Helena Munktell

	Helena Munktell
	Xylografi i Idun 1889, nr 21.
Levnad
Fodd	24 november 1852 ; Grycksbo , Sverige ;
Dod	10 september 1919 (66 ar) ; Stockholm
Begravd	Norra begravningsplatsen ; kartor
Tonsattare
Instrument	Piano

Helena Munktell , fodd 24 november 1852 i Grycksbo , dod 10 september 1919 i Stockholm , var en svensk tonsattare .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Helena Munktell foddes pa Grycksbo herrgard som yngsta barn av nio till brukspatron Johan Henrik Munktell vid Grycksbro bruk , och Augusta Munktell . Fadern var en skicklig pianist, vilket bidrog till att hon fick en ordentlig utbildning. Foraldrarna levde i ett disharmoniskt aktenskap, och modern Augusta bodde darfor till stor del i Stockholm . Nar fadern dog flyttade hela familjen till Stockholm, varifran modern skotte affarerna. Hon var syster till Amalia Hjelm och Emma Sparre .

Munktell studerade sang, piano, kontrapunkt och instrumentation for Conrad Nordqvist , Johan Lindegren och Joseph Dente vid Musikkonservatoriet i Stockholm . Hon fick undervisning i komposition av Ludvig Norman . Man utovade mycket musik i stockholmska hemmet och gav soareer enligt tidens sed. Modern skotte affarerna fran Stockholm, men flyttade med familjen till Grycksbo under somrarna, dar musiklivet fortsatte som under faderns dagar.

Ar 1870 begav sig Munktell med sin mor forst till Wien for att studera sang och piano hos elitlararna, och darefter Italien och Schweiz . I Paris 1877 beslutade hon sig for att stanna och upptradde som sangerska och pianist. De narmaste tva aren studerade hon for Benjamin Godard och Vincent d'Indy . De tva skulle bli hennes storsta tillskyndare.

Komponerandet tog overhanden och Munktell lat tala om sig for sin skicklighet. Verken blev alltmer uppmarksammade, aven om de mottogs med viss kyla i Tyskland och Sverige, dar hon hade sin debutkonsert 1885 . Sangerna omtalades i Stockholm som innovativa "parlor". Det var i Frankrike som de stora lagrarna skordades. Dar engagerade sig Munktells tidigare larare d'Indy for att sprida hennes verk. Violinisten George Enescu uruppforde violinsonaten opus 21 i Paris och spelade den senare i Berlin. Hennes opera I Firenze framfordes i Stockholm 1889 och fick berom nar den uppfordes i Frankrike i systern Emma Sparres atelje. Darmed blev Munktell den forsta svenska kvinnliga tonsattaren som skrev opera, flera ar fore Elfrida Andree .

Munktells stil ar inspirerad av fransk nyromantik och ar ganska harmonisk och avancerad och tycktes av samtiden djarv. Orkesterstycket Branningar ar typiskt for denna stil. Hon illustrerar vagornas nyckfullhet med orkesterns hela palett och gor ideliga skiftningar i sattet att anvanda instrumenten och satta ihop ovanliga kombinationer med dem. Ett standigt flode boljar, men kan ibland plotsligt och ovantat stanna upp, som for att understryka naturelementens nyckfullhet. Harmoniskt kommer man att tanka pa den sene Wagner och givetvis d'Indy, men aven den tidige Skrjabin , men Munktell komponerade sjalvstandigt.

Senare i livet, kring sekelskiftet 1900, intresserade hon sig for svensk folkton.

Helena Munktell invaldes som ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien 1915 och var en av stiftarna av Foreningen svenska tonsattare 1918.

Verk (urval) [ redigera | redigera wikitext ]

Opera [ redigera | redigera wikitext ]

I Firenze , enaktsopera med libretto av Daniel Fallstrom (uruppford 1889)

Orkesterverk [ redigera | redigera wikitext ]

Svit for stor orkester (1895)
Branningar , symfonisk bild, op. 19 (uruppford 1898)
Dalasvit , op. 22 (1910)
Valborgsmassoeld , poem for orkester, op. 24 (1910-talet)
Barcarolle pour orchestre , orkesterverk i en sats

Kammarmusik [ redigera | redigera wikitext ]

