Hans Asperger

Fran Wikipedia
Hans Asperger
Hans Asperger
Fodd Johann Hans Friedrich Karl Asperger
18 februari 1906
Wien , Osterrike
Dod 21 oktober 1980 (74 ar)
Wien, Osterrike
Begravd Neustifter Friedhof [ 1 ]
Medborgare i Osterrike
Utbildad vid Wiens universitet
Sysselsattning Psykiater , universitetslarare
Arbetsgivare Wiens universitet
Utmarkelser
Kardinal Innitzer-priset
Redigera Wikidata

Johann "Hans" Friedrich Karl Asperger ( tyska:  [hans ?asp????] ), fodd 18 februari 1906 i Wien , dod 21 oktober 1980 i Wien, var en osterrikisk pediatriker och docent . Han ar mest kand for sina tidiga studier av psykiska sjukdomar, i synnerhet hos barn, som under hans livstid inte uppmarksammades, med nagra fa lokala undantag. Hans studier om psykiska sjukdomar blev endast uppmarksammade postumt. Han skrev mer an 300 publikationer varav de flesta berorde ett tillstand som han kallade “autistisk psykopati” (AP).

Fran och med 1980-talet skulle hans arbete komma att fa ett uppsving, mycket tack vare Lorna Wing , som uppkallade diagnosen Aspergers syndrom efter honom pa grund av hans tidigare arbeten om autismspektrumstorningar .

Bade Aspergers tidiga pediatriska AP-diagnoser och den eponyma diagnosen Aspergers syndrom har senare visat sig kontroversiella. [ 2 ]

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Tidigt liv [ redigera | redigera wikitext ]

Hans Asperger foddes i Wien och vaxte upp pa en bondgard som inte lag langt ifran staden. [ 3 ] Han hade tva yngre broder. Asperger hade svart att hitta vanner och ansags vara ett ensamt, distanserat barn. [ 4 ] [ 5 ] Han hade talang for sprak och intresserade sig sarskilt for den osterrikiska diktaren Franz Grillparzer , vars poesi han framforde aterkommande for sina ointresserade klasskamrater. Han tyckte om att citera sig sjalv samt att tala om sig sjalv i tredje person. [ 4 ]

Asperger studerade till lakare vid Wiens universitet under Franz Hamburger [ 5 ] [ 6 ] och gjorde sin praktik pa universitetsbarnkliniken i Wien. Han doktorerade 1931 och blev chef for samma kliniks avdelning for specialundervisning ar 1932. [ 3 ] Han gifte sig 1935 och fick fem barn, fyra dottrar och en son. [ 4 ]

Karriar [ redigera | redigera wikitext ]

Under andra varldskriget arbetade han som lakare under axelmakternas ockupation av Jugoslavien . Hans yngre broder dog i Stalingrad . [ 4 ] Nar kriget holl pa att ta slut oppnade Asperger en skola for yngre barn tillsammans med Syster Viktorine Zak. Skolan skulle komma att totalforstoras i ett bombanfall i vilket Syster Viktorine dodades och en stor del av Aspergers tidiga vetenskapliga arbeten gick forlorade. [ 7 ]

Georg Frankl var Aspergers chefsdiagnostiker, innan denne flyttade fran Osterrike till USA och anstalldes av Leo Kanner 1937. [ 8 ]

Asperger gav 1944 ut en docentavhandling, Die "autistischen Psychopaten" im Kindesalter ('Autistisk psykopati i barnaaldern'), med en definition av autistisk psykopati liknande en definition som hade publicerats 1926 av den ryska neurologen Grunya Sukhareva. [ 9 ] [ 10 ] Asperger lade marke till en grupp beteendemonster och formagor hos fyra pojkar, som innefattade “en brist pa empati , minskad formaga att bilda vanskaper, ensidiga samtal, intensivt uppgaende i specialintressen och klumpiga rorelser”. [ 7 ] Avhandlingen kom ut omkring ett ar efter Leo Kanner presenterade sin forskning om vad som under en tid kallades for Kanners syndrom (idag kallas det autistiskt syndrom ).

Ar 1946 tog Asperger over ledningen for barnkliniken i Wien, en position han skulle halla i tjugo ar. Asperger lade marke till att nagra av de barn han identifierade som autistiska skulle komma att utnyttja sin speciella talanger i vuxen alder och fa framgangsrika karriarer. En av hans patienter blev professor i astronomi och loste ett fel i Newtons forskning som Asperger sjalv hade patraffat som student. [ 11 ] En annan patient hos Asperger var den osterrikiska dramatikern och nobelpristagaren i litteratur , Elfriede Jelinek .

