Ett
varuhus
ar en
detaljhandel
med en saljyta pa minst 1 500 m²
[
kalla behovs
]
och med ett brett
varusortiment
.
Affarsiden
ar, att med forsaljningen uppdelad pa olika avdelningar, kunna erbjuda kunder att handla varor av olika slag under ett tak.
I
storstaderna
oppnades under 1800-talet stora affarer med stora inomhusytor. I
London
oppnades
Harrods
, som kopte upp affar efter affar i kvarteret och sammanforde dessa till en enda allt storre butik. I
Paris
oppnades pa liknande satt flera storaffarer. Varuhusen spelade pa den tiden en viktig roll som samlingsplats for borgerskapets kvinnor, dar de kunde rora sig utan en manlig anhorig som "forklade".
[
1
]
Omkring 1900 okade antalet varuhus i de storre staderna kraftigt. Stora, lyxiga butiker som tackte kvarter slogs upp, forutom i de namnda storstaderna, aven i
New York
. Nyintroducerad Elektrisk belysning mojliggjorde butiksavdelningar som inte var beroende av dagsljus samt handel efter morkrets inbrott, och vidareutveckling av hissar samt
rulltrappor
underlattade for kunderna att strosa omkring i flera butiksplan. I
Stockholm
tillkom vid denna tid koptempel som
PUB
och
NK
. I
Kopenhamn
byggdes
Magasin du Nord
. Dessa var pakostade lyxiga koptempel som med brett sortiment, inklusive en stor personal for att tillgodose kundernas onskemal, som hemtransport av inkopta varor. Utanfor storstaderna forekom vid denna tid inga varuhus.
En annan typ av varuhus med lagprispragel var
EPA-varuhusen
. De forsta oppnade 1930.
Nasta utvecklingsfas borjade efter
andra varldskriget
. En stigande
levnadsstandard
och storre
kopkraft
mojliggjorde byggandet av varuhus aven utanfor storstaderna. De nya varuhusen skulle forutom stor butiksyta aven ha bilparkering. Samtidigt rationaliserades inkopsproceduren, sa att
sjalvbetjaning
blev det vanliga. Under 1950-, 1960- och 1970-talen byggdes
Domus
, Tempo (nuvarande
Ahlens
) med flera varuhus i
stadskarnorna
, ofta efter en standardmodell som tagits fram centralt pa
Kooperativa Forbundets
arkitektbyra i syfte att fa ut sa mycket butiksyta som mojligt for lagsta byggkostnad, samt med nya trafikleder framdragna till varuhuset, inklusive ett inbyggt eller anslutande
parkeringshus
. Denna hart drivna rationalisering slog till sist tillbaka, da lonsamhetsgraden sallan
[
kalla behovs
]
blev vad foretaget hade raknat med. Det fanns aven en folklig kritik mot byggnadernas fulhet och bristande anpassning till sin omgivande stadsmiljo.
Under 1980-talet borjade varuhusen tappa mark, och manga av dem har sedan dess omvandlats till
gallerior
.
- ^
Max 1800-tal: Kvinnans arhundrade
- Wikimedia Commons har media som ror
Varuhus
.