Karl X Gustavs andra danska krig

Stormaktstiden ; Sveriges historia 1611?1718
	Foregas av aldre vasatiden Gustav II Adolf 1611?1632 Andra polska kriget 1600?1629 ; Ingermanlandska kriget 1610?1617 ; Kalmarkriget 1611?1613 ; Trettioariga kriget 1618?48 ; Kristina 1632?54 Nya Sverige 1638?1655 ; Torstensonska kriget 1643?45 ; Forsta bremiska kriget 1653?54 ; Karl X Gustav 1654?60 Karl X Gustavs polska krig 1655?1660 ; Karl X Gustavs ryska krig 1656?1661 ; Forsta danska kriget 1657?1658 ; Andra danska kriget 1658?1660 ; Karl XI 1660?97 Andra bremiska kriget 1665?1666 ; Karl XI:s reduktion ; Skanska kriget 1675?1679 ; Indelningsverket ; Karl XII 1697?1718 Stora nordiska kriget 1700?1721 ; Pesten i Sverige 1710?1713 ; ; Fortsattning: Frihetstiden Redigera

Karl X Gustavs andra danska krig
	Del av Nordiska kriget
	; Stormningen av Kopenhamn . ; Malning (1887) av Frederik Christian Lund .
Agde rum	5 augusti 1658?26 maj 1660
Plats	Danmark , Norge
Resultat	Dansk-norsk seger
Territoriella ; andringar	Freden i Kopenhamn Bornholm och Trondheims lan aterlamnas till Danmark-Norge. ;
Stridande
Sverige	Danmark-Norge ; Nederlanderna ; Brandenburg ; Osterrike ; Polen
Befalhavare och ledare
Karl X Gustav ; Carl Gustaf Wrangel ; Gustaf Otto Stenbock ; Filip av Sulzbach ; Lars Kagg	Frederik III ; Hans Schack ; Jørgen Bjelke ; Jacob van Wassenaer Obdam ; Michiel de Ruyter ; Fredrik Vilhelm I ; Raimondo Montecuccoli ; Stefan Czarniecki

Karl X Gustavs andra danska krig (1658?1660) var det krig som utspelade sig kort efter Karl X Gustavs forsta danska krig . Kriget slutade med att Sverige fick aterlamna Bornholm och Trondheims lan , men i gengald erholl Ven .

Bakgrund [ redigera | redigera wikitext ]

Efter det forsta danska kriget kande sig Karl X Gustav missnojd med freden i Roskilde . Han var fortfarande i krig mot Polen , Ryssland , Osterrike och Brandenburg . Tanken var att han skulle fortsatta kriget i Tyskland . Men falttaget i Tyskland kom emellertid inte till stand och i stallet vande sig Karl Gustav plotsligt ater mot Danmark i augusti 1658. Orsakerna ar komplicerade. En lag i Danmarks motspanstighet vid de forhandlingar som forts for Roskildefredens komplettering. Den hade visat att Danmark inte lat binda sig vid Sverige sa som Karl Gustav avsett. Dessutom hade utsikterna for ett krig i Tyskland formorkats. I juli 1658 blev Leopold av Osterrike vald till kejsare , och Sveriges forsok att samla tyska stader pa sin sida hade foga framgang. De bundsforvanter som Karl Gustav hoppats pa holl sig tillbaka. Oliver Cromwells syften var andra an hans, och vad som for Karl Gustav var betankligast, Mazarin eggade visserligen Sverige, men undvek sjalv alla bindande forpliktelser. Militart sett kunde den svenska ? i huvudsak varvade ? haren inte hallas sysslolos, och nar ett foretag i Tyskland syntes utsiktslost aterstod endast Danmark. Malet for det nya falttaget blev att utplana Danmark som en sjalvstandig stat och ena Skandinavien under den svenska kronan.

Kriget [ redigera | redigera wikitext ]

Men det andra danska kriget stockade sig annu hastigare an forut det polska. Kopenhamns forsvar och undsattning genom en nederlandsk flotta i oktober 1658 blev den forsta vandpunkten, den misslyckade stormningen av staden i februari 1659 den andra. Osterrikare, polacker och brandenburgare gick till anfall, stangde in de svenska besattningarna i Preussen och Pommern och trangde upp i Jylland . England och Frankrike holl sig alltjamt tillbaka, ja drogs av Nederlanderna in i en medlingspolitik, konserterna i Haag maj?juli 1659, vars udd riktades mot Sverige.

Karl Gustav hade ater missraknat sig pa sin egen styrka, pa motstandarens forsvarskraft och pa de europeiska makternas hallning till hans hansynslosa svenska erovringspolitik. Karl Gustav holl sig kvar pa de danska oarna, som darmed blev krigets huvudsate, men hans stallning blev under 1659 allt svarare. Hollandska flottor spelade herrar i de danska farvattnen, i november 1659 tillintetgjordes vid Nyborg den svenska haren pa Fyn av forenade osterrikare, brandenburgare, polacker, danskar och hollandare, och huvudstyrkan pa Sjalland smalte samman. Planerna pa Danmarks tillintetgorelse maste ges upp, liksom forut planerna pa Polen . Karl Gustav erkande det, och han erbjod fred at bade Danmark och Polen , men annu hoppades han pa endera sidan vinna nagot, och han avslog varje avtradelse aven fran erovringarna i Roskildefreden, savida inte ersattning gavs. Han raknade alltjamt med forandringar i makternas inbordes stallning, och han beredde sig till nya anstrangningar. Sveriges stander kallades till Goteborg for att ataga sig dessa, och kungen motte dem i januari 1660. Da insjuknade han plotsligt och dog efter nagra fa dagar, natten mellan 12 och 13 februari 1660.

Freden [ redigera | redigera wikitext ]

I freden i Kopenhamn forlorade Sverige Trondheims lan och Bornholm , men i gengald erholl Ven . En av de utlandska diplomater vars medling ledde fram till freden var Algernon Sidney .