Hans Asperger publicerade under sin livstid 359 arbeten. 1977 blev han professor emeritus . Hans Asperger arbetade in i det sista, sin sista forelasning holl han bara sex dagar innan han dog, ar 1980 .

AS namngavs efter Hans Asperger och blev en officiellt erkand diagnos i den fjarde upplagan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) 1994; [ 12 ] den togs 2013 bort fran DSM-5 . [ 13 ]

Privatliv [ redigera | redigera wikitext ]

Asperger beskrevs av sin dotter Maria Asperger-Felder, i en intervju gjord av Uta Frith och Christopher Gillberg , som distanserad, onabar, intensivt intresserad av det tyska spraket , standigt upptagen av citat. Han var ocksa valmenande men hade en tendens till att fa utbrott om man skamtade med honom. Han hade heller inget egentligt intresse for umgange. Motoriskt sett var Asperger valdigt oskicklig, men alskade trots detta att vara ute i skog och mark, sarskilt i bergsterrang.

Eftermale [ redigera | redigera wikitext ]

Diagnosen Aspergers syndrom [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Aspergers syndrom

Asperger skulle avlida innan det beteendemonster han upptackte borjade fa ett allmant erkannande inom den internationella forskarvarlden. Delvis for att han enbart publicerade sitt material pa tyska, ett sprak som fa oversatte fran; delvis for att medicinska forskare, saval da som nu, forbisag Aspergers publikationer pa grund av att de sag litet eller inget varde i det.

Den brittiska forskaren Lorna Wing foreslog begreppet Aspergers syndrom 1981 i sin publikation Asperger’s syndrome: a clinical account , dar hon ifragasatte den vedertagna accepterade forklaringsmodell for autism som Leo Kanner hade kommit med 1943. [ 14 ] Det drojde tills 1991 innan en vederhaftig oversattning av Aspergers texter gjordes, av Uta Frith . [ 15 ] AS var da som tillstand fortfarande sa gott som okant. [ 16 ] Frith sade da att grundlaggande fragor betraffande diagnosen annu inte hade besvarats, och att de vetenskapliga data som behovdes for detta andamal inte fanns tillgangliga. [ 17 ] Kanners forskning hade fram tills nu overskuggat Aspergers, den sistnamndes upptackter hade medan han levde ignorerats och ringaktas inom den engelsksprakiga varlden.

Under tidigt 1990-tal fick fler upp ogonen for Aspergers verk i och med Wings forskning samt Friths nyutgivna oversattning. Det ledde till att tillstandet lades till i International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10th revision ( ICD-10 ) ar 1993, och i den fjarde upplagan av American Psychiatric Associations DSM-IV 1994, ett halvt sekel efter att Asperger publicerat sin grundforskning.

Aven om Aspergers forskning sedan 1990-talet fatt ett patagligt uppsving ar AS fortfarande en omstridd och kontroversiell diagnos ? dess placering inom autismspektrumet ar annu oklar. 2010 bestamdes det att diagnosen Aspergers syndrom fran och med den kommande upplagan av DSM-5 2013, skulle ga upp i det mer overgripande namnet “ autismspektrumstorning ”. [ 13 ] I ICD-10 fran 2015 beskrev WHO Aspergers syndrom som “en storning med tveksam nosologisk giltighet”. [ 18 ]

I sin artikel fran 1944, i Friths oversattning till engelska, skrev Asperger foljande:

” We are convinced, then, that autistic people have their place in the organism of the social community. They fulfill their role well, perhaps better than anyone else could, and we are talking of people who as children had the greatest difficulties and caused untold worries to their care-givers. [ 19 ]
(Vi ar overtygade om att autistiska manniskor har sin plats i samhallets organism. De utfor sin roll val, kanske battre an nagon annan, och vi pratar har om manniskor som nar de var barn gick igenom de storsta av svarigheter och orsakade outsagliga bekymmer for sina vardnadshavare.) 		?

Dock hade Asperger tidigare i texten konstaterat att de positiva aspekterna av autism inte vager upp de negativa. [ 19 ] Psykologen Eric Schopler skrev foljande 1998:

” Asperger’s own publications did not inspire research, replication, or scientific interest prior to 1980. Instead, he laid the fertile groundwork for the diagnostic confusion that has grown since 1980. [ 20 ]

(Aspergers egna publikationer bidrog inte till ytterligare forskning, replikation eller vetenskapligt intresse innan 1980. Istallet lade han grunden till den diagnostiska forvirring som har okat sedan 1980. )

?

