 |
Tidpunkter for dagjamningarna och solstanden (
UTC+00
)
|
Vardagjamning
Mars
[
1
]
|
Sommarsolstand
Juni
[
2
]
|
Hostdagjamning
September
[
3
]
|
Vintersolstand
December
[
4
]
|
| Ar
|
Dag
|
Tid
|
Dag
|
Tid
|
Dag
|
Tid
|
Dag
|
Tid
|
| 2010
|
20
|
17:32:13
|
21
|
11:28:25
|
23
|
03:09:02
|
21
|
23:38:28
|
| 2011
|
20
|
23:21:44
|
21
|
17:16:30
|
23
|
09:04:38
|
22
|
05:30:03
|
| 2012
|
20
|
05:14:25
|
20
|
23:09:49
|
22
|
14:49:59
|
21
|
11:12:37
|
| 2013
|
20
|
11:02:55
|
21
|
05:04:57
|
22
|
20:44:08
|
21
|
17:11:00
|
| 2014
|
20
|
16:57:05
|
21
|
10:51:14
|
23
|
02:29:05
|
21
|
23:03:01
|
| 2015
|
20
|
22:45:09
|
21
|
16:38:55
|
23
|
08:20:33
|
22
|
04:48:57
|
| 2016
|
20
|
04:30:11
|
20
|
22:34:11
|
22
|
14:21:07
|
21
|
10:44:10
|
| 2017
|
20
|
10:28:38
|
21
|
04:24:09
|
22
|
20:02:48
|
21
|
16:28:57
|
| 2018
|
20
|
16:15:27
|
21
|
10:07:18
|
23
|
01:54:05
|
21
|
22:23:44
|
| 2019
|
20
|
21:58:25
|
21
|
15:54:14
|
23
|
07:50:10
|
22
|
04:19:25
|
| 2020
|
20
|
03:50:36
|
20
|
21:44:40
|
22
|
13:31:38
|
21
|
10:02:19
|
| 2021
|
20
|
09:37:27
|
21
|
03:32:08
|
22
|
19:21:03
|
21
|
15:59:16
|
| 2022
|
20
|
15:33:23
|
21
|
09:13:49
|
23
|
01:03:40
|
21
|
21:48:10
|
| 2023
|
20
|
21:24:24
|
21
|
14:57:47
|
23
|
06:49:56
|
22
|
03:27:19
|
| 2024
|
20
|
03:06:21
|
20
|
20:50:56
|
22
|
12:43:36
|
21
|
09:20:30
|
| 2025
|
20
|
09:01:25
|
21
|
02:42:11
|
22
|
18:19:16
|
21
|
15:03:01
|
| 2026
|
20
|
14:45:53
|
21
|
08:24:26
|
23
|
00:05:08
|
21
|
20:50:09
|
| 2027
|
20
|
20:24:36
|
21
|
14:10:45
|
23
|
06:01:38
|
22
|
02:42:04
|
| 2028
|
20
|
02:17:02
|
20
|
20:01:54
|
22
|
11:45:12
|
21
|
08:19:33
|
| 2029
|
20
|
08:01:52
|
21
|
01:48:11
|
22
|
17:38:23
|
21
|
14:13:59
|
| 2030
|
20
|
13:51:58
|
21
|
07:31:11
|
22
|
23:26:46
|
21
|
20:09:30
|
| 2031
|
20
|
19:40:51
|
21
|
13:17:00
|
23
|
05:15:10
|
22
|
01:55:25
|
| 2032
|
20
|
01:21:45
|
20
|
19:08:38
|
22
|
11:10:44
|
21
|
07:55:48
|
| 2033
|
20
|
07:22:35
|
21
|
01:00:59
|
22
|
16:51:31
|
21
|
13:45:51
|
| 2034
|
20
|
13:17:20
|
21
|
06:44:02
|
22
|
22:39:25
|
21
|
19:33:50
|
| 2035
|
20
|
19:02:34
|
21
|
12:32:58
|
23
|
04:38:46
|
22
|
01:30:42
|
| 2036
|
20
|
01:02:40
|
20
|
18:32:03
|
22
|
10:23:09
|
21
|
07:12:42
|
| 2037
|
20
|
06:50:05
|
21
|
00:22:16
|
22
|
16:12:54
|
21
|
13:07:33
|
| 2038
|
20
|
12:40:27
|
21
|
06:09:12
|
22
|
22:02:05
|
21
|
19:02:08
|
| 2039
|
20
|
18:31:50
|
21
|
11:57:14
|
23
|
03:49:25
|
22
|
00:40:23
|
| 2040
|
20
|
00:11:29
|
20
|
17:46:11
|
22
|
09:44:43
|
21
|
06:32:38
|
| 2041
|
20
|
06:06:36
|
20
|
23:35:39
|
22
|
15:26:21
|
21
|
12:18:07
|
| 2042
|
20
|
11:53:06
|
21
|
05:15:38
|
22
|
