Ven
O
Backafallen ar typiska for on.
Etymologi : hvadha (skum) ? den skumomflutna . [ 1 ]
Smeknamn : Parlan i Oresund . [ 2 ]
Land	Sverige
Lan	Skane lan
Kommun	Landskrona
Distrikt	Sankt Ibbs distrikt
Langd	4,5  km
Bredd	2,6  km  (storsta bred)
Hojd	45  m
Area	7,5  km²
Folkmangd	372  (2020)
Postnummer	261 95
Riktnummer	0418
Geonames	2663383

Ven (aldre svensk stavning Hven ) ar en svensk o i Oresund , belagen 4,5 kilometer fran den skanska vastkusten och 8,5 kilometer fran narmsta punkt pa Sjalland i Danmark . On sammanfaller med Sankt Ibbs socken och tillhor Landskrona kommun i Skane lan . Den ar cirka 4,5 kilometer lang och 2,6 kilometer bred med en yta av 7,5 km². On har 370 bofasta invanare. ^{[ 2 ] [ 1 ]}

Ven ar kand for den branta kusten Backafall . Den danske vetenskapsmannen Tycho Brahe byggde pa 1570-talet slottet Uraniborg och sitt observatorium Stjerneborg ungefar mitt pa on. Pa Ven ligger Sankt Ibbs kyrka . ^{[ 3 ]}

Geografi [ redigera | redigera wikitext ]

On ar en enda plata som hojer sig upp till 45 meter over havet . Denna hogsta punkt ar belagen mitt pa on, dar lamningarna av Tycho Brahes slott och observatorium nu finns. ^{[ 4 ]} Landskapet ar bordigt tack vare jordmanen och det for nordiska forhallanden milda klimatet. Marken ar moranlera och darfor val lampad for jordbruk. Det ar en av de nordligaste platserna i Europa dar det gar bra att odla durumvete ( Triticum durum ), som anvands for tillverkning av pasta .

Langs hela kusten stupar on brant ner mot havet dar Oresund moter en stenig strand. Denna branta kust kallas for Backafall. Vens backafall ar naturreservat bildat 1990. ^{[ 5 ]} Storre skogar saknas men mindre bestand av trad forekommer narmast kusten.

Djurliv [ redigera | redigera wikitext ]

Pa on finns Skanes storsta ansamling av kolonilevande backsvalor . De graver ibland meterdjupa gangar i branterna for sina bon. Ett flertal fagelarter hackar langs med Vens kuster, exempelvis strandskata , strandpipare , ejder , masar och trutar . Ons buskmarker och skogsdungar utnyttjas av hackande arter, bland annat lovsangare , artsangare , gransangare , tornsangare och harmsangare . On ar en kand stracklokal for sma- och sjofagel under var och host, men ocksa for rovfaglar . Sandodlan forekommer pa Ven liksom ett antal varmealskande insektsarter. Hit hor bland annat olika steklar , fjarilar och skalbaggar . ^{[ 6 ]}

Tuna by [ redigera | redigera wikitext ]

Tuna ar en tatort ― fore 2015 smaort ― och den storsta orten pa Ven. Den ligger mitt pa on och ar den enda orten pa on som inte ligger vid kusten. I Tuna finns en lanthandel, konferenscentret Prastasvangen, Tuna krog, en busshallplats for Venbussen och en klockstapel. Nara Tuna by ligger Tycho Brahe-minnena Uraniborg och Stjerneborg. Det sistnamnda ar ett underjordiskt observatorium. Sedan 2003 ager Statens fastighetsverk den nedlagda Sankt Ibbs nya kyrka , som istallet inrymmer Tycho Brahe-museet .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Under istiden existerade inte Ven som o. Den var en del av den landbrygga som fanns mellan det nuvarande Skane och Sjalland . Nar isen smalte, steg det som skulle bli Ostersjon och trycket pa landbryggan okade. Vattnet trangde med tiden allt langre in. Slutligen brast bryggan och drog med sig nastan en hel as mellan Skane och Sjalland. ^{[ 6 ]} Idag finns resterna av denna as kvar vid Glumslovs backar i Skane, Ven och i hojd med Klampenborg pa den danska sidan.

