheter den iranska regeringen att respektera demonstranternas rattigheter och upphora med sin blockering av Internet. ^{[ 29 ]}

Som motreaktion till protesterna har ocksa tusentals regeringspositiva demonstranter samlats i mer an ett dussin stader i Iran. ^{[ 30 ]}

Regeringens reaktioner [ redigera | redigera wikitext ]

Mediecensur [ redigera | redigera wikitext ]

Den iranska inrikesministern Abdolreza Rahmani Fazli uttalade att den otillborliga anvandningen av sociala medier ”orsakade vald och radsla” och vidare att ”sadant beteende kommer att krossas”. ^{[ 31 ]} Den iranska statskanalen Islamic Republic of Iran News Network (IRINN) forbjuds att informera folket om protesterna. ^{[ 32 ]}

Blockering av Internet [ redigera | redigera wikitext ]

I vissa regioner har Irans internetleverantorer, som antingen ar direkt agda eller nara knutna till Islamiska revolutionsgardet , och som rapporterar direkt till Irans hogste ledare, blockerat tillgangen till Internet i flera stader dar protester har uppkommit. ^{[ 33 ]} Tidigare hade flera satellitnat i Iran storts , vilket ocksa slog ut Internet och telefoni i vissa regioner. ^{[ 34 ]}

Enligt OpenDNS :s BGP Stream, sjonk Irans internettrafik med nara 50 % den 1 januari 2018. ^{[ 35 ] [ 36 ]} Samtidigt har antalet Tor -anvandare okat avsevart sedan protesterna startade. ^{[ 37 ]}

Blockering av Telegram [ redigera | redigera wikitext ]

Meddelandetjansten Telegram spelade en viktig roll for att organisera demonstrationerna. ^{[ 38 ]}

Den 30 december 2017 begarande den iranska regeringen avstangningen av en Telegram-kanal som drevs av Roohollah Zam, som uppmanade till anvandning av handgjorda sprangamnen mot sakerhetsstyrkorna. Hans uppmaning hedrades av Telegram och dess VD Pavel Durov , vilket han blev kritiserad for. ^{[ 39 ]} Kanalen aterstalldes nasta dag efter att administratoren som publicerade posten som uppmanade till vald stangdes av. Den 31 december 2017 blockerade den iranska regeringen tillgangen till Telegram efter att de vagrade forbjuda en annan kanal. ^{[ 40 ]} Telegrams VD Pavel Durov tweetade ”iranska myndigheter blockerar tillgangen till Telegram for majoriteten av iranierna efter var offentliga vagran att stanga av telegram.me/sedaiemardom och andra fredligt protesterande kanaler”. ^{[ 41 ]}

Blockering av Instagram [ redigera | redigera wikitext ]

Iran blockerade Instagram den 31 december 2017. ^{[ 42 ] [ 43 ] [ 44 ]} Myndigheterna har uppgett att blockeringen kommer att vara tillfallig. ^{[ 45 ]}

Forbud mot engelskundervisning i grundskolan [ redigera | redigera wikitext ]

Iran forbjod engelskundervisningen i grundskolan efter massdemonstrationerna. Khamenei havdade att undervisningen av engelska banade vagen for ”kulturinvasion” av vasterlandska varderingar. ^{[ 46 ] [ 47 ]}

Demonstrationer utanfor Iran [ redigera | redigera wikitext ]

Den 3 januari anordnade iranier bosatta utomlands demonstrationer till stod for protestanterna i Iran. Dessa demonstrationer agde rum i stader som Stockholm , Aten , Bern och Koln . ^{[ 48 ]}

Internationella reaktioner [ redigera | redigera wikitext ]