21:11:20
|
21
|
18:03:51
|
| 2043
|
20
|
17:27:34
|
21
|
10:58:09
|
23
|
03:06:43
|
22
|
00:01:01
|
| 2044
|
19
|
23:20:20
|
20
|
16:50:55
|
22
|
08:47:39
|
21
|
05:43:22
|
| 2045
|
20
|
05:07:24
|
20
|
22:33:41
|
22
|
14:32:42
|
21
|
11:34:54
|
| 2046
|
20
|
10:57:38
|
21
|
04:14:26
|
22
|
20:21:31
|
21
|
17:28:16
|
| 2047
|
20
|
16:52:26
|
21
|
10:03:16
|
23
|
02:07:52
|
21
|
23:07:01
|
| 2048
|
19
|
22:33:37
|
20
|
15:53:43
|
22
|
08:00:26
|
21
|
05:02:03
|
| 2049
|
20
|
04:28:24
|
20
|
21:47:06
|
22
|
13:42:24
|
21
|
10:51:57
|
| 2050
|
20
|
10:19:22
|
21
|
03:32:48
|
22
|
19:28:18
|
21
|
16:38:29
|
| Kalla:
Earth's Seasons ? Naval Oceanography Portal
(engelska)
och fran 2021
Solstice and Equinox Table Courtesy of Fred Espenak, www.Astropixels.com
(engelska)
|
Illustration av
jordens
belysning av solstralar i samband med vintersolstandet pa
norra halvklotet
.
Vintersolstandet studeras ar 2004 genom en skulptur,
Sunstones
, pa Lawrence Hall of Science i Berkeley, Kalifornien, USA.
Vintersolstandet
ar tidpunkten pa aret nar solen har sin lagsta middagshojd, vilket sammanfaller med den kortaste dagen.
[
5
]
Detta intraffar nar
jordens
rotationsaxel
lutar
mest bort fran
solen
. Detta sker tva ganger om aret ? pa norra halvklotet cirka 21?23 december, pa sodra halvklotet runt 20?23 juni. Motsvarande vintersolstand upptrader hos andra planeter med fast axellutning, i forhallande till den stjarna som den kretsar runt. I lander pa norra halvklotet med
centraleuropeisk tid
infaller vintersolstandet den 22 december ar fore
skottar
och den 21 december ovriga ar fram till och med 2050 (darefter infaller vintersolstandet den 22 december de tva aren som foregar skottar, medan den pa skottar och det darpa foljande aret infaller den 21 december).
Pa de allra flesta platser pa jorden (untantagen ligger i ett mycket smalt band vid vardera
polcirkeln
) intraffar inte vintersolstandet pa den dag da solen gar upp senast i forhallande till en "vanlig klocka" som visar
medelsoltid
eller ned som tidigast i forhallande till en sadan klocka. Det ar dock den dag pa aret da tiden mellan solens uppgang och dess nedgang har sitt lagsta varde under aret pa de flesta platser (undantagen ligger framst mellan polcirklarna och polerna dar begreppen ar "losa" eftersom det har rader
midnattsol
pa sommaren och
polarnatt
pa vintern, men aven kring ekvatorn forekommer skillnader eftersom dagarna har ar nastan liklanga och tidpunkten for solens upp- och nedgang i forhallande till en "vanlig klocka", som visar medelsoltid, har nastan helt beror av
tidsekvationen
). Se vidare avsnittet
Solens upp- och nedgang
nedan.
