George Savile, 1:e markis av Halifax
Fodd	11 november 1633 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] Yorkshire , Storbritannien
Dod	5 april 1695 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]  (61 ar) London
Begravd	Westminster Abbey
Medborgare i	Kungariket England
Utbildad vid	Shrewsbury School
Sysselsattning	Politiker , forfattare , aristokrat
Befattning
Ledamot av Englands parlament Kronradets lordpresident Ledamot av Englands parlament 1660
Maka	Dorothy Savile, Viscountess Halifax (g. 1656?) [ 4 ] [ 5 ] Gertrude Savile, markisinna av Halifax (g. 1672?) [ 4 ] [ 5 ]
Barn	William Savile, 2:e markis av Halifax (f. 1665 och 1664) [ 4 ] Anne Vaughan, hertiginna av Carbery (f. 1670 och 1663) [ 6 ] Elizabeth Stanhope, hertiginna av Chesterfield (f. 1674) [ 4 ] Henry Carey (forfattare) (f. 1687) [ 6 ]
Foraldrar	Sir William Savile, 3:e Baronet [ 4 ] Anne Coventry [ 6 ] [ 4 ]
Utmarkelser
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

George Savile, 1:e markis av Halifax , 1:e earl av Halifax, 1:e viscount Halifax, 4:e baronet , fodd den 11 november 1633 , dod den 5 april 1695 , var en engelsk statsman .

Savile, som tillhorde en ansedd Yorkshire - slakt , satt 1660 i " Convention Parliament ", upphojdes december 1667 till baron Savile och viscount Halifax samt slot sig i overhuset till de sa kallade trimmers eller medelvagsmannen , vilkas framsta formaga han var.

Han bekampade ivrigt " cabalens " overdrivet franskvanliga politik och medverkade 1673 energiskt till testaktens antagande. Efter Danbys fall kom Halifax ater i gunst hos Karl II som 1679 gjorde honom till earl av Halifax och ater inkallade honom i radet , vilket han 1672 - 76 tillhort.

Han rakade emellertid snart i oenighet med Shaftesbury och andra sina radskolleger angaende fragan om den romersk-katolske prins Jakobs uteslutande fran tronfoljden ( exklusionsbillen ) och hertigens av Monmouth antagande till tronfoljare och genom sitt glansande tal den 15 november 1680 medverkade han till exklusionsbillens forkastande i overhuset.

Halifax atnjot redan forut stadgat rykte som glansande parlamentarisk talare, och hans oratoriska duell vid detta tillfalle med Shaftesbury tillhor de ryktbaraste episoderna i overhusets annaler. Underhuset begarde hans "skiljande for alltid fran konungens person och rad", men Karl II ej blott beholl honom i radet, utan upphojde honom till markis av Halifax och lord privy seal ( 1682 ).

Om Halifax ocksa forsvarade den legitima tronfoljdsordningen, onskade han likval genom en limitation bill , som dock forkastades, begransa Jakobs makt och gora Vilhelm av Oranien till den verkligen styrande. Vid sin tronbestigning (februari 1685) utnamnde Jakob honom till president i Privy council (hemliga radet), varigenom han visserligen fick hogre rang an forut, men forlorade det politiska inflytande han forut utovat.

I oktober samma ar avlagsnades Halifax ur radet, emedan han gjort invandningar mot kungens overtradelser av testakten. Invigd i planen att till havdande av Englands frihet och religion emot Jakobs despotism och katolska nit inbjuda prins Vilhelm av Oranien till England, forklarade han sig emot varje vapnad inblandning fran prinsens sida, och efter dennes landstigning upptradde han som medlare mellan honom och kungen. ^{[ 7 ]}

Forst da Jakob II genom sin flykt gjort all tanke pa hans restauration omojlig, slot sig Halifax till Vilhelm. Han utsags till talman i overhuset (januari 1689 ) och darefter till lord privy seal, men lamnade redan i februari 1690 kabinettet , nominellt behallande sin plats i Privy council, samt upptradde sedan vid flera tillfallen i overhuset med ganska bitter kritik av regeringens politik.

I juni 1692 stroks hans namn fran listan pa radsledamoter. Halifax utgav atskilliga skrifter av politiskt och historiskt innehall, av vilka den anonyma flygskriften On the character of a trimmer (1684 eller 1685) vackte storsta uppseendet.

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Savile, sir George, 1:e markis af Halifax i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)

Noter [ redigera | redigera wikitext ]