Microsoft Windows
ar ett samlingsnamn for flera familjer av
operativsystem
med mycket bred spridning pa
persondatorer
,
handdatorer
och pa senare tid aven
mobiltelefoner
. Det ar skapat av
Microsoft
och ar foretagets flaggskepp, tillsammans med
Office
-produkterna. Namnet Windows (engelska for "fonster") syftar just pa systemets grafiska anvandargranssnitt med fonsterhantering.
Fran borjan av 1970-talet utvecklade forskare och utvecklare principer for grafiska anvandargranssnitt, bland annat vid
Xerox
utvecklingsenhet i Palo Alto. Mot slutet av 1970-talet hade den tekniska utvecklingen fortskridit sa att det var mojligt att implementera dessa ideer pa persondatorer.
Microsoft borjade utvecklingen av ett grafiskt anvandargranssnitt september 1979 med arbetsnamnet
Interface Manager
efter att
Bill Gates
sett
Apples
operativsystem. I november
1983
gick
Microsoft
ut med information om granssnittet som nu dopts om till
Windows
. Detta skedde direkt efter att
Apple
lanserat persondatorn
Lisa
som ocksa hade ett grafiskt granssnitt och som Gates erkant att ha stulit. Dock sag han det som att bada hade stulit ifran
Xerox
. I sjalva verket hade
Apple
stulit
Xerox
grundtanke.
[
1
]
Vid samma tid hade aven
VisiCorp
lanserat
Visi On
, som var ett grafiskt granssnitt for
IBM
-kompatibla datorer. Lisa var en dyr dator och VisiCorp hade mycket hoga hardvarukrav.
Ett problem med de da existerande grafiska granssnitten var deras hoga kostnad pa grund av omfattande hardvarukrav samt bristen pa program. Windows planerades darfor att vara mindre resurskravande. Dessutom valde Microsoft att slappa
API
-granssnittet fritt sa aven deras konkurrenter kunde utveckla program for deras plattform. Dessa tidiga beslut kan antas vara grunden till Windows bredd i dag.
I november
1985
kom den forsta Windowsversionen. Aven om det installerades ovanpa
Unix
-klonen
Xenix
eller
MS-DOS
2.0, ar Windows 1.0 inte enbart ett grafiskt skal. Eftersom MS-DOS i stort sett saknade grafikstod maste Windows 1.0 innehalla de flesta av de funktioner som normalt forknippas med ett operativsystem. Dessutom inneholl Windows rutiner for minneshantering och multikorning som saknades i
MS-DOS
. MS-DOS var begransad till 640 kB internminne pa grund av
bakatkompatibilitet
. Den begransningen hade inte Windows.
Redan
Windows 1.0
hade ett
API
(
Application Programming Interface
) som gjorde att programvaruutvecklare kunde utveckla mjukvara som utnyttjade Windows grafiska anvandargranssnitt. Endast ett begransat utbud av program utvecklades dock for Windows 1.0.
Det patagligt forbattrade
Windows 2.0
lanserades 1987 och ett antal marknadsledande
tillampningsprogram
utvecklades nu for Windows, inklusive
Excel
,
Aldus Pagemaker
och
Corel DRAW!
. Det var dock forst med
Windows 3.0
ar 1990 som de flesta anvandare av PC-datorer overgick till Windows.
Windows NT
(
1993
) var den forsta Windows-versionen som inte kravde DOS och ar egentligen det forsta Windows som var ett fullodigt operativsystem. Den senaste versionen av Windows, som slapptes for privatpersoner den 5 oktober 2021, ar
Windows 11
.
|
|
Den har artikeln eller det har avsnittet
innehaller inaktuella uppgifter och behover uppdateras
.
(2013-11)
Motivering:
Ofullstandig tidslinje
Hjalp garna Wikipedia att atgarda problemet genom att
redigera artikeln
eller diskutera saken pa
diskussionssidan
.
|
Windows CE
1.0 slapptes 1996 och var det enda operativsystemet i familjen fram till 2003. Under 2003 grenades familjen upp i Windows CE och
Windows Mobile
, och en
Windows Embedded CE
kom 2006. Ar 2009 bytte Windows Mobile namn till
Windows Phone
och 2010 slapptes
Microsoft Kin
.