Sett fran jorden ar vintersolstandet tidpunkten da
solen
antar sin minsta
deklination
, det vill saga da solen star som lagst pa himlen. Detta blir saledes arets kortaste dag, raknat efter antal ljustimmar. Nar detta intraffar pa
norra halvklotet
star solen i
zenit
over
Stenbockens vandkrets
, vilket brukar infalla nagon gang mellan den 21 och 23 december. Vintersolstandet pa sodra halvklotet intraffar nar solen star i zenit over
Kraftans vandkrets
, vilket brukar infalla nagon gang mellan 20 och 23 juni. Pa grund av att ett genomsnittligt
tropiskt ar
ar 365 dagar, 5 timmar, 48 minuter och 45 sekunder forskjuts vintersolstandet i genomsnitt med dessa knappt 6 timmar framat varje normalar och drygt 18 timmar bakat varje
skottar
(vilka infaller var fjarde ar). Att tidsforskjutningen inte ar exakt 5 tim 48 min 45 s varje gang beror pa
nutationen
och lagesstorningar pa jorden och solen fran de ovriga planeterna och manen.
[
6
]
[
7
]
Vid norra halvklotets vintersolstand lutar jordaxelns norra del bort fran solen, vilket medfor att det norra halvklotet da far sin kortaste dag och langsta natt. Norr om norra
polcirkeln
gar da solen inte ens upp utan
natt
eller
skymning
rader aven under den ljusaste delen av dygnet.
[
8
]
Eftersom solen skiner strax under horisonten, sa blir det mera skymning an natt. Ofta ligger aven sno som sprider ljuset.
Da rader sa kallad polarvinter eller
polarnatt
(vilket man foretradesvis sager i Sverige) som blir langre ju narmare man kommer
nordpolen
. I
Kiruna
ar det polarnatt fran 12 till 31 december, i
Tromsø
och
Kirkenes
i
Norge
fran 27 november till 15 januari, i
Longyearbyen
pa
Svalbard
fran 26 oktober till 16 februari. Nordpolens polarnatt varar i 175 dygn fran 25 september till 18 mars. Omkring tva veckor efter vintersolstandet, den 5 januari, befinner sig jorden som narmast solen, kallat
perihelium
.
Jordaxelns lutning i forhallande till
ekliptikalplanet
ar 23,44 grader, men man maste aven ta hansyn till
precessionen
, som over lang tid ar en variabel att beakta.
Eftersom forandringen i solens
deklination
ar sa lag kring solstanden bestams solstandet genom passagen av solens mittpunkt genom
solstandskoluren
i astronomiska sammanhang.
Inom olika religiosa system har vintersolstandet ofta uppfattats som betydelsefullt, och firandet av
julen
hade ursprungligen en koppling till vintersolstandet.
[
kalla behovs
]
I den
julianska kalendern
, som infordes ar 45 f.Kr. i Rom, infoll vintersolstandet ursprungligen den 25 december (kalendern hade paborjats med 1 januari med den forsta fullmanen efter vintersolstandet). Men kalendern hade ett litet fel - den flyttade sig langsamt genom seklerna. Vid
kyrkomotet i Nicaea
ar 325 infoll vintersolstandet den 22 december. Ar 1100 infoll det den 15 december och ar 1500 den 12 december. Detta korrigerades i Sverige da den mer korrekta
gregorianska kalendern
infordes ar 1753. Genom den nya gregorianska kalendern kom vintersolstandet att fortsattningsvis fixeras i tiden, till normalt
[
9
]
den 22 december, samma datum som det hade intraffat vid kyrkomotet i Nicaea.
Vintersolstandet har haft stor betydelse i manga kulturer. I
romerska riket
gavs veckan som omger vintersolstandet, 17?23 december, stor betydelse som tillbedjan av
Saturnus
och andra jordbruksgudomar, (
Saturnalia
). Nagra folkseder knutna till saturnalie-firandet lever fortfarande i firandet av
Jesu fodelse
.
