|
|
Den har artikeln
behover fler eller battre
kallhanvisningar
for att kunna
verifieras
.
Motivering:
Artikeln innehaller vardeomdomen utan "avsandare". Det anges kallor men finns inte fotnoter till brodtexten, sa men vet inte varifran de olika uppgifterna ar hamtade. Se diskussionssidan.
(2024-05)
Atgarda genom att lagga till palitliga kallor (
garna som fotnoter
). Uppgifter utan kallhanvisning kan
ifragasattas
och tas bort utan att det behover diskuteras pa
diskussionssidan
.
|
Johann Friedrich Struensee
, fodd
5 augusti
1737
i
Halle
, dod
28 april
1772
i
Kopenhamn
(
avrattad
), var en
tysk
lakare
och
statsman
. Han var
Danmarks
ledare i lite mer an ett ar, och han lyckades med regeringen bland annat avskaffa slaveriet och censuren.
Johann Friedrich Struensee tog 1757
medicinsk doktorsgrad
, foljde samma ar sin far till
Altona
samt blev 1758
stadsfysikus
dar och fick efter hand stor praktik genom nya och dristiga kurer. Ar 1763 utgav han tillsammans med David Panning
Monatsschrift zum nutzen und vergnugen
. I motsats till sin
pietistiske
far var Struensee en avgjord fritankare och hyllade
encyklopedisternas
laror. Han tradde tidigt i forbindelse med greve
Rantzau-Ascheberg
och blev dessutom god van med
Enevold Brandt
. Da
Kristian VII
i maj 1768 reste utomlands, blev Struensee pa dessa mans rekommendationer hans
livmedikus
pa resan och vann till den grad hans ynnest, att han efter hemkomsten blev
etatsrad
redan den 12 maj 1769 och den 17 januari 1770 fick sig boning anvisad pa
Christiansborgs slott
. Efter hand fick Struensee fullstandigt herravalde over den sinnessvage kungen, och trots att han ursprungligen var illa ansedd av drottning
Caroline Mathilde av Storbritannien
for sitt daliga rykte, vann han ocksa hennes ynnest, dels som lakare for henne och kronprinsen (
Fredrik VI
), dels som mellanhand mellan henne och kungen.
I maj 1770 blev Struensee konferensrad och forelasare hos kungen, men redan forut, ungefar fran arets borjan, knots ett nara forhallande mellan honom och drottningen, vilket blev odesdigert for dem bagge. Under sommarens lopp undantrangde Struensee kungens forre gunstling greve
Holck
och fick i hans stalle sin van Brandt insatt som kungens standige umgangesvan. Han lyckades aven fa Rantzau aterkallad till hovet och stortade med hans hjalp den 13 september 1770 davarande premiarministern greve
Bernstorff
. Kort dessforinnan, den 4 september, hade Struensee utverkat en kabinettsorder om avskaffandet av censuren och inforandet av oinskrankt tryckfrihet, vilken orders kungorande vackte uppmarksamhet over hela Europa och forskaffade kungen ett offentligt tack av
Voltaire
. Darmed borjades Struensees styrelse, som varade i 16 manader och satte en stark pragel pa utvecklingen i Danmark.
Struensee lat
geheimekonseljen
besta till 27 december 1770 och nojde sig med att som "
maitre des requetes
" foredraga dess forslag infor kungen, men dess makt var bruten, och efter dess upplosning infordes en
kabinettsregering
, sasom bast overensstammande med kungens envalde; i allt utfardades 600 kabinettsorder under namnda tidrymd. Slutligen blev Struensee den 14 juli 1771 utnamnd till geheimekabinettsminister, med fullmakt att utfarda kabinettsorder under kungligt sigill och utan kungens personliga underskrift, sa att han i sjalva verket blev envaldig. En vecka forut hade prinsessan
Lovisa Augusta
blivit fodd, allmant ansedd som frukten av hans forbindelse med drottningen, och en vecka darefter, pa hennes dopdag, blev Struensee, tillika med Brandt, upphojd till greve.
Struensee arresteras. Samtida trasnitt.
Emellertid hade en stark ovilja mot Struensee vackts bland folket. Dels forargade man sig over att inget gjordes for att dolja nyssnamnda forhallande, dels upprordes man over den godtycklighet, varmed reformerna genomfordes, och den ringaktning, som visades for folkets sprak genom att alla skrivelser till och fran kungen var forfattade pa tyska, och for danska sedvanjor och for folkets mening. Den
tryckfrihet
, som Struensee hade genomfort, blev ett maktigt vapen mot honom sjalv genom att de bittraste angrepp och de hatskaste beskyllningar utslungades emot honom, sa att han den 7 oktober 1771 ater nodgades inskranka den. Misstankar nardes om, att Struensee inte bara bedrog, utan aven misshandlade kungen och att han umgicks med planer pa att avsatta honom och gora drottningen till regent. Aven den enkla och stranga uppfostran, som kronprinsen fick efter
rousseauskt
monster, uttyddes som misshandel.
