Wendes artilleriregemente (A 3)
Vapen for Wendes artilleriregemente tolkat efter dess blasonering .
Information
Officiellt namn	Wendes artilleriregemente
Datum	1794?2000
Land	Sverige
Forsvarsgren	Armen
Typ	Artilleriet
Roll	Utbildningsforband
Del av	Sodra militaromradet [ a ]
Foregangare	Artilleriregementet
Efterfoljare	Artilleriregementet
Storlek	Regemente
Hogkvarter	Hassleholms garnison
Forlaggningsort	Hassleholm
Ovningsplats	Rinkaby skjutfalt
Beskyddare	Sankta Barbara
Valsprak	"Nulli secundus" ("Aldrig tvaa")
Farger	Vitt
Marsch	"Siegestrophaen" (Friedemann) [ b ]
Arsdagar	6 september [ c ] , 4 december [ d ]
Dekorationer	WendARMSM [ e ]
Segernamn	Leipzig (1813) Grossbeeren (1813) Dennewitz (1813)
Webbplats	Wendes artilleriregementes kamratforening
Befalhavare
Regementschef	Rolf Ohrlander [ f ]
Framstaende befalhavare	Carl von Cardell [ g ]
Tjanstetecken
Sveriges orlogsflagga
Forbandsstandar
Truppslagstecken m/1960
Tillaggstecken

Wendes artilleriregemente (A 3) var ett artilleriforband inom svenska armen som verkade i olika former aren 1794?2000. Forbandsledningen var fran 1994 forlagd i Hassleholms garnison i Hassleholm . ^{[ 2 ] [ 3 ] [ 4 ] [ 5 ] [ 6 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Wendes artilleriregemente organiserades 1794 nar Artilleriregementet delades upp i fyra regementen, och var da forlagt till Stralsund i norra Tyskland . Regementet bestod av atta kompanier och ett ridande batteri . Regementet utokades 1809 med tre kompanier fran det upplosta Finska artilleriregementet . Ar 1815 overfordes Wendes aterstaende delar i Pommern till Kristianstad.

Den rangordning som faststalldes forsta gangen mellan regementena i 1634 ars regeringsform , borjade med freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 att halta och skapa luckor, da Finland tillfoll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplostes. Darmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infordes 1816 ett nytt numreringssystem, dar de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfordes ett officiellt ordningsnummer. Dock infordes det nya numreringssystem endast vid infanteriet och kavalleriet, forst 1830 infordes numreringssystem aven vid artilleriet. ^{[ 7 ]} Dar Wendes artilleristerna blev № 3 Wendes artilleriregemente. Till grund for numreringen lag inte bara ett regementes status, utan ocksa de svenska landskapens inbordes ordning, samt att Svealand, Gotaland och Norrland skulle varvas. De lagsta ordningsnumren tilldelades " liv- och hus- trupperna ". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att gora, vilket bland annat framgar av gamla forteckningar dar infanteri- och kavalleriforband ar blandade just med hansyn till rang och vardighet. ^{[ 8 ]}

Den 1 juli 1830 infordes aven en ny organisation inom artilleriet, dar Svea artilleriregemente organiserades pa fyra ridande batteriet om atta kanoner, jamte tva depabatterier. Genom 1872 ars organisation utokades regementet med fyra akande batterier forlagda i Landskrona och sex ridande i Kristianstad, alla om sex kanoner. Genom 1892 ars harordning fick regementet avdela ett batteri vardera till de nybildade Andra Svea artilleriregemente och Andra Gota artilleriregemente , darefter utgjordes Wendes artilleriregemente av sex akande och tva ridande batterier. Genom 1901 ars harordning okades det till 14 batterier, av vilka var tre ridande, alla om fyra kanoner. Ar 1919 avdelades ett ridande batteri till Norrlands artilleriregemente som bergsbatteri. ^{[ 6 ]}

I samband med 1914 ars harordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armen. For Wendes artilleriregemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen A 3. Justeringen av beteckningen gjordes for att sarskilja regementen och karer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjarkar och № 3 Livregementets husarkar kunde forefalla egendomliga for den som inte kande till att forbanden ifraga tillhorde skilda truppslag. ^{[ 9 ]}

Runt 1914 var Wendes artilleriregemente troligen varldens storsta artilleriregemente, med 14 batterier om vardera fyra pjaser. Den 31 december 1927 upplostes och utgick regementets ridande division samt musikkar. Den 23 februari 1943 var hela regementet motoriserat och den 11 juni 1954 avfordes den sista hasten fran regementet. ^{[ 4 ]}