Av en del historiker har on ansetts vara en mojlig kandidat till det mytiska Svolder (nar det tolkas till Vens fordel: "Sandon"). Vid denna plats stupade Olav Tryggvason i det valdsamma sjoslag (9 september) ar 1000 som omnamns i flera islandska kallor. Bland annat namns den i foljande text:

”	þas hafvita hofðu hallands of gram snjallan varð fyr Vinda myrði vapneiðr, lokit skeiðum	?
– Skule Thorstensson

On tillhorde formellt Danmark aven efter freden i Roskilde ar 1658, ^{[ 7 ]} men den besattes samma ar av svenska trupper. Ar 1660 blev Ven svenskt i och med freden i Kopenhamn . ^{[ 8 ]} Svenskarnas trumfkort var att Ven, som av tradition ansags vara sjallandskt , 1654 hade bytt lan fran Kronborgs lan till Helsingborgs lan , vilket ansags bevisa att on var skansk och saledes skulle vara en svensk o. Det planerades sedan att Sverige skulle befasta on med 2 000 man tillsammans med artilleri , men planerna stannade vid ritbordet. On ockuperades under Skanska kriget 1676?79 av Danmark och forblev dansk fram till krigsslutet, da den atergick till Sverige. Darefter har utvecklingen gatt betydligt lugnare pa on trots att man alltid paverkats starkt av kris- och orostider som napoleonkrigen och andra varldskriget , vilket ledde till perioder av stark militar narvaro pa on.

Aren 1876?77 byggdes den forsta hamnen pa Ven, vid Kyrkbacken pa ons vastra sida. Denna foljdes snabbt av ytterligare tva. Anlaggningen av hamnarna medforde att en mangd skutskeppare kom att ha sin hemvist pa Ven.

Under 1930-talet bodde runt 1 300 personer pa on, vilket ar befolkningsrekordet. Darefter har en avfolkning skett och i dag bor cirka 370 personer permanent pa on.

Efter 1906 ars svenska stavningsreform forsvann h som forsta bokstav i ord som (h)vad, (h)varfor och liknande. Detta gallde aven ortnamn men (H)ven forblev Hven fram till 1958, da man beslutade att stryka H:et trots lokalbefolkningens protester. Postortens namn ar Sankt Ibb , efter det tidigare forsamlingsnamnet.

Ekonomi och transporter [ redigera | redigera wikitext ]

De stora naringarna pa on ar framst turism , fiske , sjofart och jordbruk . Tidigare fanns flera tegelbruk . Huvudort pa Ven ar Tuna by som ligger nara ons mitt. Kyrkbacken kallas fiskelaget och hamnen pa ons vastkust. Backviken ar ocksa en hamn och fiskelage. Det ar har venfarjan fran Landskrona lagger till, liksom batarna fran Kopenhamn och Raa under sommaren. Den tredje hamnen ar Norreborg och finns pa den nordostra sidan av on.

Byggnader [ redigera | redigera wikitext ]

Det finns tva kyrkobyggnader pa Ven. Den aldsta, Sankt Ibbs gamla kyrka , ar belagen hogst upp pa Kyrkbacken vid ons vastra kust, mitt emot den danska orten Rungsted . Den byggdes pa 1200-talet och ar en av landets mest omtyckta vigselkyrkor. Den aldsta profana bebyggelsen ar Namndemansgarden med anor fran sent 1700-tal. Den ar i dag Vens hembygdsgard . Sedan 8 juni 1976 ar Namndemansgarden byggnadsminne . ^{[ 9 ]}

Den yngre kyrkobyggnaden ligger vid Tuna by mitt pa on. Den avsakraliserades 2003 och inrymmer Tycho Brahe-museet , som drivs av Fritids- och kulturforvaltningen i Landskrona. Museet ligger intill platsen for Uraniborg , astronomen Tycho Brahes boningar under aren 1576?1596. Pa den tiden var Ven Tycho Brahes egendom. Sjalva slottet byggdes 1576?1580, men ett par ar efter att Brahe lamnat Ven borjade byggnaderna forfalla och revs efter en tid. Brahes observatorium Stjarneborg byggdes 1584. I dag har kupolerna ovan jord restaurerats och 1901 ars arkeologiska utgravning finns att beskada. Kungsgarden pa Ven ar statligt byggnadsminne sedan 6 maj 1993. ^{[ 10 ]}

Spirit of Hven Backafallsbyn (tidigare enbart Backafallsbyn) ar en konferensanlaggning pa Ven. Dar finns sedan varen 2008 ett av de svenska , aktiva whisky destillerierna , Spirit of Hven . I nara anslutning till detta ligger en golfbana (tillhorande S:t Ibbs golfklubb ), som sedan 1974 har varit en av de storre turistattraktionerna pa on.

Pa on finns fyra fyrar: Ven vastra mot nordvast, Hakens fyr mot ost, Vens sodra udde och Kyrkbackens fyr mot vast.

