William Chalmers
(
[/??alm?rs/]
),
[
2
]
fodd
13 november
1748
i
Goteborg
, dod
3 juli
1811
pa
Gardsten
utanfor Goteborg, var en svensk kopman i
Goteborg
, titulart
kanslirad
,
donator
och grundare av den industriskola som sedermera blev
Chalmers tekniska hogskola
.
Chalmers vaxte upp i Goteborg och var son till en
skotsk
kopman William Chalmers den aldre och hans svenska hustru Inga Chalmers, fodd Orre (1711?1765).
[
3
]
Fadern hade migrerat till
Sverige
redan
1722
. Om William Chalmers ungdomstid ar inte mycket kant, men han forlorade tidigt bada foraldrarna.
Ar 1775 blev han ledamot av
Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhallet i Goteborg
.
Han var det svenska
Ostindiska kompaniets
kvarliggande
superkargor
i
Kanton
och
Macao
1783?1793, och kom hem som en formogen man och blev medlem av kompaniets direktion. Under
Napoleonkrigen
var han ansvarig for kompaniets forhandlingar om beslagtagna skepp, men under hans tid i utlandet tvingades den kvarvarande direktionen 1809 begara kompaniet i konkurs. Chalmers var tillsammans med kopmannen Peter Bagge initiativtagare till
Trollhatte sluss och kanal
och blev medlem av Trollhatte-kanalbolags direktion 1793?1800.
[
4
]
En av slussarna bar namnet "Chalmers och Bagge".
[
5
]
Han erholl kanslirads titel ar 1809.
Tillsammans med handelsmannen Henry Grieg och A F Ritterberg startade William Chalmers Sveriges forsta mekaniska bomullsspinneri, den 10 april 1795. Verksamheten forlades vid Gamlebokullen utanfor
Lerum
"
...Gamlebo Kullen i Elfsborgs Lan, Wadhle Harad och Lerums socken
". Initiativet hade kommit fran Chalmers och handelsmannen Fredrik Hummel. Kraftforsorjningen hamtades fran
Savean
, och 1799 bestod anlaggningen av fyra byggnader varav
Spinneribyggnaden
var 42 x 13,5 alnar lang och 12,5 alnar hog. Byggnaden uppfordes 1795 over Savean, och med ena halvan placerad pa en o i an. Man sysselsatte som mest 120 arsarbetare och omsatte 8 000
riksdaler banco
. Den 22 juni 1846 drabbades anlaggningen av en svar
brand
, vilket tillsammans med konkurrensen fran Rosendahls spinnerier i
Molndal
, gjorde att fabriken aldrig byggdes upp igen.
[
6
]
I sitt testamente, upprattat den 11 juni 1811, bestamde Chalmers, att en gava pa 8 333 riksdaler skulle ga till dovstummeinstitutet pa
Manilla
, samt att halften av hans aterstaende egendom skulle tillfalla
Sahlgrenska sjukhuset
i Goteborg och den aterstaende halften
frimurarebarnhusdirektionen
for att anvandas till "en framdeles till inrattande bestamd industriskola for fattiga barn, som lart lasa och skriva".
[
3
]
De av Chalmers for sistnamnda andamal donerade medlen hade
1829
vuxit till nagot over 109 000
riksdaler
banco, nar kapitalet efter en langre process overlamnades till Frimurarbarnhusdirektionen.
Den
Chalmerska Slojde Skolan
, som senare kom att bli Chalmers tekniska hogskola, invigdes den
5 november
1829
.
Chalmersgatan
i
stadsdelen
Lorensberg
i Goteborg uppkallades 1872 efter William Chalmers.
[
8
]
William var aldst av fyra broder, de ovriga var: James (1751?1817), George Andreas (1753?1756) och Charles (1754?1814).
William Chalmers jordfastes den 9 juli 1811 pa
Gamla Kyrkogarden
, nuvarande
Stampens kyrkogard
. Gravmonumentet bekostades av
Chalmerska institutet
.
[
3
]
- ^ [
a
b
]
William Chalmers
,
Svenskt biografiskt lexikon
,
las online
.
[kalla fran Wikidata]
- ^
chalmers
uppslagsverk/encyklopedi/lang/william-chalmers
i
Nationalencyklopedins
natupplaga. Last 9 juli 2019.
- ^ [
a
b
c
]
Goteborgs donatorer ? fran aldre tid intill vara dagar
, andra delen, Hugo Froding 1912 s. 65?66, 84, 86, 89
- ^
The Royal Bachelors' Club 1769?1944 : Minnesskrift
, Lars-Henrik Ulvenstam,
Royal Bachelors' Club
, Goteborg 1947, s. 95
- ^
Antologia Gothoburgensis
, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri, Goteborg 1953 s.158
- ^
Fabriker och industrier i det gamla Goteborg: kulturhistoriska bilder fran Sveriges fabriksliv under 1600-, 1700- och borjan av 1800-talen
, Gosta Bodman, Wettergren & Kerber, Goteborg 1925 s. 64 > + s. 185 >
- ^
Svenska industriens man
- ^
Goteborgs gatunamn
, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Goteborgs Dratselkammares Gatunamnberedning 1945 s. 120
Goteborg
|
---|
| Indelning
och regioner
| | | | Sport- & kultur-
evenemang
| | | Historia
| | | Platser
(torg,
gator och parker)
| | | Sport-, kultur- & nojes-
anlaggningar
| | | Byggnader
| | | Trafik och
kommunikation
| | | Projekt: Goteborg
·
Musik i Goteborg
|
|