Augusto Pinochet
Pinochets officiella portratt (1974).
Chilensk diktator
Tid i befattningen 17 december 1974–11 mars 1990
Foretradare	Salvador Allende
Eftertradare	Patricio Aylwin
Chilenska juntans president
Tid i befattningen 11 september 1973–11 mars 1981
Foretradare	Ambete skapat
Eftertradare	Jose Toribio Merino
Chilenska armens overbefalhavare
Tid i befattningen 23 augusti 1973–11 mars 1998
Foretradare	Carlos Prats
Eftertradare	Ricardo Izurieta
Fodd	Augusto Jose Ramon Pinochet Ugarte 25 november 1915 Valparaiso , Chile
Dod	10 december 2006 (91 ar) Santiago , Chile
Nationalitet	Chilenare
Alma mater	Chilenska krigsakademin
Yrke	Militarofficer, politiker
Religion	Romersk katolicism
Maka	Lucia Hiriart (1943?hans dod 2006)
Barn	Ines Lucia Pinochet Maria Veronica Pinochet Jacqueline Marie Pinochet Augusto Osvaldo Pinochet Marco Antonio Pinochet
Militartjanst
I tjanst for	Chile
Forsvarsgren	Chilenska armen
Tjanstetid	1931?1998
Grad	Kaptensgeneral
Enhet	"Chacabuco"-regementet "Maipo"-regementet "Carampangue"-regementet "Rancagua"-regementet 1. armedivisionen
Befal	"Esmeralda"-regementet 2. armedivisionen 6. armedivisionen Santiagos armegarnison Chilenska armen
Slag/Krig	Militarkuppen i Chile 1973

Augusto Jose Ramon Pinochet Ugarte , mer kand som Augusto Pinochet , fodd 25 november 1915 i Valparaiso , Chile , dod 10 december 2006 i Santiago , Chile, var en chilensk general , politiker och diktator . Han tog makten i Chile genom en militarkupp 1973 och var landets sjalvutnamnde statschef mellan 1973 och 1990 , forst i egenskap av ledare for militarjuntan mellan september 1973 och juni 1974, sedan som Jefe Supremo de la Nacion mellan juni och december 1974 och slutligen som republikens president fran december 1974 till mars 1990. Han var armechef 1973?1998 och darefter, som expresident, livstidssenator till 1999 da han forlorade sin diplomatiska immunitet . Pinochet utnamndes av president Salvador Allende till armechef 1973, efter foregangaren Carlos Prats . Sedan Chiles parlament i augusti 1973 forklarat Allendes regim som olaglig och inratt de vapnade styrkorna att avsatta honom, lat Pinochet storma Monedapalatset och i samband med det begick Allende sjalvmord. Pinochet upploste darefter parlamentet och upprattade en styrande junta under sin ledning som beholl makten i landet till mars 1990. Han tog sjalv presidentposten i december 1974 och gav sitt styre konstitutionell grund genom en ny grundlag 1980 (som i modifierad form annu galler). I en andra folkomrostning 1988 misslyckades han vinna stod for annu en mandatperiod och avgick till forman for den demokratiske samlingskandidaten Patricio Aylwin . Pinochet tvingades 1998 lamna posten som armechef och tillbringade aterstoden av sitt liv med att undvika att stallas infor ratta for brott mot de manskliga rattigheterna begangna under hans presidenttid.

Uppvaxt och tidig karriar [ redigera | redigera wikitext ]

Augusto Pinochet foddes i Valparaiso den 25 november 1915. Hans far var attling till immigranter fran Bretagne och hans mor hade baskiska anor. ^{[ 1 ]} Pinochet gick i grundskolan i Valparaiso och militarakademin i Santiago ar 1931. Han tog examen med underlojtnants grad ar 1935. 1943 gifte han sig med Lucia Hiriart Rodriguez (1922-2021), dottern till en valbargad politiker och advokat. Under 1950-talet bade undervisade han och studerade han pa olika militarakademier. I januari 1971 utsags han till befalhavare for garnisonen i Santiago och ar 1972 blev han armens stabschef. 22 augusti 1973 avgick davarande overbefalhavaren Carlos Prats efter att ha forlorat det mesta av folkets och militarens fortroende. President Salvador Allende utsag dagen efter general Pinochet till Chiles nya overbefalhavare.

