Zink
Nummer 30 Tecken Zn Grupp 12 Period 4 Block d
Zn ↓ Cd Koppar ← Zink → Gallium     [ Ar ] 3d 10 4s 2             30 Zn                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	65,409 u
Utseende	Blaaktigt blekgra
Fysikaliska egenskaper
Densitet	7 140 kg/m³ (273 K)
Aggregationstillstand	Fast
Smaltpunkt	692,68 K (419,5 °C )
Kokpunkt	1 180 K (907 °C)
Molvolym	9,16 × 10 -6 m³ / mol
Smaltvarme	7,322 kJ / mol
Angbildningsvarme	115,3 kJ / mol
Atomara egenskaper
Atomradie	135 (142) pm
Kovalent radie	131 pm
van der Waalsradie	139 pm
Jonisationspotential	Forsta: 906,4 kJ/mol Andra: 1 733,3 kJ/mol Tredje: 3 833 kJ/mol Fjarde: 5 731 kJ/mol ( Lista )
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[ Ar ] 3d 10 4s 2
e ? per skal	2, 8, 18, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstand	2 ( amfoterisk )
Elektronegativitet	1,65 ( Paulingskalan )
Diverse
Kristallstruktur	hexagonal (distorderad hcp)
Ljudhastighet	3 700 m/s
Elektrisk konduktivitet	16,6 10 6 A /( V × m )
Mohs hardhet	2,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Zinkisotoper Nuklid NF t 1/2 ST SE (M eV ) SP 64 Zn 48,6 % Stabil 65 Zn {syn.} 244,26 dagar ε 1,352 65 Cu 66 Zn 27,9 % Stabil 67 Zn 4,1 % Stabil 68 Zn 18,8 % Stabil 72 Zn {syn.} 46,5 timmar β 0,458 72 Ga
Sakerhetsinformation
Sakerhetsdatablad : Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system for klassifikation och markning av kemikalier GHS-markning av farliga amnen enligt EU:s forordning 1272/2008 (CLP) pa grundval av foljande kalla: [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] Brandfarlig Miljofarlig
H-fraser	H250 , H260 , H410
P-fraser	P222 , P210 , P231+232 , P280 , P370+378 , P273
EU-markning av farliga amnen EU-markning av farliga amnen enligt EU:s forordning 1272/2008 (CLP) pa grundval av foljande kalla: [ 3 ] Pulver: Brandfarlig (F) Miljofarlig (N)
R-fraser	R15 , R17 , R50/53
S-fraser	S(2) , S43 , S46 , S60 , S61
SI-enheter och STP anvands om inget annat anges.

Zink ar ett metalliskt grundamne med kemiskt tecken Zn och atomnummer 30. Aven om zink har anvants i koppar-zink-legeringen massing anda sedan romerska rikets dagar och metallen i stor skala producerades i Indien runt ar 1200, var den rena metallen okand for Europa fram till slutet pa 1500-talet. Den industriskaliga produktionen av zink i Europa kom inte igang forran den senare delen av 1700-talet. Korrosionsbestandiga zinkbelaggningar pa stal ar ett viktigt anvandningsomrade for metallen. Andra anvandningsomraden ar i batterier och legeringar, som exempelvis massing. Zinkblande , en zinksulfid , ar det viktigaste mineralet i zinkmalm. Zinkproduktion innefattar rostning , lakning och slutligen pyrometallurgisk vinning eller elektrovinning . Zink ar ett vitalt mineralamne , nodvandigt for allt liv. Enzymer med en zinkatom i sitt reaktiva centrum ar vitt spridda inom biokemin , exempelvis alkoholdehydrogenas hos manniskan. Konsumtion av for stora mangder zink kan leda till ataxi , trotthet och kopparbrist .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Aven om foremal av massing ar kanda fran sedan medeltid och annu langre tillbaka, ibland med hoga zinkhalter, var zinkmetall i stort sett okand i vastvarlden fram till 1500-talet, framst pa grund av att metallen vid upphettning latt forangas.

I antikens Grekland kande man till galmeja och anvande det for massingsframstallning, Zinkoxid var kant under namnet "nix alba" och brukades som lakemedel. ^{[ 4 ]}

Metallen framstalldes troligen forsta gangen i Persien pa 500-talet, forekom pa 1200-talet i Indien och kort darefter i Kina. Under Mingdynastin tillverkades mynt av zink i Kina. Under 1500- och 1600-talet importerades Zink till Europa under namnet "Indiskt tenn". Georgius Agricola beskrev 1556 zink i De re metallica . Namnet Zink anvandes forsta gangen av Paracelsus . ^{[ 4 ]}

Massingslegeringar fran Indien kallades tutanego, tuttanego, tuteneque eller spiauter. I Kina gick legeringen under namnet " packyyn ". En av tutanegotackorna fran Ostindiefararen Gotheborg inneholl 99,0 procent zink, 0,8 procent jarn och 0,2 procent antimon. ^{[ 5 ]}

I Europa hade sma mangder zink framstallts vid bergverken i Goslar sedan 1600-talet, men forst pa mitten av 1700-talet startades en storre brytning. I Bristol anlades zinkhyttor 1743, och kort darefter inleddes produktionen i Schlesien och Belgien. Andreas Sigismund Marggraf lyckades 1746 framstalla zink genom upphettning av galmeja och kol i en sluten retort. Detta hade tidigare lyckats aven av Anton von Swab 1742, mojligen redan 1738. ^{[ 4 ]}

I Sverige anlades ett massingsbruk 1571 i Vattholma, men forst 1607 borjade man vid Skultuna bruk framstalla egen svensk massing. I massingen legerades koppar med galmeja, forst 1818 borjar man anvanda zink vid framstallningen av massing. Gruvbrytning av zink i storre skala skedde forsta gangen 1757 vid Stollbergs gruva . ^{[ 4 ]}

Biologisk betydelse [ redigera | redigera wikitext ]

Zink kan aterfinnas i alla celler, men har en sarskilt hog koncentration i ogon , hud , har , naglar , hjarna , hypofys , binjurar , konsorgan , skoldkortel , lever och njurar .