•   Europeiska unionen ? EU uttalade i ett pressmeddelande att ”fredlig demonstration och yttrandefrihet ar grundlaggande rattigheter som galler for varje land, och Iran ar inget undantag.” ^{[ 49 ]}
•   Frankrike ? Frankrikes president Emmanuel Macron kritiserade USA och dess Mellanostern -allierade for att hogt stodja demonstranterna. ^{[ 50 ]} Den 3 januari sa Macron "Den officiella linjen efterstravad av USA, Israel och Saudiarabien som ar vara allierade pa manga satt, ar nastan en som skulle leda oss till krig." ^{[ 51 ]}
•   Israel ? premiarminister Benjamin Netanyahu lovordade demonstranterna som ”heroiska” i deras ”adla stravan efter frihet”. ^{[ 52 ] [ 53 ]} Han tillade: ”Jag horde idag Irans president [Hassan] Rouhani pasta att Israel star bakom protesterna i Iran. Det ar inte bara felaktigt, det ar skrattretande och i motsats till Rouhani kommer jag inte att forolampa det iranska folket. De fortjanar battre.” ^{[ 52 ] [ 53 ]}
•   Kanada ? det kanadensiska utrikesministeriet uttryckte sitt stod for protestanterna med uttalandet: ”Kanada uppmuntras av det iranska folket som utovar sin grundlaggande ratt att protestera fredligt”. ^{[ 54 ]}
•   Ryssland ? utrikesminister Sergej Lavrov uppgav att massrorelsen i Iran ar en intern angelagenhet for nationen och hoppades att krisen kommer att utvecklas utan vald. Han betonade ocksa att all utlandsk inblandning i Irans inre angelagenheter som kan destabilisera situationen ar oacceptabel. ^{[ 55 ] [ 56 ]}
•   Storbritannien ? utrikesminister Boris Johnson tweetade att han ”tittar pa handelser i Iran med oro” och betonade medborgarnas ratt till fredliga demonstrationer. ^{[ 57 ]}
•   Turkiet ? utrikesminister Mevlut Cavu?o?lu sade ”Vi anser att det ar nodvandigt att undvika vald och inte ge efter for provokationer.” angaende rapporterna om att manniskor dor och vandalisering av offentliga byggnader i Iran. ^{[ 58 ]}
•   Tyskland ? utrikesminister Sigmar Gabriel tweetade ”[Vi] uppmanar den iranska regeringen att respektera demonstranternas ratt att fredligt hoja sina roster. […] Efter de senaste dagarnas konfrontationer ar det viktigt att avsta fran valdshandlingar.” ^{[ 52 ]}
•   USA ? president Donald Trump uttryckte stod for protesterna och tweetade ”Manga rapporter om fredliga protester fran iranska medborgare, som har trottnat pa regeringens korruption och deras sloseri med nationens rikedom for att finansiera terrorism utomlands. Irans regering borde respektera sitt folks rattigheter och deras ratt att uttrycka sig. Varlden tittar pa! #IranProtest”. ^{[ 59 ] [ 60 ]}
  • Vicepresident Mike Pence sade att ”jag star pa de fredliga demonstranternas sida i Iran som vill ha frihet, och vi fordomer oskyldiga gripanden. Tiden har kommit for regeringen i Teheran att upphora med sina terroristaktiviteter, sin korruption och sin ignorans for manskliga rattigheter.” ^{[ 61 ]}
  • Utrikiesminister Rex Tillerson sade, i en intervju den 5 januari, ”Vi ar positiva till att det iranska folket uppnar sin stravan efter en battre livskvalitet och storre frihet. Vi menar att de fortjanar det, men det kommer att vara upp till det iranska folket att hantera den fredliga overgangen. Vi stoder den.”. ^{[ 62 ]}
  • USA:s nuvarande FN-ambassador Nikki Haley kritiserade den iranska regeringens svar pa protesterna och uttryckte sitt stod for protestanterna och sade att ”Detta ar den exakta bilden av ett lange fortryckt folk som stiger upp mot sina diktatorer.” ^{[ 63 ]}
  • Senatorerna Ted Cruz , John McCain , Tom Cotton , Bernie Sanders , Orrin Hatch , representanthusets talman Paul Ryan och de fore detta statssekreterarna Hillary Clinton och John Kerry uttryckte solidaritet med demonstranterna. ^{[ 64 ] [ 65 ] [ 66 ] [ 67 ] [ 68 ]} I ett officiellt uttalade fordomde USA:s utrikesdepartement gripandena av demonstranter. ^{[ 69 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Valprotesterna i Iran 2009?2010
• Irans ekonomi
• Iranska revolutionen
• Operation Ajax

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Protesterna i Iran 2017?2018 .?