Den har artikeln behover kallhanvisningar for att kunna verifieras . (2018-06) Atgarda genom att lagga till palitliga kallor ( garna som fotnoter ). Uppgifter utan kallhanvisning kan ifragasattas och tas bort utan att det behover diskuteras pa diskussionssidan .

Nad innebar i juridiska sammanhang allmant sett ett efterskankande eller mildrande av straff ( benadning ) i ett enskilt fall. Det kan ocksa innebara att en person undantas fran att lagforas, genom att han eller hon benadas redan innan atal vacks eller domstol domer till brottspafoljd. Nad raknas som ett extraordinart rattsmedel , eftersom det faller utanfor ramen for den normala rattsskipningen i domstolarna . Nad finns som ett inslag i rattssystemet i manga lander.

Nad i Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

I Sverige kunde regeringen (innan 1975 Kungl. Maj:t ) efterskanka eller mildra ett straff , som en person domts till pa grund av brott . Nad forutsag normalt ansokan darom, och ansags ofta innefatta ett slutgiltigt underkastande av ansvar for brottet. Att ansoka om nad eller upprattelse kallades for att ga till kungs , varmed aven avsags vilket annat slags arende som helst som nagon invanare ansag att monarken skulle kunna skipa rattvisa i.

Nad enligt gallande regler [ redigera | redigera wikitext ]

Idag regleras nadeinstitutet i regeringsformen .

Det framgar av 12 kap. 9 § forsta stycket regeringsformen att regeringen genom nad far eftergiva eller mildra brottspafoljd eller annan sadan rattsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom.

Enligt 12 kap. 9 § andra stycket galler att nar synnerliga skal foreligger, far regeringen forordna att vidare atgard for att utreda eller lagfora brottslig garning ej skall aga rum.

Med brottspafoljd avses alla de pafoljder som kan komma pa fraga enligt brottsbalken , sasom fangelse och boter . Med "annat liknande av myndighet beslutat ingrepp" avses sadana administrativa foljder av brott som att ett korkort aterkallas efter fortkorning. Det framgar av andra stycket att regeringen far utnyttja sin ratt att bevilja nad redan innan en person har blivit foremal for forundersokning, atal eller liknande.

Kanda svenska exempel pa personer som benadats [ redigera | redigera wikitext ]

• Stig Wennerstrom , landsforradare ^{[ kalla behovs ]}
• Vasilij Sidorenko (agent)
• Peter Ratz (svensk infiltrator) ^{[ 1 ]}

Nad i Japan [ redigera | redigera wikitext ]

Nad i kejsarens namn [ redigera | redigera wikitext ]

I aldre tid var det en lansherres eller hogre myndighets (kejsarens eller shogunens) ratt att korta eller upphava straff. Benadning utfardades vanligtvis vid allmanna hogtider. I 1889 ars grundlag overfordes ratten att benada domda brottslingar till regenten. Sedan kejsarmakten inskranktes i och med 1946 ars grundlag overfordes benadningsratten till regeringen, som dock utfardar benadningen i kejsarens namn. Denna ratt regleras i Lagen om benadning , faststalld av parlamentet. Regeringen kan harmed forkorta straff, helt straffriforklara och aven helt frikanna den domde.

Nad i domstol [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt benadningslagen kan en domd ansoka om amnesti i en sarskild soningsdomstol, som handlagger arenden gallande brottslingars aterforande i samhallet. Domstolen star under justitieministeriet och har inte lika langtgaende befogenheter som regeringen.

Benadningsfall [ redigera | redigera wikitext ]

Benadningar utfardas ytterst sparsamt i Japan, som annu har dodsstraffet kvar. 1952 benadades 13 dodsdomda enligt bestammelser i det nyss underskrivna fredsavtalet i San Francisco. Sedan dess har 11 domda personligen benadats, ofta av halsoskal. Vanligtvis har dodsdomen omvandlats till fangelsestraff.

Nad i USA [ redigera | redigera wikitext ]

Presidentens ratt att medge nad [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt Artikel II sektion 2 i USA:s konstitution far presidenten besluta om nad for "Offenses against the United States" (ungefar "felaktiga handlingar gentemot USA"), med undantag for mal om riksratt ( engelska : Impeachment ). Det betyder att presidenten far medge nad for dem som har domts i federala domstolar eller pa annat satt kommit i konflikt med den federala statsmakten .

Presidenten har inte mojlighet att besluta om nad for personer som har blivit domda for brott i delstatliga domstolar .

Nad i delstaterna [ redigera | redigera wikitext ]

Nadeinstitutet i delstaterna i USA ar viktigt, framfor allt darfor att de flesta dodsdomarna i USA utdoms av delstaternas domstolar . I delstaterna ar det i allmanhet respektive delstats guvernor som har ratt att meddela nad i sin delstats jurisdiktion . Reglerna om nad skiljer sig at mellan delstaterna beroende pa vad respektive delstatskonstitution stadgar. I vissa delstater kan guvernoren enradigt besluta om nad, medan i exempelvis Texas kan guvernoren bara besluta att fa ett utdomt dodsstraff uppskjutet och det ar andra organ som kan beslutar om att upphava domen.

En delstatsguvernor kan inte bevilja nad till personer som domts av en federal domstol.

Kant amerikanskt exempel pa person som benadats [ redigera | redigera wikitext ]

President Gerald Ford benadade sin foregangare Richard Nixon fran alla anklagelser om brott i samband med Watergateaffaren , sedan Richard Nixon avgatt. Nixon blev darfor aldrig atalad for nagra brott i samband med affaren.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Amnesti
• Nad (teologi)

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]