Se Vukiped: sikloped libik
William Shakespeare
|
Moted:
|
31 mazul 1564, 23 prilul 1564, 26 prilul 1564
Stratford-upon-Avon
,
Stratford-on-Avon
[*]
|
Deadam:
|
23 prilul 1616
Stratford-upon-Avon
|
Deadamakod:
|
unknown value
|
Lifatopam:
|
Stratford-upon-Avon
|
Cal(s):
|
hidramatavan
[*]
,
hipoedan
[*]
,
teatadramatan
[*]
,
hilautan
[*]
,
hidramatan
[*]
,
dramaturge
[*]
|
Tatat(s):
|
Regan Linglana
[*]
|
Matan(s):
|
Anne Hathaway
[*]
|
Cil(s):
|
Susanna Hall
[*]
,
Hamnet Shakespeare
[*]
,
Judith Quiney
[*]
|
Pal(s):
|
John Shakespeare
[*]
,
Mary Shakespeare
[*]
|
Gem(s):
|
Joan Shakespeare
[*]
,
Edmund Shakespeare
[*]
,
Gilbert Shakespeare
[*]
,
Richard Shakespeare
[*]
,
Anne Shakespeare
[*]
,
Margaret Shakespeare
[*]
,
Joan Shakespeare
[*]
|
Dispenad:
|
|
Hiel
Whilliam Shakespeare
(pablunedol tu
1564
prilul 26
-
1616
prilul 23
ma
kaled hiela Julius
,
mayul 3
ma
kaled hiela Gregorius
) abinom
poedan
a
dramatavan
Linglanik
, anu palecedol lautan gretikun in
Linglanapuk
a dramatavan veutikun vola.
[1]
[2]
Suvo panemom poedan netik Linglana, u ?Bardan di Avon“ (u balugiko: ?Bardan“). Vobotem dabinol omik binadon me dramats 38, poedots degfollianik 154, poedots konotik lunik tel, e poedots smalik anik. Dramats omik petradutons ini puks lifol veutik valik e paplosenons suvumo, kas uts dramatavanas votik valik.
[3]
El Shakespeare pamotom e padugalom in
Stratford-upon-Avon
. Baldotu lifayels 18 amatikom ko jiel
Anne Hathaway
, kel amotof ome cilis kil: Susanna e teladans:
Hamnet
e
Judith
. Vu 1585 e 1592 aprimom karieri benosekik in
London
as dramatan, lautan e dalaban dila dramatanefa:
Lord Chamberlain's Men
(= Mans hiela Lord Chamberlain), poso pavotanemol as
King's Men
(= Mans Rega). Jiniko asoalukom oki zao un 1613 in Stratford, ko adeadom pos yels kil. Nemodikos paregistaron tefu lif privatik ela Shakespeare, e modikos pespekulon, tefu yegads as genalif e rel omik, asi tefu mog, das vobots omik pilautons fa votikans.
[4]
El Shakespeare aprodom pluamanumi vobotas okik vu 1590 e 1613. Dramats primik oma abinons gretadilo fredadramats e jenotems (= dramats do lifup regas Linglanik): dramatasots, kelis alopukom ad somit lekana finu tumyel 16id. Poso alautom ledino lugadramatis ju 1608, keninukamu vobots as els
Hamlet
,
Reg: Lear
e
Macbeth
, atimo papladols vu dramats superikun in Linglanapuk. In period latik oma, alautom freda-lugadramats ed akevobom ko dramatavans votik. Modiks dramatas omik papubons as dabukots kalieta e kurata distofikas du lifup omik. Un 1623, telans teatakevobanas omik apuboms eli
Folio Balid
: konlet vobotas dramatik oma, kel akeninukon dramatis ti valikis oma (plaamu tels, kels te poso palecedons as omiks).
El Shakespeare abinom poedan a dramatavan pestumol in tim okik, ab te un tumyel 19id benoreput omik arivon nivodi lopik atimik. Pato
Romatimans
alevokadoms letaleni omik, e timu
jireg: Victoria
palelogom so vemo as heroedan lekana, das hiel
George Bernard Shaw
anemom kondoti at ?bardanitulofi“
[5]
Un tumyel 20id, vobotem omik donuamo padaopton e padonutuvon fa mufs nolavik e dramataviks. Dramats omik palailofons vemo nog un atim, e paplosenons in yumeds kulivik e bolitiks distofiks da vol valik.
- ↑
Shakespeare voted millennium's best writer
, BBC News, 1999 mazul 1; pakonsulton tu 2007 tobul 11.
- ↑
Greenblatt, Stephen
(2005).
Will in the World: How Shakespeare Became Shakespeare
. London: Pimlico, 11.
ISBN 0-7126-0098-1
.
?
Bevington, David
(2002)
Shakespeare
, 1?3. Oxford: Blackwell.
ISBN 0-631-22719-9
.
?
Wells, Stanley
(1997).
Shakespeare: A Life in Drama.
New York: W. W. Norton, 399.
ISBN 0-393-31562-2
.
- ↑
Craig, Leon Harold. 2003. Of Philosophers and Kings: Political Philosophy in Shakespeare's "Macbeth" and "King Lear", pad: 3. University of Toronto Press.
ISBN 0-8020-8605-5
.
- ↑
Shapiro, James S. 2005. 1599: A Year in the Life of William Shakespeare, pads: xvii-xviii. London: Faber and Faber.
ISBN 0-571-21480-0
.
Schoenbaum, Samuel. 1991. Shakespeare's Lives, pads: 41, 66, 397-398, 402, 409. Oxford: Oxford University Press.
ISBN 0-19-818618-5
.
Taylor, Gary. 1990. Reinventing Sahkespeare: A Cultural History from the Restoration to the Present, pads: 145, 210-223, 261-265. London: Hogarth Press.
ISBN 0-7012-0888-0
.
- ↑
Bartolini, John Anthony. 1993. Shaw and Other Playwrights, pad: 119. Pennsylvania: Pennsylvania State University Press.
ISBN 0-271-00908-X
.