Genom forsvarsbeslutet 1936 beslutades att uppfora ett nytt kasernetablissement i Norra Asum soder om Kristianstad. ^{[ 10 ]} Den 1 juli 1946 overfordes 1:a, 2:a och 3:e artilleridivisionerna vid regementet till Norra Asum. Den 6 september 1953 var hela regementet pa plats i Norra Asum. ^{[ 4 ]}

I samband med OLLI-reformen , vilken genomfordes inom forsvaret aren 1973?1975, bildades A-forband samt B-forband. A-forbanden var regementen som tillfordes ansvaret for ett forsvarsomrade och med det blev ett forsvarsomradesregemente . Forsvarsomradesregementet tillfordes samtidigt mobiliserings- och materialansvaret inom forsvarsomradet. Detta medforde att Wendes artilleriregemente som ingick i Kristianstads forsvarsomrade (Fo 14) kom att bli ett B-forband (utbildningsregemente), medan Norra skanska regementet (P 6) sammanslogs den 1 juli 1975 med Kristianstads forsvarsomrade (Fo 14) och bildade ett A-forband. ^{[ 11 ]}

Infor bade forsvarsbeslutet 1977 och forsvarsbeslutet 1982 undantogs Wendes artilleriregemente for utredning av Forsvarets rationaliseringsinstitut. Vid 1977 ars forsvarsbeslut ansags det att Wendes artilleriregemente var hart knuten till sitt militaromrade pa grund av sina utbildningsuppgifter. Istallet ansag Forsvarets rationaliseringsinstitut att Smalands artilleriregemente (A 6) med Artilleriets kadett- och aspirantskola (ArtKAS) samt miloverkstaden i Jonkoping skulle avvecklas. Detta skulle da medfora att grundutbildningskontingenten vid A 6 skulle kunna fordelas pa Wendes artilleriregemente (A 3), Bergslagens artilleriregemente (A 9), Norrlands artilleriregemente (A 4) och Bodens artilleriregemente (A 8). Varnpliktsstyrkan vid A 3, A 4 och A 9 skulle da bli tillrackligt stor for att medge grundutbildning av en faltstark bataljon. Dock ansag overbefalhavaren och chefen for armen att inget artilleriregemente skulle avvecklas. Istallet foreslog chefen for armen en utvidgning av skjulfaltet for Wendes artilleriregemente. ^{[ 12 ]} Infor 1982 ars forsvarsbeslut undantogs Bodens artilleriregemente, Gotlands artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente, Wendes artilleriregemente samt Bergslagens artilleriregemente fran granskning gallande att finna en kostnadsreducering inom artilleriet. Bakgrunden till att Wendes artilleriregemente undantogs, ansags vara behovet att pansarartilleriutbildningen kvarstod i Skane. ^{[ 13 ]}

Infor forsvarsbeslutet 1992 foreslogs i regeringens proposition 1991/92:102 att Norra Skanska regementet skulle avvecklas. Vid en avveckling av Norra Skanska regementet skulle Wendes artilleriregemente bli ensamt kvar och utgora en solitar i Kristianstad. Och for att na en rationaliserad produktionen av artilleriforband mot krigsorganisationens behov, ansag bade regeringen och overbefalhavaren att Wendes artilleriregemente skulle omlokaliseras till Hassleholm och dar samlokaliseras med Skanska dragonregementet (P 2). Omlokaliseringen och avvecklingen av kasernetablissement i Kristianstad skulle vara genomford senast 30 juni 1994.

Infor forsvarsbeslutet 2000 foreslog regeringen i sin proposition 1999/2000:30 att Wendes artilleriregemente skulle avvecklas. Dock ansags regementet ha en god kompetens gallande utbildning av artilleriforband for den mekaniserade striden. Regeringen bedomde aven att regementet hade en god infrastruktur, men att det dock lag pa ett betydande avstand fran Alvdalens skjutfalt . Ett skjutfalt som regeringen da ansag skulle fa sarskild betydelse for framtidens artillerifunktionen. Da regeringen i samma proposition foreslog en avveckling av Skanska dragonregementet (P 2), utgick samtidigt mojligheterna till garnisonssamordning i Hassleholm, samtidigt som regeringen bedomde att A 3 inte kunde utgora huvudenhet for artillerifunktionen. Den 30 juni 2000 upplostes och avvecklades regementet. ^{[ 14 ]} Fran den 1 juli 2000 overgick verksamheten till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutford senast den 31 december 2001. Avvecklingsorganisationen upplostes i sin tur den 30 juni 2001, da avvecklingen av forbandet var slutford. ^{[ 15 ]}

