Louis II Conde
Fodd	8 september 1621 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] Paris
Dod	11 december 1686 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]  (65 ar) Fontainebleau , Frankrike
Medborgare i	Frankrike [ 4 ]
Sysselsattning	Politiker , militar ledare
Maka	Claire-Clemence de Maille (g. 1643?) [ 5 ]
Barn	Henrik Jules av Bourbon (f. 1643)
Foraldrar	Henrik II av Bourbon Charlotte-Marguerite de Montmorency
Slaktingar	Anne Genevieve av Bourbon-Conde (syskon) Armand de Bourbon (syskon)
Utmarkelser
Riddare av Helgeandsorden Riddare av Mikaelsorden
Namnteckning
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Louis II av Bourbon , prins av Conde , kand som "den store Conde", fodd 8 september 1621 i Paris , dod 11 november 1686 i Fontainebleau , ^{[ 6 ]} var en fransk faltherre , son till Henri II av Bourbon och Charlotte de Montmorency .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Vid atta ars alder sandes Conde till jesuiterna for att uppfostras. Som 15-aring atervande han till hovet . Han bistod sin far i styrelsen av Bourgogne och deltog som frivillig i falttaget 1640-42. Ar 1643 fick Conde, da annu hertig av Enghien , befalet over de franska armeerna och slog med dessa i grunden spanjorerna i slaget vid Rocroi , nagot som snabbt gjorde honom beromd. Under de foljande aren kommenderade Conde de franska trupperna dels vid belgiska gransen, dels i Tyskland. I Franz von Mercy fann han dar en vardig motstandare. I slaget vid Freiburg 1644 tvingade han visserligen sin starkare motstandare till atertag, men fransmannens forluster var storre an motstandarens, och att Conde vann slaget vid Allerheim 1645 berodde till stor del pa von Mercys dod.

Ar 1646 kommenderade han med framgang i Flandern , men misslyckades 1647 med att inta Lerida . Han vann 1648 en glansande seger i slaget vid Lens , vilket gav Mazarin modet att inskrida mot parlamentet. I de nu inledda frondeoroligheterna spelade Conde en olycklig roll, genom sin harsklystnad men brist pa politisk insikt. Han stod i borjan pa hovets sida, fastan hans broder, prinsen av Conti , och hans syster, hertiginnan av Longueville , tillhorde motpartiet. Sedan hovet i januari 1649 lamnat Paris , inneslot Conde staden och lat vid Charenton nedsabla 3000 man av frondens trupper.

Emellertid medlades fred, och hovet atervande till Paris, i augusti 1649. Conde lyckades genom sina insatser belonas med rikets framsta plats nast efter kungen, men hans hogfard, trots och standigt vaxande ansprak drev hovet till det yttersta. I januari 1650 arresterades saval Conde som hans broder Conti och hans svager hertigen av Longueville, men redan i februari 1651 frigavs de pa parlamentets begaran. Inbordeskriget blossade nu upp pa nytt, och i slaget vid Porte S:t Antoine blev Conde 1652 besegrad av Turenne , men raddades av att Paris oppnade sina portar for honom. Han tvingades dock snart att pa nytt fly ur staden.

Han valde nu att 1654 sluta forbund med spanjorerna och blev deras overbefalhavare och domdes till doden av parlamentet. Under ett antal ar kampade han med vaxlande framgang mot de franska trupperna. Hans benadning var ett av villkoren i fredsforhandlingarna mellan de bada landerna, nagot som var nara att fa Frankrike att avsluta dessa, men 1659 beviljades dock detta och Conde kunde atervanda till sitt hemland. Han misstroddes till en borjan av Ludvig XIV , som inte tordes anvanda honom, men val stodde hans planer pa att for sig eller sin son 1668 vinna den polska kronan. Dessa liksom fornyade forsok 1674 misslyckades dock.

Ar 1668 beslot Ludvig XIV att ge Conde befalet over de trupper som skulle erovra Franche-Comte . Detta uppdrag utforde Conde med glans och efter detta atervann han kungens gunst. Aren 1672-75 forde han tillsammans med Turenne befalet over Frankrikes arme, deltog i invasionen av Nederlanderna 1672, stoppade i slaget vid Sennef 1674 Vilhelm III:s framtrangande och forsvarade efter Turennes dod framgangsrikt Elsass . Gikt tvingade honom kort darefter att nedlagga sitt befal, och resten av sitt liv tillbringade han pa sitt slott Chantilly , dar han forde ett glansande hovliv.

Familj [ redigera | redigera wikitext ]

Gift med Claire Clemence de Maille, Mademoiselle de Breze , systerdotter till kardinal Richelieu
Barn:

1. Henri Jules de Bourbon, prins av Conde (1643?1709) med Anne av Pfalz .
2. Louis de Bourbon, hertog av Bourbon (1652?1653)
3. Mademoiselle de Bourbon (1657-1660)

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

• Conde, 4. Louis II de Bourbon i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
• Svensk uppslagsbok . Malmo 1931.

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Louis II Conde .?