Slaktskap mellan Windows-versionerna.
Huvudartikel:
Windows 1.0
Windows 1.0 slapptes 1985 och var ett grafiskt anvandargranssnitt som kordes ovanpa
MS-DOS
, men inneholl aven flera typer av funktioner som normalt forknippas med operativsystem. Detta inkluderade minneshantering, grafikstod och stod for
mus
.
En brist i Windows 1.0 var att den medfoljande filhanteraren,
MS-DOS Centralen
uppfattades som anvandarovanlig. Den var klart mindre utvecklad an motsvarigheten i
Mac OS Classic
, den sa kallade Finder. En annan brist i Windows var att det inte kunde hantera overlappande fonster, utan dessa maste placeras sida vid sida pa skarmen. Vidare fanns ett begransat utbud av programvara for Windows 1.0.
Tva styrkor med Windows 1.0 jamfort med
Mac OS Classic
vid denna tidpunkt var att Windows kunde kora flera Windows-program samtidigt (s.k.
multitasking
) samt att Windows kunde anvandas med fargskarm. Dessa funktioner infordes forst senare i
Mac OS Classic
.
Windows 1.0 var en flopp och fick dalig kritik av bade media och konsumenter.
Huvudartikel:
Windows 2.0
Windows 2.0 hade bland annat overlappande fonster samt forbattrad minneshantering och multikorning. Senare kom Windows /286 (
1987
) samt Windows /386 (
1988
) vilket syftade pa de processorer fran
Intel
som de avsags att kora pa.
Nu lanserades framgangsrik programvara for Windows, inklusive Excel, Word for Windows, Aldus Pagemaker (senare uppkopta av Adobe) och Corel DRAW!. Detta ledde till att Windows anvandarbas okade.
Huvudartikel:
Windows 3.0
Windows 3 blev genombrottet for Windows. Framforallt med uppdateringen
Windows 3.1
och den kontorsinriktade
Windows 3.11 for Workgroups
, vilka inneholl viktiga uppdaterade funktioner, bland annat for 32-bitars filakomst. Granssnittet var rejalt forbattrat. Fortfarande var Windows ett system med frivillig
multikorning
.
Succen med
Windows 3.1
var sa stor att Microsoft beslutade lagga ner samarbetet med
IBM
om utvecklingen av
OS/2
som var menat att bli nasta generations operativsystem for persondatorer.
Huvudartikel:
Windows NT
Nar OS/2-samarbetet med IBM brots satsade man pa ett nytt namn och egen utveckling av OS/2. Det kom att kallas
Microsoft Windows NT
, dar
NT
stod for
New Technology
. I Windows NT 4 och aven i viss man 2000 och XP gar det fortfarande att kora 16-bitars program for OS/2 1.x.
Under ledning av Dave Cutler ? tidigare ledare under utvecklingen av
DEC
:s operativsystem
VMS
? tog man fram den nya versionen med ett forbattrat 32-bitars multikorningssystem med inbyggt natverksstod och fullt fleranvandarstod. Sa stor var framgangen med Windows 3.1 att Windows NT slapptes i sin forsta version under namnet
Windows NT 3.1
, nagon version 1.0 eller ens 3.0 fanns aldrig av NT. Just namngivningen ar en sak som var omtvistad saval internt som hos programmerare da Windows NT 3.1 slapptes.
I sitt yttre sag Windows NT 3.x ut valdigt mycket som Windows 3.x. Den storsta skillnaden var att inloggning kravdes, samt att den beromda
trefingersaluten
som dok upp da man loggade in, Ctrl+Alt+Del, numera inte startade om systemet utan tjanade som ”saker anvandarhantering”.
Windows NT var huvudsakligen anpassat for foretag och hade enligt manga ett begransat stod for spel.