Forlaggningar och ovningsplatser [ redigera | redigera wikitext ]

Forlaggning [ redigera | redigera wikitext ]

Nar Wendes artilleriregemente bildades 1794 forlades huvuddelen av regementet till Norra kasernen pa Norra Kaserngatan i Kristianstad. Den 23 december 1814 forlades aven delar till Sodra kasernen pa Vastra Storgatan. Den 9 november 1841 forlades delar av regementet till Kronhuset pa Ostra Storgatan. Den 4 oktober 1897 forlades delar av regementet till den nya sodra kasernen pa Sodra Kaserngatan. Mellan 1794 och 1879 var del av regementet aven forlagt till Adolf Fredriks kasern pa Slottsgatan i Landskrona under olika perioder. ^{[ 16 ]} Den 6 september 1906 forlades delar av regementet aterigen till Kronhuset pa Ostra Storgatan. ^{[ 4 ]}

Den 1 juli 1946 paborjades flytten till Norra Asum. Kasernomradet i Norra Asum skiljer sig at jamfort med de tre aldre kasernetablissementen i Kristianstad, da det uppfordes efter 1940 ars militara byggnadsutrednings typritningar, vilka ej byggde pa en sammanhallen bebyggelse for att bilda en kaserngard. Istallet uppfordes kasernetablissementet utspridd utan nagon synbar plan, i syfte att det fran luften inte skulle skilja sig fran civil bebyggelse. De forsta varnpliktiga forlades till Norra Asum den 1 juli 1946. Ar 1947 lamnade de sista varnpliktiga Ostra kasern. Ar 1953 stod kasernetablissementet helt fardigt, da aven regementsstaben flyttade in den 6 september. ^{[ 10 ]}

Kasernetablissementet i Norra Asum lamnades den 30 juni 1994 och regementet omlokaliserades till Hassleholm. I Hassleholm overtogs kasernerna fran det avvecklade Skanska trangbataljonen (T 4). Kasernetablissementet i Norra Asum saldes 1995 till Kristianstads kommun, som oppnade gymnasieprogram fran Alloskolan och Milnerskolan. ^{[ 10 ] [ 4 ]}

Ovningsplatser [ redigera | redigera wikitext ]

Regementet ovade fran 1794 pa Beckhovet, fran 1795 pa Nasby falt och fran 1900 pa Rinkaby.

• Rinkaby skjutfalt (norr om Ahus )
• Skillingaryds skjutfalt
• Hovdala skjutfalt (tillsammans med Norra Skanska dragonregementet (P 2))

Heraldik och traditioner [ redigera | redigera wikitext ]

Namnet Wendes [ redigera | redigera wikitext ]

Namnet harstammar fran ett folkslag som bebodde de delar i norra Tyskland som senare benamns Pommern , och som tillfoll Sverige vid Westfaliska freden 1648. Detta folkslag kallades for vender och landet kallades for Vendland eller Venden. Regementets vapenskold pryds av en lindorm .

Hedersstandar [ redigera | redigera wikitext ]

Kungl Wendes artilleriregementes ridande division tilldelades 1815 ett hedersstandar av Karl XIII for sina insatser under Napoleonkrigen i vilka de deltog med stor framgang pa de allierades sida mot Napoleon I . Regementet leddes av overste Carl von Cardell och var en del av den allierade Nordarmen, som stod under befal av den svenska kronprinsen Karl Johan (senare Karl XIV Johan ). Standaret har regementets tre segernamn inbroderade i guld. Da regementet lades ner ar 2000, fors numera detta standar av Artilleriregementet (A 9). Vilka aven for regementet minne och traditioner vidare, vilket bland annat aterspeglades under aren 2000?2005, da en av Artilleriregementets bataljoner hette Wendes artilleribataljon. ^{[ 17 ]}

Kamratforening [ redigera | redigera wikitext ]

Vid Wendes artilleriregemente bildades 1935 kamratforeningen Wendistforeningen, vilken ar en ideell forening och oppen for alla for att vidmakthalla och utveckla samhorigheten mellan manniskor med anknytning till forbandet och byggden, vidare vardar foreningen forbandets minne och traditioner.