Sedan 2009 har flera landers regeringar utropat Aspergers fodelsedag, 18 februari, som den internationella dagen for Aspergers syndrom. [ 21 ]

Anknytningar till nazismen [ redigera | redigera wikitext ]

Historikern Edith Sheffer , som specialiserat sig pa samtida europeisk historia, pastod i en artikel som publicerades i april 2018 att Hans Asperger samarbetade med nazisterna. Asperger ska ha skickat barn till kliniken Am Spiegelgrund , som anvandes for nazisternas eutanasiprogram , dock ska han inte haft direktkontakt med nazistpartiet . [ 22 ] Hon gav sedan ut en fordjupande bok om sin forskning, Asperger's Children: The Origins of Autism in Nazi Vienna (2018). [ 23 ]

Ytterligare en forskare och historiker fran Wiens medicinska universitet , Herwig Czech, drog liknande slutsatser i en artikel som publicerades 2017 i den vetenskapliga tidskriften Molecular Autism :

” Asperger managed to accommodate himself to the Nazi regime and was rewarded for his affirmations of loyalty with career opportunities. He joined several organizations affiliated with the NSDAP (although not the Nazi party itself), publicly legitimized race hygiene policies including forced sterilizations and, on several occasions, actively cooperated with the child ‘euthanasia’ program. [ 24 ] ?