Tycho Brahes tradgard [ redigera | redigera wikitext ]

Under ledning av Sven-Ingvar Andersson genomfordes 1992 en rekonstruktion av den nordostra kvartilen av Tycho Brahes tradgard vid Uraniborg . Det vaxtmaterial som infordes i tradgarden bestamdes utifran vad man vet om vilka vaxter som fanns i danska slotts- och klostertradgardar vid den har tiden. Tradgarden har darfor kallats "en planterad hypotes". Sedan 1993 driver Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och Landskrona kulturforvaltning ett gemensamt forskningsprojekt kring tradgarden. ^{[ 11 ] [ 12 ]}

I kulturen [ redigera | redigera wikitext ]

On har kallats "Parlan i Oresund" och ar ett populart turistmal, kand inte minst genom Gabriel Jonssons dikt "Vid vakten", som borjar med orden "Flicka fran Backafall ..." och ar tonsatt av trubaduren Gunnar Turesson . Gabriel Jonsson holl for ovrigt fast vid stavningen av on med h da han ansag den vackrare.

Pa sin tid ^{[ fortydliga ]} hindrade polisen andra konstnarer an Emil Johansson-Thor att verka pa on. ^{[ kalla behovs ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Hansson, Marie; Hansson Bjorn (2016). Kokstradgardens historia (3. rev. uppl.). Malmo: Babel. sid. 61-63. Libris 19367332 . ISBN 9789198293302  
• Kustvall Larsson, Folke; Kustvall Larsson Virginia (2008). Fran Ven till Hallands Vadero: naturparlor i nordvastra Skane . Lidingo: Adoxa. sid. 14-17. Libris 10594761 . ISBN 9789197558860  
• Lundquist Kjell, red (1993) (pa engelska). Uraniborgs renassanstradgard: renassansens vaxtmaterial : rapport fran ett seminarium pa Alnarp 19 feb 1991 . Stencil - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen for landskapsplanering, 0282-5023 ; 93:7. Alnarp: Sveriges lantbruksuniv. sid. 13-20. Libris 1806923  
• Nationalencyklopedin (1995). NE HF band 16 . NE Nationalencyklopedin. sid. 252. Libris 16944219 . ISBN 978-91-976241-5-2  
• Nationalencyklopedin (1996). NE HF band 19 . NE Nationalencyklopedin. sid. 339. Libris 16941608 . ISBN 978-91-976241-8-3  

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Brostrom, Ulla (1996). Folj med till Ven . Halmstad: Affirmera. Libris 7796342 . ISBN 91-972147-5-2  
• Bruhn, Par-Ola (2011). Overlevare: foretagare, entreprenorer och andra innovatorer pa Ven (2. uppl.). Malmo: Bruhn Reklambyra AB. Libris 17950861 . ISBN 9789163371417  
• Carlsson, Lena (2006). Om tre gardar pa Hven . Landskrona: Litorina. Libris 10192001 . ISBN 91-631-8912-7  
• Hultqvist Silfverhjelm, Helena (2010). En liten prick i det smala sundet : om Ven och livet kring Oresund pa Tycho Brahes tid . Kristianstad: Monitorforlaget. Libris 12040726 . ISBN 978-91-85517-14-5  
• Hven : bilder fran forr / [utgiven av Lennart Petersson, Goran Olsson] . Landskrona: L. Petersson. 1989. Libris 837182  
• Jonsson, Ake (1999). Historien om en o : Hven - fran sagornas o till turisternas . Stockholm: Arena. Libris 7668372 . ISBN 91-7843-132-8  
• Lundquist, Kjell (1982). Bibliografi over Ven . Landskrona: Stadsbibl. (distr.). Libris 349799  
• Petersson, Lennart (2002). Trafiken til Hven : med anga och diesel . [S :t Ibb: L. Petersson]. Libris 8846849  
• Pettersson, Eva (2013). Hven i ord och bild : ”vardagshistoria” . Stockholm: Vulkan. Libris 14291329 . ISBN 9789187507137  
• Tycho Braheminnena pa Ven . Stockholm: Statens fastighetsverk. 2005. Libris 10117630  
• Wrede, Gosta (1996). Tycho Brahe pa Ven . Fischer pocket, 99-2191664-5 ([Ny utg.]). Stockholm: Fischer. Libris 7596543 . ISBN 91-7054-806-4  

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]

• Wikimedia Commons har media som ror Ven .
  Bilder & media

Auktoritetsdata ? VIAF : 235690098 ? Libris XL : 20dgglvl0cwtt6l Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag. ? BNF : cb124623449 (data)