Utmarkelsetecken [ redigera | redigera wikitext ]

I samband med att regementet skulle upplosas och avvecklas, instiftades 2000 Wendes artilleriregementes minnesmedalj i silver (WendARMSM). ^{[ 18 ]}

Material vid forbandet [ redigera | redigera wikitext ]

Forbandschefer [ redigera | redigera wikitext ]

Namn, beteckning och forlaggningsort [ redigera | redigera wikitext ]

Kanda personer som gjort varnplikt pa A 3 [ redigera | redigera wikitext ]

• Erik Carlsson ^{[ 19 ]} , ( FRA -anstalld)
• Leif Silbersky (advokat)

Galleri [ redigera | redigera wikitext ]

• 
  Carl von Cardell i regementets uniform m/1792 for en overstelojtnant . Malning fran 1797 av Domenico Bossi .
• 
  Uniform m/1806 for det beridna artilleriet vid regementet.
• 
  Uniform m/1806
• 
  Uniform m/1810 .
• 
  Uniformer for Wendes ridande artilleri cirka 1825.
• 
  Regementets uniformer cirka 1840.
• 
  Regementets uniformer vid mitten av 1860-talet.
• 
  Uniform 1888.
• 
  Ett spann ridande artillerister fran Wendes ridande artilleri med en latt kanon i slap.
• 
  Kanslihus vid Ostra kaserner i Kristianstad.
• 
  Kasern vid Ostra kaserner i Kristianstad.
• 
  Regementets Sodra kaserner i Kristianstad.
• 
  Kasern Lillohus i Norra Asum.
• 
  Kasern Cardell i Norra Asum.
• 
  Kanslihus i Norra Asum.
• 
  Kasernvakt i Norra Asum.
• 
  Kasernvakt i Norra Asum.
• 
  Regementets minnessten i Norra Asum.
• 
  Regementets minnessten i Hassleholm.
• 
  Skylt, numera pa artillerimuseum.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Anmarkningar [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Berg, Ejnar (2004). Vyer fran kastaler, kastell och kaserner: guide over Sveriges militara byggnader : illustrerad med vykort . Stockholm: Probus. Libris 9818451 . ISBN 91-87184-75-3  
• Bjorkenstam, Knut, red (1994). Sa levde man pa Kungsback: Halsinge regemente i Gavle 1909?1994: minnesbilder fran ett regemente i forvandling . Ljusdal: Halsinge regemente. Libris 7450121 . ISBN 9163027356  
• Braunstein, Christian (2003). Sveriges armeforband under 1900-talet . Skrift / Statens forsvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens forsvarshistoriska museer. Libris 8902928 . ISBN 91-971584-4-5  
• Holmberg, Bjorn (1993). Armens regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanstallning . Arvidsjaur: Svenskt militarhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532 . ISBN 91-972209-0-6  
• Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och forbandsoversikter . Stockholm: Probus. Libris 8981272 . ISBN 91-87184-74-5  
• von Konow, Jan (1987). Om utvecklingen av rangordning och nummersystem i svenska armen . Stockholm: Foreningen Armemusei vanner. Libris 8840153 . https://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/am-arsbok-47-1987-jan-von-konow.pdf  
• Sandberg, Bo (2007). Forsvarets marscher och signaler forr och nu . Gavle: Militarmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8  

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Mankell, Julius (1866). Anteckningar rorande svenska regementernas historia (2. uppl.). Orebro: Lindh. sid. 146-166. Libris 1549756 . https://runeberg.org/mjantreg/  
• Ossiannilsson, Solve (1944). Wendes regementes historia . Kristianstad: [Littorins bokh.]. Libris 8219641  
• Scheutz, Sven, red (1993). Kunglig Wendes artilleriregementes historia 1794-1994 . Kristianstad: Wendes artilleriregemente. Libris 1837655  
• Scheutz, Sven (2004). Kungl Wendes artilleriregementes underofficerskar 1794-1972 och kompaniofficerskar 1972-1983 . Kristianstad: Wendes militarhistoriska forening. Libris 9793847  
• Scheutz, Sven; Weinsjo, Ulf (1998). Kungl Wendes artilleriregementes officerskar 1794-1972 . Kristianstad: Wendes militarhistoriska foren. Libris 2645342  
• Vultee, Lars Ake von; Wollinger, Susanne;Jonsson, Janne (1994). A 3: sista aret i Norra Asum . [Kristianstad]: [Zebra]. Libris 7450406 . ISBN 91-630-3125-6  
• Ask, Olle; Nyberg, Lennart, red (2000). Wendes sista ar . Hassleholm: Wendes artilleriregemente. Libris 7455245 . ISBN 91-631-0312-5  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Wendes artilleriregemente .
  Bilder & media
• Artillerimuseet i Kristianstad
• Wendes artilleriregementes kamratforening

