한국   대만   중국   일본 
Oper ? Vikipedii Mine sisu juurde

Oper

Vikipedii-spai
Pari?an vanh operteatr (Palais Garnier)

Oper ( ital .: opera ? ≪azj≫, ≪to≫, ≪rad≫) om muzikali?-dramati?en ?omamahtusen ?anr, kudambas sudaiolend anttas muzikali?en dramaturgijan abul. Oper om vokaline ?anr. Operan literaturine aluz om libretto .

?anran istorii [ vajehta | vajehtada tekst ]

Oper om sundnu Italijaha . Operan ezitat om misterii ? mugoine hengeline spektakl', kus om muzikad. Hengeline komedii ≪Puhan Pavlan kandmine hristanuskojaks≫ (1480, avtor Beverini) om jo tozine to, kus muzikad om kaiki? paloi?. 16. voz'sadas lujas populari?ik? tegihe pastoralid (paimniden vandod), kus oli horid: motetoid , madrigaloid . Vl 1597 Modenas ozutihe ≪garmoni?en komedijan≫ (Commedia armonica) ≪Amfiparnasso≫ (avtor Oracio Vekki), kus hor kaiken pajati madrigaloid scenan taga, a akt'orad vandiba scenal.

16. voz'sadan lopus ningoi?i? spektakli? zavodiba kavutada uksanine pajatand (monodii), i ?anr ?ingota?kanzihe lujas. Avtorad nimitiba i?eze muzikali?-dramati?ed sadused ≪drama in musica≫ vai ≪drama per musica≫; ≪opera≫-nimi om sundnu 17. voz'sadan ezmai?es poles.

Ezmai?en operteatran publikan taht avaitihe vl 1637 Italijaha , Venecijha . Ezmaine sur' oper oli Perin D?akomon ≪Evridik≫-oper (1597). Venecii oli ezmaine operan keskuz Evropas.

Operan toi?endad [ vajehta | vajehtada tekst ]

Om tehnus muga, mi?e tambai voib kundelta operan erazvui??ed toi?endad:

  • sur' oper ( italijan kelel opera seria ),
  • pol'komine oper (semiseria),
  • komine oper (opera-buffa),
  • romantine oper,
  • baletoper.

Komi?es operas muzikali?iden nomeroiden keskes voib olda dialog muzikata. No dialogad voib louta i toi?i? operoi?, ozutesik?, Bethovenan "Fidelios" vai Veberan "Noidambujas".

Operan elementad [ vajehta | vajehtada tekst ]

Oper om sintetine ?anr. Sihe muludas dramaturgii, muzik, pirdand (dekoracijad, sceni?ed sadod), horeografii (balet).

Operan kollektivas oma: solistad , hor , orkestr i m.e. Operas oma nai?aned ? soprano , meccosoprano , kontral'to , i mehenaned ? tenor , kontrtenor , bariton da bas .

Oper jagadas aktoihe , kuvihe , scenoihe i nomerihe .

Operan palad ? re?itativad , ariozod , pajod , arijad , duetad , triod , kvartetad , ansamblid i m.e.; simfoni?ed formad ? ezivand , introdukcii , antrakt , mar? , baletmuzik i m.e.

Homai?endad [ vajehta | vajehtada tekst ]


Edesine lugemine [ vajehta | vajehtada tekst ]

