한국   대만   중국   일본 
Victor Klemperer ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Victor Klemperer

Fran Wikipedia
Victor Klemperer
Fodd 9 oktober 1881 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ]
Gorzow Wielkopolski [ 4 ] [ 5 ]
Dod 11 februari 1960 [ 1 ] [ 2 ] [ 6 ]  (78 ar)
Dresden [ 4 ] [ 5 ]
Begravd Tyskland
Medborgare i Tyskland [ 7 ] [ 5 ] , Osttyskland och Polen [ 5 ]
Utbildad vid Franzosisches Gymnasium Berlin
Sysselsattning Romanist [ 8 ] [ 4 ] [ 5 ] , journalist , dagboksskrivare , filolog [ 5 ] , publicist [ 5 ] , oversattare [ 5 ] , sjalvbiograf , politiker , forfattare [ 5 ] , scholar of French literature [ 4 ] , universitetslarare [ 4 ] , lektor
Befattning
Ledamot i Volkskammer
Arbetsgivare Technische Universitat Dresden
Humboldt-Universitat zu Berlin
Greifswalds universitet
Martin-Luther-Universitat Halle-Wittenberg
Neapels universitet Federico II
Noterbara verk LTI: Tredje rikets sprak
Politiskt parti
Tysklands socialistiska enhetsparti
Tysklands kommunistiska parti
Maka Eva Klemperer [ 5 ]
Hadwig Klemperer [ 5 ]
Foraldrar Wilhelm Klemperer
Slaktingar Georg Klemperer (syskon) [ 5 ]
Otto Klemperer
Werner Klemperer
Utmarkelser
Hedersdoktor vid utdelat avTechnische Universitat Dresden (1951)
F.-C.-Weiskopf-Preis (1960)
Geschwister-Scholl-Preis (1995)
DDRs nationalpris
Faderlandska fortjanstorden i silver
Webbplats lank
Redigera Wikidata

Victor Klemperer , fodd 9 oktober 1881 i Landsberg an der Warthe , provinsen Brandenburg , Kejsardomet Tyskland , dod 11 februari 1960 i Dresden , Osttyskland , var en tysk forfattare, litteraturvetare, romanist och kommunistisk kulturpolitiker i DDR. Han ar framst kand for sin avhandling LTI: Tredje rikets sprak fran 1947, som kritiserade det nazistiska systemet ur ett filologiskt perspektiv, samt for sina dagbocker fran nazitiden, som publicerats under titeln Intill slutet vill jag vittna .

Biografi [ redigera | redigera wikitext ]

Klemperer var Dr. Wilhelm Klemperers attonde barn, och kusin till dirigenten Otto Klemperer . Fadern var reformistisk rabbin i Landsberg, senare i Berlin . Medicinarna Georg och Felix Klemperer var broder till Victor Klemperer.

Efter att ha hoppat av det franska gymnasiet i Berlin avlade den unge Victor Klemperer sin examen i Landsberg 1902. Efter gymnasiet studerade han filosofi , germanistik och romanistik i Munchen , Berlin, Geneve och Paris . Ar 1906 gifte han sig med Eva Schlemmer och verkade fram till 1912 som publicist i Berlin. 1912 konverterade han till protestantismen och promoverades . Tva ar senare fick Klemperer ocksa sin habilitation .

Aren 1914?1915 arbetade Victor Klemperer som lektor vid universitetet i Neapel . Han anmalde sig som frivillig och deltog som artillerist pa vastfronten . Ar 1916 fick han en ny tjanst pa militarcensuren vid Oberkommando Ost, i Kowno och Leipzig . Efter kriget tilltradde han 1920 som professor i romanistik vid Dresdens tekniska hogskola.

Efter nazisternas maktovertagande 1933 frantogs Klemperer sin tjanst vid hogskolan i enlighet med den nyinstiftade lagen om aterupprattande av yrkesambeten ? en lag som de facto belade judar pa hogre poster i samhallet med yrkesforbud ? trots att Klemperer hade konverterat och var gift med en arisk fru. Den avsatte professorn koncentrerade sig darefter pa sitt arbete om den franska 1700-talslitteraturen, som han hade paborjat tva ar tidigare. Pa grund av omstandigheterna kom detta verk ut i sitt forsta band forst tjugo ar senare. Till omstandigheterna horde att han som jude inte agde tilltrade till bibliotek och inte heller fick prenumerera pa tidningar och tidskrifter. Detta tvingade honom att lagga litteraturvetenskapen at sidan till forman for tvabandsverket Curriculum Vitae och sedermera hans mest beromda verk, avhandlingen LTI (Lingua Tertii Imperii) . Arbetet utfordes mest i form av dagboksanteckningar som fick sammanstallas forst efter kriget.

Ar 1940 tvingades paret Klemperer att flytta fran sitt hus och bodde darefter i ett judehus i Dresden . Paret overlevde flyganfallet mot Dresden 13?14 februari 1945 och undkom aven deportationen till forintelselagren . Klemperer kommenterar detta i LTI :

” Morgonen den 13 februari 1945 kom ordern om att evakuera de sista kvarvarande stjarnbararna. Dittills raddade fran deportation, eftersom de levde i blandaktenskap, var de nu dodens. Man var tvungen att gora av sig med dem pa vagen, eftersom Auschwitz sedan lange befann sig i fiendens hander och Theresienstadt var allvarligt hotat. Kvallen den 13 februari drabbades Dresden av katastrofen. Bomberna foll, husen stortade samman, fosforregn foll over oss, de brinnande bjalkarna brast over saval ariska som icke-ariska huvuden och samma eldstorm tog saval jude som kristen med sig i doden. For de omkring sjuttio stjarnbarare som skonades denna natt betydde den daremot raddningen, eftersom de kunde undkomma Gestapo i det allmanna kaos som radde. ?
– LTI

Efter en flera manader lang flykt genom Sachsen och Bayern kunde paret Klemperer atervanda till sitt hus i Dolzschen i juni 1945. Manaderna darpa, medan Victor Klemperer svavade i ovisshet om sina framtida karriarutsikter, nedtecknades LTI .