Windows NT 3.1, lanserat i mars 1993, blev det forsta operativsystemet att stodja
Unicode
. Tidigare fanns endast stod for
ANSI
, och allteftersom Microsoft forsokte etablera sig i lander dar andra teckenkodningar kravs infordes Unicodestodet. NT 3.1 foljdes av uppdateringarna 3.5 och 3.51.
Separata versioner av Windows NT avsedda att anvanda som
servrar
slapptes ocksa. De forsta versionerna kallades
Windows NT Advanced Server
men
Advanced
togs senare bort ur namnet eftersom kunder undrade om det kanske fanns en mindre avancerad server-version de kunde kopa till lite lagre pris.
En rolig och tamligen okand sak ar att tidiga versioner av Windows NT, till och med betaversioner av NT4, upprepade ganger inneholl texten copyright OS/2 i koden. Legalt sett var dock detta inget markligt, da IBM och Microsoft hade gemensam ratt till de forst gemensamt utvecklade produkterna, samt i nagon man till namnet.
Huvudartikel:
Windows 95
Windows 95 representerade Microsofts forsok att lamna 16-bits-varlden och skapa ett kraftfullare operativsystem for hemanvandare. Granssnittet fornyades ordentligt och operativsystemet var i huvudsak 32-bitars-kod. Stabiliteten i operativsystemet forbattrades dock inte.
Bakatkompatibilitet var ett nyckelord vid utvecklingen av Windows 95, och stora resurser satsades pa att fa utvecklare att stotta skiftet till Windows 95 fran MS-DOS och Windows 3.x.
Ar 1997 slapptes aven en version med stod for
USB
och med vissa uppdateringar.
Huvudartikel:
Windows NT
,
Windows NT 4.0
NT 4.0 slapptes 1996, bara ett ar efter NT 3.51, och bestod till det yttre huvudsakligen av granssnittsuppdateringen till en utformning liknande Windows 95. Under ytan fanns andra forbattringar och forandringar. En mer omdiskuterad sadan var att flytta mycket av grafikhanteringen till att kora pa karnniva, i stallet for, som tidigare, ett vanligt anvandarprogram. Syftet var att forbattra prestanda, men detta okade ocksa risken for att buggar skulle innebara allvarligare sakerhetshal.
Huvudartikel:
Windows 98
,
Windows Me
Windows 98
och
Windows Me
var de sista relikerna av 16-bitarssparet i Microsofts operativsystem. Alltmer av 16-bitarsarvet ersattes och funktionerna blev allt fler. Windows Millennium fick aldrig nagon efterfoljare utan kom att ersattas av Windows XP Home edition.
En viktig skillnad mellan 98 och Me ar att bada forvisso bootas i reallage, men i Me kan reallaget inte anvandas till nagonting annat - man ar hanvisad till emulerade DOS-fonster. Windows 95/98 var i sjalva verket tva operativsystem i ett, vilket kan vara till stor fordel exempelvis om Windows kranglar. Man kan da reparera eventuella skador fran reallaget utan att behova extra disketter eller CD-skivor.
En annan skillnad ar att Windows Me ar mycket mer resurskravande och aven i mangas ogon anses vara snyggare.
Huvudartikel:
Windows 2000
Windows 2000 var efterfoljaren till NT 4.0. Trots att Windows 2000 fortfarande bara marknadsfordes till foretag gick det nu utmarkt att spela spel eftersom DirectX nu fanns inbyggt och i en farsk version som aven hanterade 3D-acceleration via DirectX, vilket aldrig gjordes i NT 4.0. Drivrutinsstodet blev da ofta det storsta hindret. I praktiken kunde Windows 2000 ses som en snabbare och stabilare version av Windows 98 och Windows ME. Det finns dock en nackdel med NT-systemen jamfort med Windows 9.x (hit raknas inte Me) - avsaknaden av REAL-lage (det vill saga "akta" DOS). Windows 2000 var den forsta Windows-versionen med inbyggt stod for
OpenType
- och
PostScript Type 1
-fonter, samt den forsta version som inneholl textrendingssystemet
Uniscribe
.