Militarkuppen 1973 [ redigera | redigera wikitext ]

I augusti 1973 skakades Chile av en forfattningskris dar den oppositionsdominerade Deputeradekammaren anklagade regeringen for att bl.a. bryta mot forfattningen nar Allende vagrade skriva under forfattningstillagg som skulle ha forbjudit de forstatliganden som pagick. ^{[ 2 ]} Den 9 september lyckades senaten fa igenom missfortroendeforklaring mot Allende men da denne vagrade att avga bad senaten igenom en forfragan till militaren att ingripa for att avsatta regeringen och presidenten. ^{[ 3 ]}

Den 11 september inleddes militarkuppen med koordinerade aktioner runtom i landet och kulminerade i bombardemanget av presidentpalatset varpa Salvador Allende via radio sande ett sista tal. En obduktion 2011 visade att Allende begick sjalvmord med sin AK-47 . ^{[ 4 ] [ 5 ]}

Militardiktatur [ redigera | redigera wikitext ]

Direkt efter kuppen etablerades Militara regeringsjuntan ( spanska : Junta Militar de Gobierno ) under gemensam ledning av Augusto Pinochet for armen, Gustavo Leigh for flygvapnet, Jose Toribio Merino for flottan och Cesar Mendoza for polisen. Eftersom Pinochet var chef for den aldsta forsvarsgrenen blev han juntans ledare. Juntan upploste Nationalkongressen , asidosatte konstitutionen och tog over den verkstallande och lagstiftande makten. Censur och utegangsforbud infordes omedelbart efter kuppen. ^{[ 6 ] [ 7 ]} Ursprungligen var det meningen att makten skulle cirkulera mellan juntamedlemmarna men Pinochets position blev permanent. Den 27 juni 1974 utsag han sig till Jefe Supremo de la Nacion (Nationens hogste ledare) och den 17 december samma ar tog han formellt over presidentambetet . Kort darefter borjade de politiska forfoljelserna och de patvingade forsvinnandena av medlemmar av vansteroppositionen ta fart. Redan i oktober 1973 organiserades en sarskild dodspatrull , den sa kallade Dodens karavan ( spanska : Caravana de la Muerte ), som avrattade personer runtom i landet som hade gripits av militaren. ^{[ 8 ]} Manaderna efter kuppen intensifierades forfoljelserna och tusentals misstankta meningsmotstandare och vanstersympatisorer forsvann sparlost. ^{[ 9 ]}

Pinochet kombinerade politisk diktatur med en marknadsekonomisk politik som utformades bland annat med hjalp av chilenska ekonomer utbildade vid universitetet i Chicago , de sa kallade Chicago Boys . Dessa inspirerades av Milton Friedmans och de sa kallade nyliberala ekonomiska teorierna om statlig avreglering, fri konkurrens med mera. ^{[ 10 ]} Resultatet av denna ekonomiska politik beskrevs av Milton Friedman sjalv som det chilenska undret . Pinochets kamp mot kommunismen gjorde honom till en nara allierad till USA som ocksa stodde hans styre. ^{[ 11 ]} Under Pinochet stodde Chile aven Storbritannien under Falklandskriget 1982, bland annat genom att forse Storbritannien med underrattelseuppgifter. ^{[ 12 ]}

Pinochets Chile deltog tillsammans med militardiktaturerna i Brasilien , Uruguay , Paraguay , Bolivia och Argentina i Operation Condor . Samarbetet, som grundades i Chile pa Pinochets 60-arsdag, den 25 november 1975, gick ut pa att forfolja politiska motstandare utanfor deras hemlander. ^{[ 13 ]}

1982 avled f.d. kristdemokratiske presidenten Eduardo Frei Montalva som ursprungligen uppmanat till militarkupp mot Allendes regering men senare blivit motstandare till juntan. ^{[ 14 ]} Anklagelser riktades mot hemliga polisen for att ha forgiftat honom precis innan en medicinsk operation. ^{[ 15 ]}