[
vilka?
]
Inom
judendomen
ar vintersolsandet den forsta dagen av
Tekufot tevet
, da man enligt tradition inte ska dricka vatten som funnits lagrat i huset. I
Iran
infaller en av arets viktigaste hogtider,
Shab-e Yalda
, vid vintersolstandet. Den forkristna
julen
,
juldrickandet
, agde rum nagon gang mellan slutet av oktober
[
10
]
och mitten av januari,
[
11
]
men kan mojligtvis ha intraffat mellan 14 november och 14 december
[
12
]
, och haft med vintersolstandet att gora.
Solen gar inte, pa de flesta platser, ned som tidigast eller upp som senast i forhallande till klockan (som visar
medelsoltid
for
tidsmeridianen
) vid vintersolstandet, utan detta sker tidigare respektive senare beroende pa
tidsekvationen
, alltsa fore respektive efter vintersolstandet.
[
13
]
[
14
]
Solnedgangen "vander"
fore
vintersolstandet pa
efter
middagen, medan soluppgangen "vander"
efter
vintersolstandet pa
for
middagen. Hur langt fore respektive efter beror av ortens
latitud
(eftersom den hastighet som dagslangden forandras med beror av denna).
[
15
]
Vid ekvatorn ar dagen i stort sett lika lang under hela aret. Solen gar upp nagra minuter i sex pa morgonen (sann soltid - det vill saga drygt sex tmmar fore solens
meridianpassage
) och ner nagra minuter efter sex pa kvallen. Saledes ar det vid ekvatorn skillnaden mellan vad klockan visar (medelsoltiden) och den sanna soltiden, det vill saga tidsekvationen, som styr. Nar man avlagsnar sig fran ekvatorn ar dagarna inte langre lika langa under aret och ju langre fran ekvatorn man kommer forandras dagslangden alltmer under aret tills man nar
polcirklarna
(eller faktiskt strax bortom dessa) dar dagslangden varierar mellan noll och 24 timmar - antingen
polarnatt
eller
midnattssol
. Denna forandring av dagens langd gor att den hastighet med vilken solens upp- och nedgangar andras borjar kunna mata sig med, och till slut overtraffar, de forandringar som tidsekvationen genomgar. Detta leder till att tidpunkterna for tidigaste solnedgang och senaste soluppgang narmar sig varandra for att sammanfalla vid vintersolstandet dar, strax bortom polcirkeln, som polarnatt forekommer. Mellan latituden for minst ett dygn med polarnatt och polen blir ju den sista gang solen gick ned ocksa den tidigaste nedangen, medan den senaste uppgangen blir da solen aterigen visar sig efter polarnatten. Vid polerna saknar begreppen tidigaste respektive senaste ned- eller uppgang innebord eftersom solen har endast gar upp respektive ner en gang arligen (och dessutom kan man valja fritt i vilken
tidszon
man befinner sig). Denna effekt ar storst pa norra halvklotet eftersom tidsekvationens maximum i november och minimum i februari har storre
belopp
an dess maximum och minimum i maj och juli (som befinner sig kring vintersolstandet pa sodra halvklotet) - pa sodra halvklotet ar saledes denna "forskjutningseffekt" tydligast vid dettas
sommarsolstand
.
-
Diagram over hur dagslangden varierar under aret beroende pa latitud. Notera att dagslangden vid ekvatorn ar strax over tolv timmar beroende pa att dagen borjar och slutar nar solskivans overkant bryter den skenbara horisonten (se artikeln
Vardagjamningen
for narmare beskrivning).
-
Tidsekvationen (rod heldragen linje) visar skillnaden mellan den sanna soltiden och medelsoltiden. Vander man upp och ner pa diagrammet far man i stallet skillnaden mellan medelsoltiden och den sanna soltiden - vilket overensstammer ganska val med solens uppgang i Libreville till hoger.