Huvudartikel:
Windows XP
Windows XP var den forsta NT-baserade versionen som riktade sig till bade foretag och hemanvandare. Rent tekniskt var det en efterfoljare till Windows 2000 men manga funktioner fran de senare versionerna av Windows 9.x-tradet hade lyfts over. Windows XP slapptes dock i flera versioner, "
Windows XP Home
" och "
Windows XP Professional
" var de vanligaste. Den storsta skillnaden mellan dessa var inte priset, utan att hemutgavan saknade funktioner for storre natverk och domaner samt stod for datorer med flera processorer. Windows XP finns aven i en version kallad
Windows XP Media Center Edition
och Windows XP Tablet Edition. Den forstnamnda gjord for att skapa ett mediacenter av en dator och den senare speciellt utformad for
Tablet PC
-datorer.
Windows XP lanserades i slutet av 2001, och vaxte fram med flera utgavor och forblev varldens vanligaste operativsystem annu vid den 8 april 2014 nar Microsoft slutade ge support for och uppdatera Windows XP.
[
2
]
Huvudartikel:
Windows Vista
Windows Vista lanserades for allmanheten den 30
januari
2007
. Windows Vista har likt foregangarna Windows NT, XP och 2000 inte nagot akta
Disk Operating System
(
DOS
). De storsta skillnaderna mellan Windows XP och Windows Vista ar det grafiska, den har ett nytt granssnitt for datorer med 3D-kort, samt en okad sakerhet bl.a. genom UAC. Forutom detta foljer det aven med lite fler program, till exempel ett DVD-brannarprogram. Vista har fatt mycket kritik for att operativsystemet ar valdigt kravande.
Huvudartikel:
Windows 7
Windows 7
ar efterfoljaren till
Windows Vista
och lanserades den 22
oktober
2009
. Svenska versionen lanserades den 31
oktober
2009
.
Windows 7
var ett av kodnamnen pa windowsversionen (ovriga var Blackcomb och Vienna). Windows 7 blev ocksa det slutliga namnet, efter att Microsoft valt att lamna namn- och artalsbenamningarna pa sina Windows-versioner och aterga till versionsnummer. Vart att namna ar att Windows 7 inte ar Windows NT version 7.0 i versionsnummer utan version 6.1. Windows 7 finns i foljande versioner,
Windows 7 Starter
,
Windows 7 Home Premium
,
Windows 7 Professional
,
Windows 7 Enterprise
och
Windows 7 Ultimate
. Samtliga av dessa finns aven i 64-bitars utgava med undantag for Starter som endast finns i 32-bitars.
Huvudartikel:
Windows 8
Windows 8 ar ett
operativsystem
som utvecklas av
Microsoft
. Det ar 32/64-bitars operativsystem precis som Windows 7.
[
kalla behovs
]
Windows 8 lanserades 2012.
[
3
]
Enligt Microsoft kommer det nya granssnittet
Metro
krava ett dedikerat grafikkort med minst 170 MB videominne.
[
4
]
Windows 8 kraver en CPU pa minst 1GHz, 1GB RAM (32-bitars Windows) eller 2GB RAM (64-bitars) samt 16 respektive 20GB harddiskutrymme beroende pa om det ar en 32 eller 64-bitars version av Windows 8.
[
5
]
Windows 8.1 ar en vidareutveckling av Windows 8 och lanserades 14 maj 2013. Operativsystemet ? som under utvecklingsperioden bland annat burit
arbetsnamnet
"Blue" ? slapptes i skarp version 17 oktober samma ar.
[
6
]
Windows 10
slapptes den 29 juli 2015
[
7
]
av
Microsoft
som efterfoljaren till Windows 8.1.9
Windows 11
slapptes 5 oktober 2021.
[
8
]
av
Microsoft
.
Huvudartikel:
Windows Phone
| Microsoft Corporation
|
|---|
| | Operativsystem
| | | | Programvara
| | | Internet
och massmedia
| | | | Spel
| | | | Hardvara
| | | Undervisning
och traning
| |
|