Forsakringsbedrageri
ar ett brott dar en forsakringstagare genom sitt agerande far ersattning for en skada som inte intraffat eller medvetet skaffar sig en hogre ersattning an vad den forsakrade ar berattigad till. Att overdriva vardet pa det som stulits eller gatt sonder ar ytterligare ett exempel. Att medvetet lamna oriktiga uppgifter vid tecknande av en forsakring ar ocksa ett forsakringsbedrageri.
Exempel pa forsakringsbedragerier ar att:
- medvetet forstora sin mobiltelefon for att kunna anvanda forsakringsersattning till att kopa en nyare modell.
- arrangera en trafikolycka med sin defekta bil for att fa ut en forsakringsersattning som overstiger vardet av den krockade bilen.
- salja sin bil utomlands och sedan anmala den som stulen.
- aka utomlands for en skonhetsoperation och med stod av ett falskt kvitto fran kliniken havda att det handlade om en akut sjukhusbehandling.
- medvetet lamna oriktiga uppgifter i en halsodeklaration vid tecknande av en liv-, sjuk- eller sjukvardsforsakring.
- pasta eller overdriva smartor eller andra skadesymtom efter en bilolycka.
Ett i
Sverige
uppmarksammat forsakringsbedrageri var
sprangningen
av
Restaurang Fontainebleau
pa
Norrlandsgatan
i
Stockholm
den
31 december
1982
.
I februari 2014 publicerade
Larmtjanst
och Svensk Forsakring en rapport om forsakringsbedragerier, i den framgar det att forsakringsbranschen varje ar hanterar ungefar 2 miljoner skadearenden och betalar ut mer an 50 miljarder kronor i skadeersattning till sina kunder. En grov uppskattning ar att forsakringsbedragerier utgor mellan 5 och 10 procent av dessa utbetalningar, cirka 2,5- 5 miljarder kronor arligen.
[
1
]
Forsakringsbranschen har en gemensam tipsfunktion, kallad Stoldtipset, dar allmanheten anonymt kan lamna information och tips om misstankta forsakringsbedragerier.