I en folkomrostning 1988 forkastade chilenarna fortsatt styre av Pinochet, och demokratiska val med flera kandidater anordnades senare. Den 11 mars 1990 avslutades 17 ar av militardiktatur, da Pinochet eftertraddes som president av den demokratiskt valde Patricio Aylwin . Pinochet hade sjalv utlyst valet men han hade overskattat sin egen popularitet. ^{[ 16 ]} Efter att ha forlorat presidentposten beholl han positionen som armechef vilket medforde fortsatt stort politiskt inflytande, nagot han forklarade med behovet av att skydda armen fran nedskarningar och att skydda det militara ledarskapet fran atal for politiska forfoljelser. ^{[ 17 ]} Ar 1998 avgick Augusto Pinochet slutligen som armechef men erholl istallet en post som livstidssenator och fick darmed fortsatt atalsimmunitet. ^{[ 18 ]}

Forfoljelser och manniskorattsbrott [ redigera | redigera wikitext ]

Enligt mattfulla berakningar, som Rettigrapporten , skordade Pinochets ambetsperiod minst 3 000 personers liv. ^{[ 19 ]} Den oberoende, statliga Valechrapporten (se nedan) fran 2004 kom fram till att ca 30 000 personer drabbats av forfoljelsen, genom mord , tortyr eller politiska fangslanden. En mangd vanstersympatisorer, fackligt aktiva och regimkritiker, men aven andra som rakade befinna sig pa fel plats vid fel tidpunkt, fangslades, torterades och forsvann sparlost. De mest kanda personer som mordades var Victor Jara , som avrattades pa fotbollsarenan Estadio Chile fem dagar efter militarkuppen, och Orlando Letelier , Allendes utrikesminister, som dodades i landsflykt av Pinochets sakerhetspolis. Pa senare ar har man upptackt massgravar , vars offer kan sparas till diktaturaren. Hogt uppsatta militarer, som medverkade i hanteringen, vittnade 2003 om att manga offer flogs ut over Stilla havet och kastades i havet for att undanroja alla spar av mord. ^{[ kalla behovs ]}

Amerikanskt stod [ redigera | redigera wikitext ]

1999 beslutade Clintonadministrationen att offentliggora dokument som dittills hallits hemliga, och sedan dess har tusentals dokument slappts av ett flertal myndigheter i USA. ^{[ 20 ]} Enligt en CIA-rapport fran 2000 hade den amerikanska underrattelseorganisationen CIA inte uppmanat till en militarkupp, men de var medvetna om att en kupp planerades, hade kontakt med nagra konspiratorer, och eftersom CIA inte forsokte hindra maktovertagandet och dessutom hade forsokt satta igang en kupp 1970 , sa var det enligt rapporten troligt att det verkade som om de sag genom fingrarna med kuppen. ^{[ 21 ]} Efter kuppen fortsatte CIA och USA:s regering att stodja militarjuntan. ^{[ 22 ]}

Utomrattsliga avrattningar [ redigera | redigera wikitext ]

Pinochet gjorde sig skyldig till utomrattsliga avrattningar , bland annat genom att ha latit kasta politiska motstandare fran helikoptrar ner i Stilla havet eller i nagon av Chiles sjoar och floder. Totalt skall 120 kroppar ha dumpats med denna metod. ^{[ 23 ]}

Rattsprocessen mot Pinochet [ redigera | redigera wikitext ]

Trots att general Pinochet ar 1978 lat stifta en amnestilag for att skydda sig sjalv och sina medarbetare fran framtida atal for manniskorattsbrott forsokte anhoriga till militardiktaturens offer efter Chiles demokratisering att fa till stand ett atal mot honom for bl.a. statsterrorism och folkmord . ^{[ 24 ]}