Dalsvit , op. 22, arrangemang for piano (1916)
Humoresque for piano
Kleines Trio for piano, violin och violoncell
Stor kattfuga for piano (1868)
Valborgsmessoeld , op, 24, version for piano
Violinsonat i Ess-dur, op. 21 (1905)

Kormusik [ redigera | redigera wikitext ]

Davids psalm: Den sig at Herrens namn fortror for manskor a cappella till text av Edvard Evers efter Psaltaren
En liten fagel sjong for damkor a cappella
Gammal kaffe- o namnsdagsvisa for blandad kor a cappella
Hell dig, Emma, solomstralad for damkor a cappella
Hymn for tre fruntimmersroster till min mor pa dess 61sta fodelsedag for 3 roster och orgel (1879)
Jul for mezzosopransolo, damkor och piano till text av Emma Sparre (1913)
Kantat till invigningen af Svenska kyrkan i London for solokvartett, barnkor, blandad kor och orgel till text av Edvard Evers (1911)
Kantat till Kvinnokongressen 21 sept. 1897 for sopransolo, damkor, piano och orgel till text av Henrika Widmark
Morgonhelsning till min mor d. 24 juli till text av tonsattaren
Natt for manskor a cappella
Slutkor vid Fredrika Bremers minnesfest d. 31 okt. 1901 for damkor, piano och orgel
Strengnas for manskor a cappella till text av V. Modin
Sverige i sigte for manskor a cappella
Sang till skogen for blandad kor a cappella (1891)
Trois choeurs sur des poesies scandinaves for damkor och piano (1899)
1. ”Soir de mai” till text av Oscar Levertin
2. ”Le chant du pommier” till text av Albert Theodor Gellerstedt
3. ”Hymne” till dansk text av Christian Hostrup
Tvenne damkorer for damkor med pianoutdrag, op. 22 till text av J. Nyblom

Sanger [ redigera | redigera wikitext ]

Dix Melodies pour Chant et Piano for rost och piano
1. ”Serenade” till fransk text av Amedee-Louis Hettich efter Daniel Fallstrom
2. ”Dans le lointain des bois” till fransk text av Amedee-Louis Hettich efter Daniel Fallstrom
3. ”Ce qu’entendent les nuits” till fransk text av Amedee-Louis Hettich efter Erik Axel Karlfeldt
4. ”D'un berceau” till fransk text av Amedee-Louis Hettich
5. ”Cantilene de l'Opera-Comique A Florence ”, romans till fransk text av A. Silvestre efter Daniel Fallstrom
6. ”Fascination” for mezzosopran och piano till fransk text av Amedee-Louis Hettich efter Emma Sparre
7. ”La Derniere berceuse” till fransk text av Amedee-Louis Hettich efter text av tonsattaren
8. ”Exil d’amour” till fransk text av Amedee-Louis Hettich
9. ”Si tu le voulais" till fransk text av Amedee-Louis Hettich
10. ”Fidelite” till fransk text av Amedee-Louis Hettich efter Adolf Fredrik Lindblad
Dvargen for rost och piano
Fjerran pa enslig stig for rost och piano till text av Daniel Fallstrom (1893)
Fyra sanger for en rost vid piano (1883)
1. ”Det forste mode” till text av Bjørnstjerne Bjørnson
2. ”Sof! Sof! till text av tonsattaren
3. ”Ater i Sorrento” till text av Carl Snoilsky
4. ”Trohet” till text av Adolf Fredrik Lindblad
I grottan for rost och piano till text av Victor Medin
Invocation poetique for rost och piano till fransk text av August Lacoussade (1895)
Isjungfrun , op. 20, ballad for baryton och pianotill text av Emma Sparre (1889)
Isjungfrun , op. 20, for tenorbaryton och orkester till text av Emma Sparre (1889)
Jul for mezzosopran och piano (1900)
Majnattsroster , op. 25, for sopran och orkester till text av Erik Axel Karlfeldt
Mellan himmel och haf for rost och piano till text av Daniel Fallstrom (1890?91)
Mellan himmel och haf for sopran eller tenor och orkester till text av Daniel Fallstrom (1938)
O fagra barn , romans for tenor ur operan "I Firenze" for rost och piano till text av Daniel Fallstrom (1889)
Svalan for rost och piano till text av Carl Wilhelm Bottiger
Aterkomst for rost och piano till text av Gustaf Meyer
Osterns natt for sopran och alt med piano till text av Henrika Widmark (1894)