En dynamo, "Wenstroms patent", star i
Vastanfors gamla kraftstation
.
Jonas Wenstrom
, fodd 4 augusti
1855
i
Hallefors
,
Orebro lan
, dod 22 december
1893
i
Vasteras
, var en svensk
ingenjor
och
uppfinnare
.
[
3
]
[
4
]
Wenstrom var son till ingenjoren i Hallefors
Wilhelm Wenstrom
och dennes hustru Maria Ursilia
von Zweigbergk
. Som barn drabbades han av
engelska sjukan
, vilket invalidiserade honom for livet.
[
5
]
Efter mogenhetsexamen i Orebro 1875 borjade han samma ar studera vid Uppsala universitet och fortsatte 1878 sina universitetsstudier i
Kristiania
, dar han avlade filosofisk examen i naturvetenskapliga amnen 1880.
[
6
]
Han foretog vidstrackta studieresor utomlands, bland annat till
Frankfurt
,
Paris
,
London
och
Pittsburgh
,
Pennsylvania
,
USA
. Karriaren som uppfinnare startade med
mjolkseparatorer
och
troskverk
, men leddes sedan over pa hans kommande huvudomrade
elektroteknik
. Han var nara att komma fore
Thomas Edison
med en
glodlampa
1880.
[
5
]
Jonas Wenstrom var 1880?1883 konstruktor i Orebro, och hade fran slutet av 1870-talet agnat sig at undersokningar inom olika tekniska omraden, framst elektrotekniken. Han samarbetade delvis med sin far, som hjalpte honom pa flera satt, bland annat med att rita hans konstruktioner, och i brev till fadern ventilerade han sina upplag och resultat. 1877?1878 kretsade hans tankar kring utarbetandet av ett nytt slags dynamomaskin, men snart gav han upp det arbetet for att i stallet intressera sig for elektrisk belysning. Han sokte bland annat 1878 att ersatta kolstavarna i en
baglampa
med fint fordelade kolpartiklar, och i januari 1879 ett ar innan
Thomas Edison
var inne pa ett forslag att med elektrisk strom fa tunna kolband att gloda. Fylld av ideer aven utanfor det elektriska omrade experimenterade han samtidigt med konstruktioner for troskverk, mjolkskummare, en megafon samt navigeringsinstrument. Sitt navigeringsinstrument, en slags
gyrokompass
kallade han oceanvisare eller skeppsledare. Dessutom agnade han sig at telegrafi och telefoni samt at teorin for varmestralning. Efter ett fruktbarande besok i Paris 1881 tog han ater upp tanken pa sin dynamomaskin, som han utarbetade i sin experimentlokal, en verkstad i
Engelbrektsons kvarn
i Orebro. Under en veckas tid i februari 1882 var kvarnen upplyst av elektriskt ljus fran Wenstroms forsoksmaskin, och i november 1882 fick han patent pa sin uppfinning.
[
6
]
I samband med ett forsoksprojekt med belysning genererad av en engelsk Brushdynamo 1881 traffade grosshandlaren
Ludvig Fredholm
civilingenjoren
Georg Wenstrom
. Denne var yngre bror till Jonas Wenstrom, och formedlade kontakt med Jonas Wenstrom, som i Fredholm fick en finansiar for den fortsatta utvecklingen. Exploateringsratten till dynamomaskinen och andra uppfinningar overlat han till Ludvig Fredholm och med denne som VD bildades 1883 Sveriges forsta elektriska foretag, Elektriska AB, vars tillverkning forlades till
Arboga
.
[
6
]
Den 17 januari 1883 konstituerades
Elektriska Aktiebolaget
(det blivande ASEA) i Stockholm.
[
7
]
Wenstrom blev teknisk radgivare hos det nya bolaget och var fran 1890 chefsingenjor hos ASEA i Vasteras, som bildats genom en sammanslagning av Elektriska AB och det av Georg Wenstrom ledda Wenstroms & Granstroms elektriska kraftbolag. Som teknisk radgivare och chefsingenjor utovade Wenstrom en mangdsidig och framgangsrik uppfinnarverksamhet. Hans forsta dynamomaskin, "Skoldpaddan" foljdes av en rad andra likstromsmaskiner som "Bikupan" och "Wenstromsgrytan", vilken kom att lange fortsattas att anvandas runt om i Sverige. Den elektriska malmskiljaren, som konstruerades i flera varianter och vilken han 1884 patenterade, saldes runt om i varlden. I samarbete med fadern konstruerade Wenstrom en ljusbagsugn for smaltning av metaller 1885 och utforde ritningar till bland annat elektriska lokomotiv.
[
6
]
I
Grangesberg
undersoktes mojligheterna for elektrisk kraftoverforing fran vattenfall pa storre avstand, varvid valdes ett 45 meter hogt fall vid
Hallsjon
, dar ett litet jarnbruk tidigare legat. Ar 1893 overfordes 400 hastkrafter med trefas och en spanning pa 9 500 volt hela 15 kilometer.
[
8
]
De bada stromslagen,
likstrom
och
vaxelstrom
, hade olika fordelar: likstrom kunde driva motorer, medan vaxelstrom kunde transformeras fran lagspanning till hogspanning for att mojliggora eltransport over langre strackor. Men vaxelstrom kunde inte driva motorer. Losningen pa detta problem kom att formuleras nastan samtidigt 1890 av Wenstrom och ingenjoren
Michail Dolivo-Dobrovolskij
. Den innebar att man med tre vaxelstromsmatade ledningar i stallet for tva kunde skapa ett roterande magnetflode i en elmotor och darmed en rotationsrorelse. I Sverige tillampades principen forsta gangen 1893 vid en energioverforing fran Hallsjon till Grangesberg. Samma ar avled Wenstrom 38 ar gammal.
Wenstroms uppfinning lade grunden till det blivande storforetaget ASEA:s framgangar.
[
9
]