v   ?   r Svenska artilleriforband Nuvarande Artilleriets stridsskola (ArtSS) ? Bodens artilleriregemente (A 8) ? Bergslagens artilleriregemente (A 9) Tidigare Artilleriregementet ? Forsta Gota artilleriregemente ? Andra Gota artilleriregemente ? Forsta Svea artilleriregemente ? Andra Svea artilleriregemente ? Finska artilleriregementet ? Raketkaren ? Fyrverkarkaren ? Svea artilleriregemente (A 1) ? Gota artilleriregemente  (A 2) ? Wendes artilleriregemente  (A 3) ? Gotlands artillerikar (A 4) ? Norrlands artilleriregemente (A 4) ? Norrbottens artillerikar (A 5) ? Upplands artilleriregemente (A 5) ? Smalands artilleriregemente (A 6) ? Gotlands artilleriregemente (A 7) ? Boden-Karlsborgs artilleriregemente (A 8) ? Artilleriregementet (A 9) ? Bergslagens artilleriregemente (A 9) ? Positionsartilleriregementet (A 9) ? Karlsborgs artilleriregemente (A 10) ? Ostgota luftvarnsartilleriregemente (A 10) ? Stockholms luftvarnsartilleriregemente (A 11) ? Vaxholms artillerikar ? Norrlands artilleribataljon (Artbat/I 19) ? Artilleriets officershogskola (ArtOHS) ? Armens artillericentrum (ArtC) ? Artilleri- och ingenjorhogskolan (AIHS) ? Hogre artillerilaroverket

