Psihologii
(
amui?grek
.:
ψυχ?
psihe
≪heng; taba≫ i
amui?grek
.:
λ?γο?
logos
≪tedo≫ sanoi?pai) om gumanitarine tedoline disciplin, tedoidab
ristitun
i ristituiden gruppiden
psihikad
, psihi?t olendad da radmi?tod, psihikan sundundan, ?ingotesen i funkcioniruindan kaskusid.
Psihologii jagase koumeks palaks: fundamentaline, sattutoitud (om
psihiatrijha
sidodud ahthas) i praktine psihologii.
Tedoidusen predmet om erazvuitte psihologijan sarakoidme:
- ristitun
heng
(kaik tedoidajad edel 18. voz'sadan augoti?t),
- tuntken
nagused (anglijan empirine associanistine psihologii ? Devid Gartli, D?on Stuart Mill', Aleksandr Ben, Gerbert Spenser),
- subjektan elonmaht (strukturalizm ? Vil'hel'm Vundt),
- kuvazumi?mahtuz, funkcionali?maht (funkcionalizm ? Uil'jam D?eims),
- psihi?iden radmi?iden augoti?libund (
Ivan Se?enovan
psihofiziologii),
- i?tazvedand
(
biheviorizm
? D?on Uotson),
- tuntketoi (suva psihologii: psihoanaliz ?
Zigmund Freid
, individualine psihologii ? Al'fred Adler, analitine psihologii ? Karl Gustav Jung),
- mel'kuvad, niiden vasthaotmi?en, formiruindan i umbriradmi?en processad da rezul'tatad (ge?tal'tpsihologii ? Maks Vertgeimer),
- ristitun olendan problemad (gumanistine psihologii, sen paloin egzistencialine psihologii ? Abraham Maslou, Karl Rod?ers, Viktor Frankl, Rollo Mei, ontopsihologii ? Antonio Menegetti, pozitivine psihologii ? Martin Seligman),
- ristitun paaivoiden informacijan umbriradmi?en processad, kognitivi?ed mahtod (kognitivine psihologii ? D?ord? Miller, Gerbert Saimon, Allen Njuell,
Noam Homskii
, Devid Grin, D?on Svits)
- ristitun sudaimail'm (V. Mazilov).
Psihologijan metod oma psihi?iden nagusiden suiden teoretine el'genduz, ohjanduz niil, el'gendusen kavutand prakti?en radmi?en effektivi?usen taht i psihologi?en abun radnikoi?endan taht.
Psiholog
om sanu professionali?t ulaopendust specialist psihologijan sferas. Han ei ole lekar' Venamas, lekar' om
psihiatr
, no hanele sab patta oigeta ristitud lekarinnoks (oz., spravitamha suvad
depressijad
).