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ Find a Grave , las online las online , last: 10 juni 2020. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ Hippler, Kathrin; Klicpera, Christian (2003). ”A Retrospective Analysis of the Clinical Case Records of 'Autistic Psychopaths' Diagnosed by Hans Asperger and His Team at the University Children's Hospital, Vienna” . Philosophical Transactions: Biological Sciences 358 (1430): sid. 291?301. doi : 10.1098/rstb.2002.1197 . PMID 12639327 .  
  3. ^ [ a b ] ”Hans Asperger” . Whonamedit?: A dictionary of medical eponyms . Ole Daniel Enersen . http://www.whonamedit.com/doctor.cfm/302.html .  
  4. ^ [ a b c d ] Lyons, Viktoria; Fitzgerald, Michael (10 maj 2007). ”Letter to the Editor: Did Hans Asperger (1906?1980) have Asperger Syndrome?” . Journal of Autism and Developmental Disorders (Springer Science+Business Media) 37 (10): sid. 2020?2021. doi : 10.1007/s10803-007-0382-4 . PMID 17917805 . https://link.springer.com/article/10.1007/s10803-007-0382-4 . Last 1 januari 2016 .  
  5. ^ [ a b ] Feinstein, Adam (Juli 2010) (pa engelska). A History of Autism: Conversations with the Pioneers (forsta upplagan). Hoboken, N.J. : Wiley-Blackwell. ISBN 978-1-4051-8653-7 . http://www.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-1405186534.html .  
  6. ^ Just, Marcel Adam; Pelphrey, Kevin A., reds (2013) (pa engelska). Development and Brain Systems in Autism . New York : Psychology Press. ISBN 978-1-84872-866-0 . https://books.google.com/books?id=VdR7C6yI4LcC&pg=PA15&lpg=PA15&dq=asperger+hamburger+franz&source=bl&ots=1WTn91E7sb&sig=4IzUewsxuC5x5BKam6zR7KEoyE8&hl=en&sa=X&ei=efR8UoSsNoakyQHtw4GYCw&ved=0CE4Q6AEwAw#v=onepage&q=asperger%20hamburger%20franz&f=false .  
  7. ^ [ a b ] Attwood, Tony (1997-10-01). Asperger’s Syndrome: A Guide for Parents and Professionals . London : Jessica Kingsley Publishers. ISBN 978-1-85302-577-8 . https://books.google.com/books?id=9Tl0NJOUjUoC&pg=PA11#v=onepage&q&f=false . Last 1 januari 2016 .  
  8. ^ Silberman, Steve (2015). NeuroTribes: The Legacy of Autism and the Future of Neurodiversity . Avery Publishing. ISBN 978-1-58333-467-6 .  
  9. ^ Nieminen-von Wendt, Taina (2004). On the origins and diagnosis of Asperger syndrome: a clinical, neuroimaging and genetic study . Helsinki, Finland: Helsingfors universitet . ISBN 952-10-2079-2 . http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/laa/kliin/vk/nieminen-wendt .   Arkiverad 7 april 2018 hamtat fran the Wayback Machine . ”Arkiverade kopian” . Arkiverad fran originalet den 7 april 2018 . https://web.archive.org/web/20180407040625/http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/laa/kliin/vk/nieminen-wendt . Last 11 juni 2018 .  
  10. ^ Ssucharewa, Dr. G.E. (1926). ”Die schizoiden Psychopathien im Kindesalter (Part 2 of 2)” . Monatsschrift fur Psychiatrie und Neurologie 60 (3?4): sid. 248?261. doi : 10.1159/000316609 . http://content.karger.com/produktedb/produkte.asp?doi=316609 . Last 1 januari 2016 .  
  11. ^ Hans Asperger (1944). ”Die "Autistischen Psychopathen" im Kindesalter” . Archiv fur Psychiatrie und Nervenkrankheiten 117 (1): sid. 132?135. doi : 10.1007/bf01837709 . https://link.springer.com/article/10.1007%2FBF01837709 .  
  12. ^ Grandin, Temple; Panek, Richard (2013-04-30) (pa engelska). The Autistic Brain: Thinking Across the Spectrum (forsta upplagan). Boston: Houghton Mifflin Harcourt. ISBN 978-0547636450 . http://www.hmhco.com/shop/books/The-Autistic-Brain/9780547636450 . Last 1 januari 2016 .   Arkiverad 5 mars 2016 hamtat fran the Wayback Machine . ”Arkiverade kopian” . Arkiverad fran originalet den 5 mars 2016 . https://web.archive.org/web/20160305135051/http://www.hmhco.com/shop/books/The-Autistic-Brain/9780547636450 . Last 11 juni 2018 .  
  13. ^ [ a b ] ”DSM-5 Development: 299.80 Asperger’s Disorder” . American Psychiatric Association . 25 december 2010. Arkiverad fran originalet den 25 december 2010 . https://web.archive.org/web/20101225152454/http://www.dsm5.org/ProposedRevisions/Pages/proposedrevision.aspx?rid=97 .  
  14. ^ Wing, Lorna (2009-07-09). ”Asperger syndrome: a clinical account” . Psychological Medicine ( Cambridge University Press ) 11 (1): sid. 115?129. doi : 10.1017/S0033291700053332 . PMID 7208735 . http://www.mugsy.org/wing2.htm . Last 1 januari 2016 .  
  15. ^ Frith, Uta (januari 1992) (pa engelska). Autism and Asperger syndrome (forsta upplagan). NewYork: Cambridge University Press. ISBN 978-0521386081 . http://www.cambridge.org/us/academic/subjects/medicine/mental-health-psychiatry-and-clinical-psychology/autism-and-asperger-syndrome .  
  16. ^ ”What’s so special about Asperger Syndrome?” (PDF). Brain and Cognition 61 (1): sid. 1?4. 2006. doi : 10.1016/j.bandc.2006.02.002 . PMID 16563588 . http://www.elsevier.com/authored_subject_sections/S05/S05_360/pdf/klin.pdf .  
  17. ^ Frith, Uta (januari 1992) (pa engelska). Autism and Asperger syndrome (forsta upplagan). NewYork: Cambridge University Press. ISBN 978-0521386081 . http://www.cambridge.org/us/academic/subjects/medicine/mental-health-psychiatry-and-clinical-psychology/autism-and-asperger-syndrome .  
  18. ^ ”F84.5 Asperger syndrome” . ICD-10 Version 2015 . World Health Organization . 2015 . http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2015/en#/F84.5 .  
  19. ^ [ a b ] Frith, Uta (januari 1992). ”‘Autistic psychopathy’ in childhood” (pa engelska). Autism and Asperger syndrome (forsta upplagan). NewYork: Cambridge University Press. Sid. 37?92. ISBN 978-0521386081 . http://www.cambridge.org/us/academic/subjects/medicine/mental-health-psychiatry-and-clinical-psychology/autism-and-asperger-syndrome .  
  20. ^ Schopler, Eric; Mesibov, Gary B.; Kunce, Linda J., reds (1998) (pa engelska). Asperger Syndrome or High-Functioning Autism? . Current Issues in Autism (First). Berlin: Plenum Press . doi : 10.1007/978-1-4615-5369-4 . ISBN 978-0-306-45746-3 . https://www.springer.com/us/book/9780306457463 .  
  21. ^ Commonwealth of Australia Parliamentary Secretary for Disabilities and Carers Senator the Hon Jan McLucas (19 februari 2013). " International Asperger’s Day ". Pressmeddelande . Last 1 januari 2016.
  22. ^ Sheffer, Edith (31 mars 2018). ”The Nazi History behind "Asperger"” . The Nazi History behind "Asperger" . The New York Times . https://www.nytimes.com/2018/03/31/opinion/sunday/nazi-history-asperger.html .  
  23. ^ Asperger's Children: The Origins of Autism in Nazi Vienna . W.W. Norton and Company. 2018  
  24. ^ Czech, Herwig (19 april 2018). ”Hans Asperger, National Socialism, and “race hygiene” in Nazi-era Vienna” . molecularautism.biomedcentral.com . https://molecularautism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13229-018-0208-6 .  
Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hans_Asperger&oldid=54116895 ”