Under ett sjukhusbesok i Storbritannien ar 1998 utfardades en internationell haktningsorder for Augusto Pinochet pa begaran av den spanske undersokningsdomaren Baltazar Garzon varefter Pinochet sattes i husarrest i London . ^{[ 25 ]} Under tiden som han satt i husarrest gjorde Margaret Thatcher ett vanskapligt besok hos honom och bade hon och USA:s f.d. president George H. W. Bush uppmanade de brittiska myndigheterna att slappa honom. ^{[ 26 ] [ 27 ]} Brittiska overhuset , som da fungerade som Storbritanniens hogsta domstol, fastslog att han kunde utlamnas till Spanien pa tortyranklagelserna vilket stoddes av bl.a. FN:s hogkommissarie for manskliga rattigheter som menade att sa grova brott som tortyr faller under universell jurisdiktion . ^{[ 28 ]} I januari 2000 ingrep dock den brittiske inrikesministern Jack Straw och havdade att Pinochet inte kunde utlamnas av halsoskal. Trots att flera manniskorattsgrupper sasom Amnesty International protesterade och att de franska, belgiska och schweiziska regeringarna lamnade in varsina utlamningsforfragningar gallande Pinochet slapptes han i mars 2000 pa fri fot. ^{[ 29 ]} Han hyllades av militaren vid sin ankomst till Chile och erholl kort darefter atalsimmunitet i gengald for att avga som senator pa livstid. ^{[ 30 ]} I december 2000 forlorade han delvis atalsimmuniteten och anklagades pa over 170 punkter, bland annat for dodspatrullen Dodens karavan. Kort darefter stalldes rattegangen in pa grund av medicinska skal. Enligt lakare led han av latt demens vilket inte skulle hindra att han kunde delta i rattegangsforhandlingar. ^{[ 31 ]} I juli 2002 ogillade hogsta domstolen dock samtliga fall mot Pinochet just pa grund av halsoskal. Aklagaren Hugo Guttierez sa i februari 2002 att Chiles rattsvasende var begransat i sin formaga att atala Pinochet pa grund av den pagaende overgangen till demokrati, regeringen oroade sig over vad forsvarsmakten skulle gora om den forre armechefen falldes i domstol och forsokte darfor sakerstalla att sa inte skulle ske. ^{[ 32 ]}

Den 26 augusti 2004 fastslog Chiles hogsta domstol att atalsimmuniteten inte langre gallde varpa rattsprocessen mot honom kunde aterupptas. I oktober samma ar beslutade den chilenska senaten med stor majoritet att overge delar av 1980 ars forfattning, som rostats igenom under Pinochets styre och dar det bl.a. foreskrevs att det for valda presidenter var forbjudet att avskeda medlemmarna i generalstaben, att det militarstyrda Nationella sakerhetsradet hade ratt att handplocka nio senatorer samt att barn till exilchilenare inte automatiskt skulle beviljas chilenskt medborgarskap om de var fodda utanfor Chile. Den sistnamnda regeln inforde Pinochet da han trodde att en majoritet av de utlandsfodda chilenarna skulle rosta pa hans motstandare i framtida val. Efter forfattningsandringen blev salunda barn till exilchilenare berattigade till medborgarskap aven om de inte levt i landet.

En fransk undersokningsdomare beslutade den 22 oktober 2004 att prova Pinochets inblandning i fyra franska medborgares dod. Efter Pinochets dod har det i nya rattsprocesser framkommit for generalen graverande uppgifter, sasom existensen av dittills okanda tortyr- och forintelsecentret "Simon Bolivar" i Santiago och trovardiga uppgifter fran DINA-agenter om att Pinochet personligen tycks ha medverkat i repressiv verksamhet (tortyr) av det chilenska kommunistpartiets davarande ledare Victor Diaz Lopez. ^{[ kalla behovs ]}

Valechrapporten [ redigera | redigera wikitext ]

I och med publiceringen av Valechrapporten 29 november 2004, en officiell, grundligt utford analys av militardiktaturen, som dokumenterar alla kanda fall av mord, forsvinnanden, politiska fangar och tortyr, anses ^{[ vem? ]} laget for Pinochets advokater allvarligt ha forsamrats. ^{[ citat fran kalla efterfragat ]} Rapportens offentliggorande foranledde Chiles davarande armechef att ga ut med en ursakt ^{[ 33 ]} for forsvarets roll i overgreppen. Aven om fa idag tvivlar pa det som i Chile lange avfardades som "vansterpropaganda", att militaren utsatte en stor del av befolkningen for systematiska manniskorattsbrott, finns det fortfarande manga pa den chilenska hogern som rattfardigar militardiktaturen med att Pinochet raddade landet fran kommunismen. ^{[ 34 ]}

Miljonerna pa Riggs Bank [ redigera | redigera wikitext ]

