한국   대만   중국   일본 
Vasilij Tatisjtjev ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Vasilij Tatisjtjev

Fran Wikipedia
Vasilij Tatisjev
Fodd 19 april 1686 ( g.s. ) [ 1 ] [ 2 ]  ​eller ​ 29 april 1686 [ 3 ]
Pskov
Dod 15 juli 1750 ( g.s. ) [ 4 ] [ 1 ] [ 2 ]  ​eller ​ 26 juli 1750 [ 3 ]
Boldino , Ryssland
Medborgare i Kejsardomet Ryssland
Sysselsattning Upptacktsresande , politiker , historia , ekonomi , nationalekonom , historiker , geograf , antropolog , lexikolog
Barn Jevpraksija Vasiljevna Tatisjtsjeva (f. 1715)
Evgraf Tatisjtsjev (f. 1717)
Foraldrar Никита Алексеевич Татищев
Namnteckning
Redigera Wikidata

Vasilij Nikititj Tatisjtjev ( ryska : Василий Никитич Татищев), fodd 19 april 1686 , dod 15 juli 1750 , var en rysk historiker och statsman .

Asteroiden 4235 Tatishchev ar uppkallad efter honom. [ 5 ]

Tatisjtjev deltog i Narvas erovring (1704), i slaget vid Poltava och falttaget vid Prut (1711). Efter tva utlandska studieresor blev han president i bergs- och manufakturkollegiet och fick av Peter I av Ryssland i uppdrag att utarbeta en geografi och kartlaggning av landet. For detta syfte gjorde han studieresor anda till Sibirien och samlade mycket material. I Sverige vistades han december 1724?april 1726 i diplomatiskt uppdrag samt for att studera bergshanteringen. Han utnamndes sedan till overdomare i myntverket, men anklagades for korruption och avsattes darfor av kejsarinnan Annas minister Ernst Johann von Biron . Han atervande darpa till Sibirien, dar han med kraft verkade for industrins utveckling, oppnade gruvor och anlade fabriker.

Pa befallning av Biron ledde Tatisjtjev en militar expedition till Orenburg 1737 for att kuva basjkirerna . Efter att ater ha anklagats for korruption insparrades han 1740 i Peter-Paulfastningen , dar han skrev sitt kulturhistoriskt markliga testamente, Duchovnja , till sin son. Sedan Biron stortats, aterfick han friheten och utnamndes till stathallare i Tsaritsyn , men drog sig 1745 tillbaka till sin lantegendom vid Moskva. I sin historiska uppfattning hyllade han de utilitaristiska doktrinerna. Hans historiska arbeten, som forst under Katarina II blev kanda, utmarks for kritisk samvetsgrannhet rorande kallorna, men blev ej systematiskt genomforda. Hans opus magnum, historieverket Istorija rossijskaja , utgavs i fem delar efter hans dod (1768-1848).

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

  1. ^ [ a b ] Vladimir Lamin (red.), Историческая энциклопедия Сибири , 2009, ISBN 5-8402-0230-4 , las online och las online . [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] Yury Isayev , Chuvash encyclopedia , Chuvash publishing company , 2006, s. 2567, ISBN 978-5-7670-1471-X (Felaktigt ISBN-13-nummer) , las online . [kalla fran Wikidata]
  3. ^ [ a b ] Aleksandr Pantsjenko (red.), Словарь русских писателей XVIII века. Выпуск 3: Р?Я , Nauka, 2010, ISBN 978-5-02-025203-5 . [kalla fran Wikidata]
  4. ^ Bibliotheque nationale de France , BnF Catalogue general : oppen dataplattform , las online , last: 10 oktober 2015, licens : oppen licens. [kalla fran Wikidata]
  5. ^ ”Minor Planet Center 4235 Tatishchev” (pa engelska). Minor Planet Center . https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4235 . Last 17 september 2023 .