Till skillnad fran manga andra tyskar avstod Klemperer fran att flytta till vastzonerna, eftersom han foredrog att framleva sina dagar med "de roda" an med "de gamla bruna". Paret gick tidigt med i KPD , det tyska kommunistpartiet, och kom darfor att tillhora DDR:s politiska elit. Fran och med 1947 arbetade Victor Klemperer vid universiteten i Greifswald , Halle och Berlin . Ar 1950 blev han via Kulturbund , den osttyska massorganisationen for kulturarbetare , ledamot i Folkkammaren , DDR:s parlament. Som medlem i vetenskapsakademin forsvarade han det franska sprakets stallning mot sovjetiseringen av Osttyskland.

Paret Klemperers grav i Dresden-Dolzschen

Ar 1960 avled Victor Klemperer och begravdes i Dresden-Dolzschen . Ar 1995 tilldelades Klemperer postumt syskonen Scholls litteraturpris. Hyllningstalet holls av Martin Walser .

Dagboken [ redigera | redigera wikitext ]

Victor Klemperer efterlamnade en mycket omfangsrik dagbok. I den skildras saval intriger i den akademiska varlden, sasom Klemperers konkurrens med Ernst Robert Curtius , som skildringar ur privatlivet, dar den sjukliga hustrun spelar en stor roll. I takt med nazisternas maktovertagande och omdaning av samhallet forvandlas dagbockerna till ett talande tidsdokument . Banden fran trettiotalet fram till krigsslutet tar upp den vaxande antisemitismen , stamningen i judehuset dit han forflyttats och radslan for Gestapo . Vanliga bemotanden fran "ariska" tyskar och andra tecken pa icke-nazistiska foreteelser noteras ocksa av Klemperer, som standigt hoppas pa ett snabbt slut pa kriget och forfoljelserna.

Dagboken borjade ges ut 1996 av det fore detta osttyska Aufbau-Verlag , och blev en stor forsaljningsframgang. Klemperers dagbocker raknas nu som standardverk inom historie- och tyskundervisningen.

Ar 1999 gjordes dagbockerna, i en omarbetning av Peter Steinbach , om till en tv-serie pa tolv delar: Klemperer ? Ein Leben in Deutschland . Serien regisserades av Kai Wessel och huvudrollen spelades av Matthias Habich .

Citat [ redigera | redigera wikitext ]

” Ord kan vara som mycket sma arsenikdoser: de svaljs helt obemarkt, de tycks inte ha nagon verkan men efter ett tag verkar giftet anda. ?
– V.K., LTI

Verk [ redigera | redigera wikitext ]

  • Die moderne franzosische Prosa 1870?1920 , Berlin 1923
  • Die franzosische Literatur von Napoleon bis zur Gegenwart , 4 Bd., Berlin 1925-31 (Nyutg. 1956 med titeln Geschichte der franzosischen Literatur im 19. und 20. Jahrhundert )
  • LTI ? Notizbuch eines Philologen , Berlin, 1947 (Utgiven av Reclam Verlag Leipzig, ISBN 3-379-00125-2 )
  • Geschichte der franzosischen Literatur im 18. Jahrhundert , Bd. 1: Berlin, 1954, Bd. 2: Halle 1966
Efterlamnade verk
  • Curriculum Vitae (Band I?II). Berlin 1996, ISBN 3-7466-5500-5
  • Leben sammeln, nicht fragen wozu und warum ? Tagebucher 1919?1932 . Berlin 1996, ISBN 3-351-02391-X
  • Ich will Zeugnis ablegen bis zum letzten ? Tagebucher 1933?1945 (Band I?VIII). Berlin 1995, ISBN 3-7466-5514-5
  • Und so ist alles schwankend ? Tagebucher Juni?Dezember 1945 . Berlin 1996, ISBN 3-7466-5515-3
  • So sitze ich denn zwischen allen Stuhlen. ? Tagebucher 1945?1959 (Band I?II). Berlin 1999, ISBN 3-351-02393-6
  • Das Tagebuch 1933?1945. I urval for yngre lasare. 2. utg., Berlin 1997.

Verk pa svenska [ redigera | redigera wikitext ]

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] SNAC , Victor Klemperer, las online , last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] International Music Score Library Project , Victor Klemperer, last: 9 oktober 2017, licens : Erkannande-DelaLika 4.0 Internationell. [kalla fran Wikidata]
  3. ^ Discogs , Viktor Klemperer, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  4. ^ [ a b c d e ] Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , last: 5 maj 2023, licens : oppen licens. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ [ a b c d e f g h i j k l ] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek , 11856319X , last: 18 december 2023. [kalla fran Wikidata]
  6. ^ Brockhaus Enzyklopadie , Victor Klemperer, last: 9 oktober 2017. [kalla fran Wikidata]
  7. ^ Libris , 16 oktober 2012, las online , last: 24 augusti 2018. [kalla fran Wikidata]
  8. ^ Archive of Fine Arts , las online , last: 1 april 2021. [kalla fran Wikidata]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

Auktoritetsdata
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Victor_Klemperer&oldid=49359373 ”