  • Arteaga Е. , Le rivoluzioni del teatro musicale italiano, v. 1-3, Bologna, 1783-88.
  • Clement F. , Larousse P., Dictionnaire lyrique, ou histoire des operas, P., 1867, 1905.
  • Dietz M. , Geschichte des musikalischen Dramas in Frankreich wahrend der Revolution bis zum Directorium, W.-Lpz., 1885, 1893.
  • Riemann H. , Opern-Handbuch, Lpz., 1887.
  • Bullhaupt H. , Dramaturgie der Oper, v. 1-2, Lpz., 1887, 1902.
  • Soubies A. , Malherbe Сh. Th., Histoire de l'opera comique, v. 1-2, P., 1892-93.
  • Pfohl F. , Die moderne Oper, Lpz., 1894.
  • Rolland R. , Les origines du theatre lyrique moderne. L'histoire de l'opera avant Lulli et Scarlatti, P., 1895, 1931.
  • Rolland R. , L'opera au XVII siecle en Italie // Encyclopedie de la musique et dictionnaire..., fondateur A. Lavignac, pt. 1, [v. 1], P., 1913 (venakel'ne kanduz ? Роллан Р., Опера в XVII веке, M., 1931).
  • Goldschmidt H. , Studien zur Geschichte der italienischen Oper in 17. Jahrhundert, Bd 1-2, Lpz., 1901-04.
  • Solerti A. , Le origini del melodramma, Torino, 1903.
  • Solerti A. , Gli albori del melodramma, v. 1-3, Palermo, 1904.
  • Dassori C. , Opere e operisti. Dizionario lirico. Genua, 1903.
  • Hirschberg E. , Die Enzyklopadisten und die franzosische Oper im 18. Jahrhundert, Lpz., 1903.
  • Sonneck O. , Catalogue of opera scores, [Wash.], 1908.
  • Sonneck O. , Catalogue of opera librettos printed before 1800, v. 1-2, Wash., 1914.
  • Sonneck O. , Catalogue of 19th century librettos, Wash., 1914.
  • Towers J. , Dictionary-catalogue of operas and operettas which have been performed on the public stage, Morgantown, [1910].
  • La Laurencie L. , L'opera comique francaise en XVIII siecle // Encyclopedie de la musique et dictionnaire de con-cervatoire, [v. 3], P., 1913 (venakel'ne kanduz ? Ла Лоранси Л., Французская комическая опера XVIII века, М., 1937).
  • Bie O. , Die Oper, B., 1913, 1923.
  • Kretzschmar H. , Geschichte der Oper, Lpz., 1919 (venakel'ne kanduz ? Кречмар Г., История оперы, Л., 1925).
  • Kapp J. , Die Oper der Gegenwart, B., 1922.
  • Delia Corte A. , L'opera comica Italiana nel' 700. Studi ed appunti, v. 1-2, Bari, 1923.
  • Delia Corte A. , Tre secoli di opera italiana, Torino, 1938.
  • Bucken E. , Der heroische Stil in der Oper, Lpz., 1924 (venakel'ne kanduz ? Бюккен Э., Героический стиль в опере, М., 1936).
  • Bouvet Ch. , L'opera, P., 1924.
  • Prodhomme J. G. , L'opera (1669-1925), P., 1925.
  • Abert H. , Grundprobleme der Operngeschichte, Lpz., 1926.
  • Dandelot A. , L'evolution de la musique de theatre depuis Meyerbeer Jusqu'a nos Jours, P., 1927.
  • Bonaventura A. , L'opera italiana, Firenze, 1928.
  • Schiedermair L. , Die deutsche Oper, Lpz., 1930, Bonn, 1943.
  • Bekker P. , Wandlungen der Oper, Z., 1934.
  • Capri A. , Il melodramma dalle origini ai nostri giorni, Modena, 1938.
  • Dent E. J. , Opera, N. Y., 1940.
  • Gregor J. , Kulturgeschichte der Oper, W., 1941, 1950.
  • Brockway W., Weinstock H. , The opera, a history of its creation and performance, 1600-1941, N. Y., 1941 (li?apastand: The world of opera, N. Y., 1966).
  • Skraup S. , Die Oper als lebendiges Theater, Wurzburg, 1942.
  • Mooser R. A. , L opera comique francaise en Russie durant le XVIIIe siecle, Bale, 1945, 1964.
  • Grout D. J. , A short history of opera, v. 1-2, N. Y., 1947, Oxf., 1948, N. Y., 1965.
  • Cooper M. , Opera comique, N. Y., 1949.
  • Cooper M. , Russian opera, L., 1951.
  • Wellesz E. , Essays in opera, L., 1950.
  • Oper im XX. Jahrhundert, Bonn, 1954.
  • Paoli D. , De, L'opera italiana dalle origini all'opera verista, Roma, 1954.
  • Sip J. , Opera in Czechoslowakia, Praha, 1955.
  • Bauer R. , Die Oper, B., 1955, 1958.
  • Leibowitz R. L'histoire de l'opera, P., 1957.
  • Serafin T., Toni A. , Stile, tradizioni e con-venzioni del melodramma italiano del settecento e dell'ottocento, v. 1-2, Mil., 1958-64.
  • Schmidt-Garre H. , Oper, Koln, 1963.
  • Stuckenschmidt H. , Oper in dieser Zeit, Hannover, 1964.
  • Szabolcsi B. , Die Anfange der nationalen Oper im 19. Jahrhundert // Bericht uber den Neunten Internationalen Kongreß Salzburg 1964, Lfg. 1, Kassel, 1964.
  • Die moderne Oper: Autoren, Theater, Publikum, там же, Lfg. 2, Kassel, 1966.