v   ?   r Forsvarsmakten Ledning Hogkvarteret Ledningsstaben (LEDS)  · Produktionsledningen (PROD)  · Insatsledningen (INS)  · Militara underrattelse- och sakerhetstjansten (MUST)  · Generallakaren (GL)  · Informationsstaben (INFOS)  · Juridiska staben (JURS)  · Personalstaben (PERSS)  · Forsvarsmaktsledningen (FML) Forsvarsgrensstaber Armestaben (AST)  · Flygstaben (FS)  · Marinstaben (MS) Militarregioner Militarregion Gotland (MR G)  · Norra militarregionen (MR N)  · Mellersta militarregionen (MR M)  · Vastra militarregionen (MR V)  · Sodra militarregionen (MR S) Forsvarsgrenar Armen Andra brigaden (2. Brig)  · Tredje brigaden (3. Brig)  · Livgardet (LG)  · Dalregementet (I 13)  · Norrbottens regemente (I 19)  · Vasternorrlands regemente (I 21)  · Jamtlands faltjagarkar (JFK)  · Livregementets husarer (K 3)  · Norrlands dragonregemente (K 4)  · Skaraborgs regemente (P 4)  · Sodra skanska regementet (P 7)  · Gotlands regemente (P 18)  · Bodens artilleriregemente (A 8)  · Bergslagens artilleriregemente (A 9)  · Luftvarnsregementet (Lv 6)  · Gota ingenjorregemente (Ing 2)  · Gota trangregemente (T 2)  · Markstridsskolan (MSS) Flygvapnet Skaraborgs flygflottilj (F 7)  · Upplands flygflottilj (F 16)  · Blekinge flygflottilj (F 17)  · Norrbottens flygflottilj (F 21)  · Helikopterflottiljen (Hkpflj)  · Luftstridsskolan (LSS) Marinen Forsta ubatsflottiljen (1. ubflj)  · Tredje sjostridsflottiljen (3. sjostridsflj)  · Fjarde sjostridsflottiljen (4. sjostridsflj)  · Stockholms amfibieregemente (Amf 1)  · Alvsborgs amfibieregemente (Amf 4)  · Marinbasen (MarinB)  · Sjostridsskolan (SSS) Hemvarnet Blekingegruppen (BLG)  · Bohusdalgruppen (BDG)  · Dalregementsgruppen (DRG)  · Elfsborgsgruppen (EBG)  · Faltjagargruppen (FJG)  · Gotlandsgruppen (GLG)  · Gavleborgsgruppen (GBG)  · Hallandsgruppen (HAG)  · Kalmar- och Kronobergsgruppen (KRAG)  · Lapplandsjagargruppen (LJG)  · Livgardesgruppen (LGG)  · Livgrenadjargruppen (LVG)  · Norra Smalandsgruppen (NSG)  · Norrbottensgruppen (NGB)  · Skaraborgsgruppen (SKG)  · Skanska gruppen (SSK)  · Sodermanlandsgruppen (SLG)  · Sodertornsgruppen (UGS)  · Upplands- och Vastmanlandsgruppen (UVG)  · Vasterbottensgruppen (VBG)  · Vasternorrlandsgruppen (VNG)  · Orebro- och Varmlandsgruppen (OVG) Stridskraft ledning- och underrattelse (LEDUND) Ledningsregementet (LedR)  · Forsvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemforband (FMTIS)  · Forsvarsmaktens underrattelse- och sakerhetscentrum (FMUndSakC) Stridskraft logistik (LOG) Forsvarsmaktens tekniska skola (FMTS)  · Forsvarsmedicincentrum (FomedC)  · Forsvarsmaktens logistik (FMLOG) Forsvarsmaktens specialforband Specialforbandsledningen (SFL)  · Sarskilda operationsgruppen (SOG)  · Sjotransportenheten (STE)  · Sarskilda transportflyggruppen (STG)  · Sarskilda helikoptergruppen (SHG)  · Sarskilda sambandsenheten (SSE)  · Specialforbandens fallskarmsskola (SFS)  · Sektionen for operativ teknik (SOT)  · Sarskilda logistikgruppen for logistiskt stod (SLG)  · Forsvarsmaktens operativa reserv (OR 18) EU:s stridsgrupper Nordic Battlegroup (NBG 08)  · Nordic Battlegroup (NBG 11)  · 42 Battle Group  · Nordic Battlegroup (NBG 15) Totalforsvarsgemensamma centrum och skolor Totalforsvarets ammunitions- och minrojningscentrum (Swedec)  · Totalforsvarets skyddscentrum (SkyddC)  · Totalforsvarets signalskyddsskola (TSS) Forsvarsmaktens gemensamma centra Forsvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum (FM DNC)  · Forsvarsmaktens HR-centrum (FM HRC)  · Forsvarsmaktens internationella centrum (Swedint)  · Forsvarsmedicincentrum (FomedC)  · Forsvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum METOCC)  · Forsvarsmaktens underrattelse- och sakerhetscentrum (FMUndSakC)  · Forsvarsmaktens veterancentrum (VetC) Utbildning Forsvarsmaktens militarhogskolor Militarhogskolan Halmstad (MHS H)  · Militarhogskolan Karlberg (MHS K)  · Forsvarsmaktens stridsskolor Artilleriets stridsskola (ArtSS)  · Hemvarnets stridsskola (HvSS)  · Luftstridsskolan (LSS)  · Ledningsstridsskolan (LedSS)  · Luftvarnets stridsskola (LvSS)  · Markstridsskolan (MSS)  · Sjostridsskolan (SSS) Forsvarsmaktens ovriga funktionsskolor Amrojskolan (AmrojS)  · Flygbefalsskolan (FBS)  · Flygvapnets flygskola (FlygS)  · Faltarbetsskolan (FarbS)  · Forsvarsmaktens logistik- och motorskola (LogS)  · Forsvarsmaktens tekniska skola (FMTS)  · Forsvarsmaktens overlevnadsskola (Fos)  · Tolkskolan (TolkS) Forsvarsmaktens funktionsenheter Forsvarsmaktens hundtjanstenhet (FHTE)  · Forsvarsmaktens militarpolisenhet (FM MPE)  · Forsvarsmaktens vinterenhet (FMVE)  · Forsvarsmusiken (FoMus) Forsvarsmaktsgemensamma forband Forsvarsmaktens logistik (FMLOG)  · Forsvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemforband (FMTIS) Forsvarsmakts- och totalforsvarsovningar Norrsken (FMO 82)  · Sydfront (FMO 82)  · Ostkust (FMO 83)  · Vastgrans (FMO 85)  · Vast (FMO 86)  · Mitt i Sverige (TFO 87/FMO 87)  · Sydfront (FMO 89)  · Nordanvind (FMO 91)  · Orkan (FMO 93)  · Aurora (FMO 17)  · TFO 2020  · Aurora (FMO 20) Aurora (FMO 23)