Under 2004-2005 kom en undersokning utford av ett utskott i den amerikanska kongressen fram till att amerikanska Riggs Bank hade hjalpt familjen Pinochet att gomma undan stora summor pengar utanfor Chile. Genom ett invecklat nat av konton forfogade ex-presidentens familj over nara 200 miljoner kr. Varifran en sa pass ansenlig summa har kunnat komma har Pinochets jurister inte kunnat forklara pa ett tillfredsstallande vis. Det chilenska rattsvasendet visade under 2005 intresse for dessa konton. Den 10 augusti 2005 arresterades Pinochets hustru Lucia Hiriart Rodriguez samt en av deras soner som inblandade i affaren. Det skedde pa en inhemsk domares order, och agde rum da Lucia besokte ett militarsjukhus for en halsoundersokning. Lucia slapptes senare mot borgen, men kartlaggningen av miljonerna fortsatter. ^{[ kalla behovs ]}

Hela familjen Pinochet (forutom yngsta dottern), det vill saga bada makarna, tva soner och tva dottrar, star under brottsutredning for delaktighet i systemet med hemliga konton runt om i varlden samt for skatteflykt. I januari 2006 forsokte aldsta dottern Lucia Pinochet Hiriart undkomma utredningen genom att soka asyl i USA . De amerikanska myndigheterna gav henne inte asyl (officiellt drog hon sjalv tillbaka asylansokan) och hon skickades tillbaka till Chile, dar hon togs om hand av chilensk polis nar hon landade pa Santiagos flygplats. ^{[ kalla behovs ]}

Under 2006 fanns det uppgifter i chilenska medier att Pinochet hade gomt undan guld till ett varde av nio miljarder i den brittiska banken HSBC . Pinochets advokater fornekade detta och enligt banken hade en preliminar undersokning inte funnit att banken forvarade nagot guld at Pinochet. ^{[ 35 ]}

Dod och begravning [ redigera | redigera wikitext ]

Augusto Pinochet drabbades av en hjartinfarkt den 3 december 2006, nagra dagar efter att han satts i husarrest . Nasta dag beslutade Chiles appellationsdomstol att han skulle slappas fran husarresten. Pinochet avled den 10 december pa militarsjukhuset i Santiago . Det vackte viss uppmarksamhet nar Storbritanniens fore detta premiarminister Margaret Thatcher enligt en talesman sa att hon var "djupt sorgsen" over Pinochets dod och sande sina "djupaste kondoleanser". ^{[ 36 ]} Tusentals motstandare till Pinochet firade hans dod over hela landet i en spontan och massiv gladjeyttring, bland annat i Santiago och Valparaiso. ^{[ 37 ] [ 38 ] [ 39 ]} Kravaller brot ut dock nar en folkmassa forsokte na presidentpalatset i huvudstaden. ^{[ 40 ]}

President Michelle Bachelet beslutade att Pinochet inte skulle fa nagon statsbegravning vilket fore detta presidenter far i vanliga fall. ^{[ 41 ]} Den enda representanten for regeringen som narvarade vid begravningen var forsvarsministern Vivianne Blanlot som narvarade mot presidentens onskan. ^{[ 42 ]} Begravningen av Pinochet holls den 12 december. Runt 60 000 chilenare passerade kistan for att ta ett sista farval. ^{[ 43 ] [ 44 ]} 5 000 personer fanns pa plats i Santiago nar militarbiskopen Juan Barros Madrid inledde hogtidsstunden, manga av dem militarer och talen som holls var av apologetisk karaktar i forsvar av militardiktaturen. ^{[ 42 ]}

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Militarkuppen i Chile 1973
• Operation Condor
• Operation Colombo

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Augusto Pinochet .
  Bilder & media

v   ?   r Chiles presidenter Blanco Encalada  · Freire  · Pinto Diaz  · Prieto  · Bulnes  · Montt Torres  · Perez  · Errazuriz Zanartu  · Pinto Garmendia  · Santa Maria  · Balmaceda  · Montt Alvarez  · Errazuriz Echaurren  · Riesco  · Montt Montt  · Barros Luco  · Sanfuentes  · Alessandri Palma  · Figueroa  · Ibanez del Campo  · Montero  · Aguirre Cerda  · Rios  · Gonzalez Videla  · Alessandri Rodriguez  · Frei Montalva  · Allende  · Pinochet  · Aylwin  · Frei Ruiz-Tagle  · Lagos  · Bachelet  · Pinera  · Bachelet  · Pinera  · Boric