Fler an 70 enzymer ar beroende av zink och klor, och nastan alla amnesomsattningsprocesser ar ocksa det. Detsamma galler hormonproduktionen i hypofysen , skoldkorteln , konsorganen och bukspottskorteln . Zink ingar i de enzymer som framjar transporten och utforslingen av koldioxid , och i amylas som omvandlar starkelse . Vid syntesen av nukleinsyra ( RNA och DNA ) och proteiner medverkar zink aktivt. Det framjar nagel - och harvaxten , bildandet av ben och lakandet av sar (zinkpasta pa munsar ).

Immunforsvarets overordnade organ , thymus , ar beroende av zink, samtidigt som amnet ar en bestandsdel i cellernas respirationsenzymer. Zink ar dessutom en forutsattning for utnyttjandet av jarn och bildandet av blod , normal funktion av prostata och optimalt utnyttjande av A-vitamin . Den kroppsvatska som har den hogsta halten zink ar prostatasekret, som kan ha upp mot 1000 ganger koncentrationen i blod. Prostatasekretets zink har betydelse for de ejakulerade spermiernas innehall av zink i huvudet och darmed for skyddet av arvsmassan i spermien.

For hogt zinkintag kan ge zinkforgiftning . ^{[ 6 ]}

Zinkbrist [ redigera | redigera wikitext ]

Vid brist pa zink kan ett antal besvar uppsta. Har ar nagra exempel:

• hudbesvar som eksem , akne , langsam lakning av sar ^{[ 7 ] [ 8 ]}
• mentala tillstand som apati , irritation , depression , aggression och dalig inlarningsformaga ^{[ 9 ]}
• nedsatt smak- och luktformaga, ^{[ 10 ]} okad mottaglighet for infektioner ^{[ 11 ]}

Zink i fodan [ redigera | redigera wikitext ]

Zink patraffas oftast i livsmedel som ostron , sill , musslor , lever , lamm , agg , oxkott, mjolk , vetegroddar , fullkornsprodukter, vetekli , oljast , notter , ris , arter , morotter , rodbetor , solrosfro och karnor fran pumpan .

Animaliska livsmedel (kott, fagel och inalvsmat, samt mjolk och mjolkprodukter) och brod utgor de storsta kallorna till det dagliga intaget av zink. Dock hammas upptaget om brodet innehaller fytinsyra . ^{[ 12 ]}

Rekommenderat dagligt intag: Barn 2?7 mg, kvinnor 7?9 mg (gravida/ammande 9/11 mg), man 9?12 mg. Se vidare RDI -tabell.

I Livsmedelsverkets senaste rikstackande undersokning av kostvanor i den svenska befolkningen, Riksmaten - 2010-11 , var det rapporterade intaget av zink per dag genom kosten i genomsnitt 9,5 mg for kvinnor, 12,4 mg for man och 10,8 mg for hela befolkningsgruppen i undersokningen. ^{[ 13 ]}

Anvandningsomraden [ redigera | redigera wikitext ]

Zink har manga viktiga anvandningsomraden inom ytbehandling , sarskilt galvanisering och varmforzinkning . Ett enkelt satt att framstalla vatgas ar att utsatta zink for saltsyra enligt foljande reaktion:

Zn + 2HCl → ZnCl ₂ + H ₂

Elektrokemi [ redigera | redigera wikitext ]

Med en elektrokemisk potential pa -0,7628 volt ar zink en bra metall for anodmaterial. Zink anvands som en del i batterier . Den vanligaste anvandningen i batterier ar som anod (minuspol) i alkaliska batterier och det liknande brunstensbatteriet , i vilka oxidationen av zink ar reaktionen vid anoden. ^{[ 14 ] [ 15 ]}

Zink anvands som anod, eller bransle, hos zink-luft-batterier /-bransleceller. Zink anvands aven som en offeranod pa batar och skepp som anvander katodskydd for att forhindra korrosion hos de metaller som utsatts for havsvatten. ^{[ 16 ]}

Kistor [ redigera | redigera wikitext ]

Zink anvands i begravningskistor nar den dode ska transporteras over landgranser. ^{[ 17 ]} Zink har bakteriedodande egenskaper, och det faktum att kistan ar hermetiskt forsluten gor att nedbrytningen av kroppen hammas.

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran en annan sprakversion av Wikipedia .

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Sven Rinman (14 juni 1789). ”Zink” . Bergwerkslexikon . Arkiverad fran originalet den 13 oktober 2007 . https://web.archive.org/web/20071013145712/http://jernkontoret.se/bibliotek/urkunder_och_kallor/bergwerkslexicon/z.php . Last 24 november 2007 .  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Zink .
  Bilder & media
• Historia & etymologi for zink
• Statistik och information fran U.S. Geological Survey
• Reducing Agents > Zinc
• American Zinc Association Information om anvandningsomraden och egenskaper hos zink.

v   ?   r Periodiska systemet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18   1   H He   2   Li Be B C N O F Ne   3   Na Mg Al Si P S Cl Ar   4   K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr   5   Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe   6   Cs Ba Lu Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn   7   Fr Ra Lr Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Metaller Halvmetall Icke-metaller Okanda kemiska egenskaper Alkalimetall Alkalisk jordartsmetall Lantanoid Aktinoid Overgangsmetall Ovrig metall Diatomisk icke-metall Polyatomisk icke-metall Adelgas