For andra betydelser, se Gisslan (olika betydelser) .

Gisslan ar en eller flera personer som tas (ofta med vald ) av ena parten i ett krig eller av en vapnad grupp och halls som sakerhet eller i utpressningssyfte for att vissa krav skall uppfyllas.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Gisslan forekom redan i antiken som sakerhet for ingangna fordrag. Sadan gisslan behandlades val och umgicks i de basta familjer; de rymde inte eftersom det skulle ha varit ett fordragsbrott . Traditionen fortsatte i de aldsta germanrikena .

I Genevekonventionen 1949 forbjuds tagande av gisslan under krig eller annan vapnad konflikt. Sedan 1960-talet har terrorister ofta begagnat sig av gisslan (bland annat vid flygkapningar ) for att genomdriva sina politiska eller ekonomiska krav.

Gisslan i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

I det fornsvenska lagspraket forekom ordet gisslan sarskilt med avseende pa den sakerhet, som borde beredas en nyvald kung, for att han inte skulle ofredas pa sin eriksgata . Han stod namligen stor risk, om han drog in i ett landskap utan att ha erhallit gisslan (ugislat). Landskapsmenigheten var a andra sidan skyldig att mota kungen vid gransen med den gisslan, som skulle stallas. Till gisslan utsags pa landskapstinget vissa man, vilka foljde konungen till nasta landskapsgrans. Ragnvald Knaphovde sades ha fatt betala med sitt liv for att han med folje tratt in i Vastergotland utan att vaxla gisslan omkring 1130.

Ett av de mest kanda gisslantagandena i Sverige ar Norrmalmstorgsdramat 1973, som gett namn at begreppet stockholmssyndromet .

Enligt svensk lag faller gisslantagande under brottet manniskorov .

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Losesumma / Losensumma

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Nordisk Familjebok
• Sveriges overenskommelser med frammande makter 1980:26