Da Struensee dessutom vid flera tillfallen, sarskilt da livgardet julaftonen 1771 motsatte sig sin upplosning som sarskild kar, hade visat sig radvill och svag, stiftades en sammansvarjning mot honom mellan ankedrottningen
Juliana Maria
, hennes son arvprinsen
Fredrik
,
Guldberg
, greve Rantzau, som kande sig tillbakasatt,
Beringskjold
och ett par officerare.
Efter en hovbal natten mellan den 16 och den 17 januari 1772 blev Struensee fangslad av en overste, och kungen, som av de sammansvurna skramdes upp ur somnen, underskrev viljelos en order om att fangsla drottningen, Struensee och dennes vanner, framst Brandt. En kommission tillsattes for att doma den fallne statsmannen, och 25 april domdes Struensee och Brandt som
majestatsforbrytare
? Struensee narmast for den krankning av
Kongeloven
, som hans utnamning till kabinettsminister innebar ? att mista liv, ara och gods. Proceduren med Struensee var lika hatsk som domen var skoningslos och utforandet skyndsamt. Den 27 april skrev kungen under domen, och foljande dag verkstalldes avrattningen. Liken lades pa stegel och hjul.
Struensee sokte infora storre ordning och enkelhet i forvaltningen, inforde departementalstyrelse i stallet for den kollegiala och ville skarpare begransa omradet for varje sarskild forvaltningsgren; han upprattade salunda sarskilt utrikesdepartement (forr forbundet med det tyska kansliet for hertigdomena) och samlade alla finansarenden under ett nytt finanskollegium, varjamte statens alla inkomster indrogs i samma statskassa.
Højesteret
fick storre sjalvstandighet; de manga sarskilda domstolarna i huvudstaden samlades till en enda
Hof-og stadsret
; tortyren avskaffades, och strafflagarna mildrades, under det att bruket av den kungliga benadningsratten inskranktes. Vidare upphavdes foraldrars ratt att egenmaktigt sanda sina barn som vanartiga till korrektionsanstalt. Struensee borjade vidare upphava adelns privilegier och sokte inskranka det missbruk, som drevs med titel- och rangvasendet. Han indrog en del kyrkliga helgdagar, tillat aktenskap i dittills forbjudna slaktled och sokte fa bort den skamflack lagen satte pa oakta barn. Bondestandets frigorelse forbereddes genom laglig begransning av hoveriet, och flera steg i den riktningen togs. Planer hystes om skolvasendets ombildning, om nya statuter for universitetet och om upprattandet av eget universitet for Norge i
Kristiansand
.
Betecknande var ringaktningen for gamla bruk och forestallningar samt for gallande rattigheter: den forna hovetiketten slappades, och umgangesformerna blev friare; Kopenhamns kommunala ordning upphavdes i oppen strid mot stadens privilegier fran 1661; manga hogre ambetsman avskedades alldeles godtyckligt, pensioner drogs in och sa vidare. Eftersom Struensee i manga hanseenden var fore sin tid, krankte han folket till och med genom sadana reformer, som andra senare ater upptog, sedan de av hans narmaste eftertradare (Guldberg) avskaffats. Struensee avskaffade systemet med statliga subventioner av fabriker, men den sparsamhet, som gav sig uttryck i hastgardets upplosning, avbrytandet av
Marmorkyrkans
byggande och dylikt, motvagdes av det sloseri, som hovets fester och forlustelser medforde. Upprattandet av nummerlotteriet for anskaffande av nya inkomster var sardeles olyckligt.
I sin utrikespolitik forsokte Struensee gora Danmark mer oavhangigt av
Ryssland
och ville sarskilt inte understodja Rysslands inblandning i Sveriges inre forhallanden i avsikt att bibehalla
frihetstidens
styrelsesatt.
Kristian Zahrtmann
:
Scene fran Christian VII:s hov
, 1873 (
Den Hirschsprungske Samling
).
Atskilliga bocker om och filmatiseringar av Struensees liv har producerats under aren:
- ^ [
a
b
]
Brockhaus Enzyklopadie
, Johann Friedrich Struensee, last: 9 oktober 2017.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
Bibliotheque nationale de France
,
BnF Catalogue general :
oppen dataplattform
, Johann Friedrich von Struensee,
licens
: oppen licens.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
Darryl Roger Lundy,
The Peerage
, Count Johann Friedrich Struensee.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Libris
, 16 oktober 2012,
las online
, last: 24 augusti 2018.
[kalla fran Wikidata]
- ^ [
a
b
]
Darryl Roger Lundy,
The Peerage
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
Die Liebe einer Konigin
pa
Internet Movie Database
- ^
The Dictator
pa
Internet Movie Database
- ^
Herrscher ohne Krone
pa
Internet Movie Database
- ^
En kongelig affære
pa
Internet Movie Database
- Alenius, Marianne, red (1986).
Mit ubetydelige Levnets Løb. Efter Charlotte Dorothea Biehls breve
. Kopenhamn: Museum Tusculanums Forlag.