CASTREN, Urho?
(1886?1965)?
Statsminister, president i Hogsta ?forvaltningsdomstolen?
Urho Castren gjorde sin framsta livsgarning som
president i Hogsta forvaltningsdomstolen. Under hans tjugosjuariga
ambetstid konsoliderades domstolens stallning slutgiltigt. Castren deltog i
det politiska livet som justitieminister och en kort tid som statsminister
under den svara brytningstiden 1944 efter fortsattningskrigets slut. Hans
offentliga verksamhet pa talrika omraden inom samhallslivet var vida kand
saval i hemlandet som i hela Norden.
Juris utriusque kandidaten Urho Castren inledde sin juristbana pa sin farbror
Jonas Castrens
advokatkontor i Helsingfors men blev snart
domare i Helsingfors radstuvuratt. Han avancerade fran extra justitieradman till
assessor vid Kolonisationsstyrelsen, ledamot i lagberedningen, haradshovding i
Saarijarvi domsaga, till justitiekansler 1928, och redan samma ar utnamndes han
till president i Hogsta forvaltningsdomstolen. I detta sistnamnda uppdrag var
han sedan verksam anda till sin pensionering. Castren var ocksa ledamot av
riksratten samt ordforande i tjansteoverdomstolen, och annu som pensionar var
han aldre ledamot i lagberedningen i flera ars tid.?
Urho Castren var medlem i Nationella samlingspartiet men inte egentligen nagon
aktiv politiker. Hans sakkannedom och erfarenhet sags dock som viktiga i
forhandlingarna mellan president
Gustaf Mannerheim
och
partigrupperna for att losa de manga rattsliga problem som fororsakades av
vapenstillestandet i Moskva 1944. Castren bildade ocksa en fempartiregering i
september 1944, da statsminister
Antti Hackzell
ovantat hade
drabbats av ett slaganfall. Regeringen avgav ingen sedvanlig programforklaring,
da dess sjalvklara huvuduppgift var att verkstalla
vapenstillestandsavtalet.?
Trots sin korta verksamhetsperiod fattade Castrens regering beslut i manga
betydelsefulla ekonomiska och politiska fragor, sasom atersandandet av
krigsfangar och de evakuerade fran Ingermanland, nedlaggning av over 400
organisationer vilkas verksamhet stred mot vapenstillestandsavtalet,
forsorjningen av den evakuerade befolkningen, budgetforslaget 1945 (den sa
kallade krigsskadestandsbudgeten) samt lagforslag angaende nyval. Enligt radande
uppfattning var den direkta orsaken till regeringen Castrens avgang den interna
kamp som uppkommit inom socialdemokraterna, vilken ledde till att ministrarna
K.-A. Fagerholm
och
Eero A. Wuori
begarde avsked
fran statsradet. Enligt en del senare bedomningar ansags ocksa statsminister
Castrens installning till Kontrollkommissionen alltfor formell och rigid.
Kommissionen hade till uppgift att overvaka att de ryska skadestandskrav som
fredsvillkoren stipulerade uppfylldes. President Mannerheim
befriade Castrens regering fran dess uppdrag den 17 november 1944 och utnamnde i
dess stalle en regering ledd av
J.?K. Paasikivi
.?
Urho Castren hade ocksa manga andra officiella uppgifter
och fortroendeuppdrag. Han var bland annat ordforande i talrika kommitteer,
sasom i den for granskning av lagen om upphovsmannaratt och i den for beviljande
av forhandlingsratt at statens tjansteman, for fortydligande av lagstiftningen
angaende sjalvstyrelse for landskapet Aland och i kommitten rorande den
kompetens som statsvetenskapliga ambetsexamina skall medfora samt i kommitten
for utarbetande av nytt reglemente for statsradet. Castrens arbetsinsats som
lagberedare var salunda hogst beaktansvard.?
Sarskilt betydelsefull var Castrens insats inom det nordiska lagsamarbetet och
aven inom annat internordiskt samarbete. Han var en av kontaktmannen i
lagsamarbetsarenden och den finlandska regeringens representant vid talrika
forhandlingar om nordiska lagstiftningsfragor. I mer an 25 ar var han ordforande
for den finlandska avdelningen av Nordiska administrativa forbundet och horde
till redaktionsradet for forbundets tidskrift
Nordisk
Administrativ Tidskrift
.?
Mangsidigheten i Castrens samhalleliga fortroendeuppdrag askadliggors av att han
satt i affarsbanken Kansallis-Osake-Pankkis forvaltningsrad, deltog i
juristforeningarnas verksamhet samt var ordforande i forvaltningsradet for
forbundet Radda Barnen i over ett decennium. Han publicerade ocksa manga
uppskattade rattsvetenskapliga artiklar och skrifter i synnerhet inom
forvaltningsrattens omrade.?
Castren tilldelades storkorset av Finlands Vita Ros orden samt Frihetskorsets
forsta klass med kraschan och han blev tva ganger promoverad till juris
hedersdoktor. Castren var ocksa uppskattad bland sina kolleger vid Hogsta
forvaltningsdomstolen. Trots att han var kravande gentemot foredragande och sina
andra underordnade, forholl han sig samtidigt rattvis och vanlig mot dem.?
Johanna Forsstrom?
Urho Jonas Castren, fodd 30.12.1886 i Jyvaskyla, dod
8.3.1965 i Helsingfors. Foraldrar justitieradmannen Johannes
Castren och Amanda Ulrika Jussilainen. Gift med (1)
kontorsbitradet Ingrid Elise Pehrman 1918, (2) banktjanstemannen
Helmi Inkeri Wegelius 1934.?
PRODUKTION.
Domslut, protokoll och processatgarder av underratt
(1915);
Avgoranden, protokoll och processatgarder av allman
underratt, egodelningsratt och skiljemannadomstol pa svenska och finska
spraken formulerade och forklarade av O.?Hj. Granfelt under medverkan av
U.?J. Castren
(1924; 2. vasentligt reviderade och kompletterade
upplagan 1924, 1935, 1944);
Suomen konkurssioikeus
paapiirteittain
(1918; 2. rev. uppl. 1936);
Hogsta
forvaltningsdomstolen 25 ar
(1943);
Hogsta
forvaltningsdomstolens arsbok
43:II (1947);
Hogsta
forvaltningsdomstolens arsbok
44:III (1948).?
KALLOR OCH LITTERATUR.
O. Rytkola, Urho
Jonas Castren.
Lakimies
1965;
Valtioneuvoston historia 1917?1966
II.
Ministeristojen historia 1939?1966
(1977).?
BILDKALLA.
Castren, Urho. Utrikesministeriets arkiv.
Publicerad i
Biografiskt lexikon for Finland 3. Republiken A?L
(2011).
Forsta webbpublicering i december 2014.
Artikelns permanenta identifikator for hanvisning:
URN:NBN:fi:sls-4431-1416928957037
Upp