-
Tidpunkt (medelsoltid - alltsa vad klockan visar) for soluppgangen under aret i
Libreville
,
Gabon
som ligger strax norr om ekvatorn. Har dominerar tidsekvationen eftersom dagslangden ar i stort sett densamma under aret. Senaste soluppgang ligger darfor i februari nara tidsekvationens minimum, medan tidigaste soluppgang (och darmed aven tidigaste solnedang, eftersom dagslangden ar i stort sett densamma under aret) ligger i november intill ekvationens maximum.
-
Diagram over tidpunkten for solens nedgang under aret pa olika latituder pa norra halvklotet.
-
Tidigaste solnedgang (bla linje) och senaste soluppgang (rod linje) beroende pa latitud i forhallande till solstanden. Att "vaxlingen" sker strax soder om ekvatorn beror pa att tiden (vintern) mellan norra halvklotets hostdagjamning (i september) och dess vardagjamning (i mars) ar nagra dagar kortare an ett halvt ar (och darigenom aven en foljd av att tidsekvationens beloppsmassigt storsta maximum och minimum ligger runt det norra halklotets vintersolstand).
-
Solens uppgang (orange), solens nedang (bla) och dagens langd (rod) vid 40° N kring ett vintersolstand (gult) som infaller den 22 december ungefar mitt pa dagen. Tidsekvationen (gron) avbildas ocksa. Notera ocksa att dagslangdens forandring sker bade genom en senare soluppgang och en tidigare solnedgang fore vintersolstandet (och omvant efter detta) i forhallande till den sanna soltiden. Saledes behover tidsekvationen bara "kampa" emot ungefar halva forandringen i dagslangd vad solens upp- och nedgangstider betraffar.
- ^
Equinoxe de printemps entre 1583 et 2999
- ^
Solstice d’ete de 1583 a 2999
- ^
Equinoxe d’automne de 1583 a 2999
- ^
Solstice d’hiver
- ^
"Vintersolstandet"
i
Nationalencyklopedins
natupplaga. Last 23 december 2013.
- ^
Jean Meeus
& Denis Savoie, 1992,
The history of the tropical year
, Journal of the British Astronomical Association 102:1, sid. 40-42.
- ^
Ett exempel pa en sadan storning ar var manen befinner sig. Eftersom jordens och manens gemensamma tyngdpunkt ligger ungefar 75% av jordradien fran jordens medelpunkt kommer jordens lage i banan att variera med +/- detta belopp, totalt ungefar 9300 km. Med den hastighet som jorden ror sig i sin bana (30 km/s) motsvarar 9340 km en tidsforskjutning pa sadar fem minuter. Se vidare Jean Meeus, 1991.
Astronomical Algorithms
, sid 165 ff.
ISBN 0943396352
som har 24 periodiska korrektionstermer vilka i samsta fall sammanlagt ger ett fel pa 40 sekunder.
- ^
"Sommarsolstand och vintersolstand
pa
smhi
.se. Last 23 december 2013.
- ^
Det ar
vardagjamningen
som fixeras i tiden.
- ^
Folke Strom:
Nordisk hedendom
(Esselte Studium AB, Arlov 1985), s. 91
- ^
Andreas Nordberg:
Jul, disting och forkyrklig tiderakning:Kalendrar och kalendariska riter i det forkristna Norden
(Kungl. Gustav Adolfs Akademien for svensk folkkultur, Uppsala 2006) s. 102
- ^
Folke Strom:
Nordisk hedendom
(Esselte Studium AB, Arlov 1985), s. 90
- ^
Arthur N. Strahler
, 1971,
Earth Sciences
, Harper & Row, sid. 58.
- ^
"Asymmetri i tidpunkten for solens upp och nedgang"
pa
SMHI
.se
- ^
Earliest sunset comes before winter solstice
pa EarthSky
- Jansson, Sam Owen
, "Dagjamningar och solstand" i
Andersson, Ingvar, Granlund, John, red (1957).
Kulturhistoriskt lexikon for nordisk medeltid fran vikingatid till reformationstid. Band 2, s. 611
. Malmo: Allhem.
Libris
153162
- Stalbom, Goran (1994).
Vintersolstandet: om jul, jord och aring i folklig tradition
. Stockholm: Fabel.
Libris
7668224
.
ISBN 91-7842-172-1