Ur

For andra betydelser, se Ur (olika betydelser) .

Ett ur eller en klocka ar ett instrument som visar aktuell tid eller som kan mata ett tidsintervall .

Funktion [ redigera | redigera wikitext ]

Ett ur har huvudsakligen tva funktioner:

Det kan anvandas for att visa den nuvarande tiden i form av datum, timmar, minuter och sekunder och ibland annu mindre tidsenheter beroende pa den onskade precisionen. Ofta finns ett urverk , vars mekanism ger ifran sig ljud vid vissa bestamda tidsintervall, vanligtvis vid varje hel- och halvtimme. Ljuden kan exempelvis vara i form av ett klockspel (t.ex. kyrkklockan i ett kyrktorn), goken som far ut i ett gokur , eller en enkel ljudsignal. Det vanligaste ar da att antalet hela timmar (i 12-timmarsformat) anges med ett motsvarande antal signaler (klockslag). Skeppsur anger tiden i glas med en till atta ljudsignaler (atta glas motsvarar fyra timmar eller en "vakt").

Dessutom kan ett armbandsur ha funktion som smycke. Botten kan da vara utford i adel metall och vara besatt med manga parlor och briljanter . Verken i sadana ur brukar halla en hog kvalitet. Sammantaget gor detta att smycke-ur betingar rena fantasipriser pa manga tiotusentals kronor.

Klockor for synskadade finns av tva huvudtyper. I den forsta kan skyddsglaset oppnas alternativt saknas varvid visarna ar robust utforda. Den synskadade kan da med fingrarna kanna visarnas lagen och pa sa satt ungefarligen klara ut tiden pa dygnet. Den andra typen ar en modernare variant som anger tiden i timmar och minuter med syntetiskt tal.

Uret kan aven nyttjas for att mata tidsintervall, da kallas uret tidtagarur eller kronograf (ett sadant ur ar oftast forsett med fler visare och fler skalor an en vanlig klocka). Ett sarskilt noggrant ur kallas kronometer .

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Tidmatningens historia

Tidmatare ar en av manniskans aldsta uppfinningar. Anordningar som med nagorlunda noggrannhet kan anvandas for att mata tid har funnits lange. Olika tekniker har anvants som alla utnyttjar en kand regelbundenhet for att mata forfluten tid. Exempelvis har skuggan som kastas av solens sken anvants i soluret atminstone sedan 1 500 f.Kr. i Egypten ^[
1
] Solskuggan fran obeliskerna i det forntida Egypten , hoga, smala stenpelare, kunde anvandas pa detta satt. Sadana pelare kallades for gnomon och forsags senare med en oppning vid toppen som gjorde att pelarens langd aven kunde anvandas for att mata solhojd och andra astronomiska data.

I timglaset rinner finkornig sand genom en trang oppning, och efter en bestamd tid ar sanden slut och timglaset maste vandas. Samma princip anvands i vattenuret , klepsydran , som funnits atminstone sedan 2 700 f.Kr. i Kina och 1 300 f.Kr. i Egypten. Dessa ur hade fordelen att de var oberoende av dagens ljus. Under den tidiga medeltiden anvandes levande ljus for att mata tiden. Ibland fanns metallkulor inuti stearinet som astadkom ljud nar de foll till marken.

Tidpunkten for uppfinnandet av de forsta mekaniska uren ar inte kand. Den sa kallade Antikytheramekanismen visar dock att tekniken var kand mycket tidigare an skriftliga kallor finns att beratta. Pa 700-talet uppfann den kinesiska matematikern Yi Xing ett vattendrivet mekaniskt ur bestaende av ett system med hjul, hakar, las, m.m. som kan argumenteras vara det forsta mekaniska uret. ^[
2
] Begreppet urmakare anvands for forsta gangen 1269 i ett kvitto fran klostret Beaulieu i Frankrike. Den forsta kallskrift (fran 1335) som handlar om ett mekaniskt ur syftade pa en apparat i palatset for familjen Visconti i Milano .

Urval av uppfinningar [ redigera | redigera wikitext ]

725: vattendrivet mekaniskt ur av Yi Xing i Kina

ca 1280 : ur med kugghjul i England
1427 : ur med fjader av Heinrich Arnold († 1460 )
1510 : fickur av Peter Henlein ( Nurnberger Ei )
1657 : pendyl av Christian Huygens
1759 : skeppskronometer H4 av John Harrison

1923 : automatiskt ur av John Harwood
1927 : kvartsur av Warren Alwin Marrison
1949 : atomur
1967 : radiostyrt ur av Wolfgang Hilberg ( Telefunken -patent)

Typer [ redigera | redigera wikitext ]

Ur kan kategoriseras efter olika satt att visa tiden, efter urverkets typ, anvandningsomrade eller utformning. Bland de vanligaste sortens ur ar armbandsuren . Klockradion ar ocksa en vanlig typ av ur. En vackarklocka ger en kraftig signal, som vid en installbar tidpunkt ska vacka en sovande, eller paminna om en tid som skall passas. Ursprungligen var det verkligen en klocka, som gav ljud ifran sig, men nyare tids elektriskt drivna vackarur ger antingen en tonsignal (upprepade tonstotar) i en liten inbyggd hogtalare eller i natanslutna modeller en kraftig surrsignal med hjalp av elnatets vaxelstrom. I en klockradio kan man valja signal mellan tonstotar, surr eller ett forinstallt radioprogram. I den man man har valt radioprogram som vackningssignal, forlitar man sig pa att den installda radiostationen verkligen sander nagot, nar vackning ska ske.

Ett kalenderur visar utover tiden aven dag, veckodag, manad och ar. Ett sadant finns som stor fasadur pa fasaden av fore detta Kreditbankens hus vid Norrmalmstorgs ostra sida i Stockholm . Uret tillverkades 1887 av Linderoths urfabrik och satt ursprungligen pa husfasaden ovanfor foretagets urfabrik vid Drottninggatan 28. Dar visade den tid och datum fram till 1968 da huset revs. Uret monterades ater upp 1977 pa sin nuvarande plats.

Digitala/analoga ur [ redigera | redigera wikitext ]

Digitala ur visar tiden i siffror. Tva olika sorters tidsvisning forekommer:

24-timmars som visar 00:00.00 ? 23:59.59
12-timmars som visar 01:00.00 ? 12:59.59

Vid 12-timmarsvisning brukar klockslaget kompletteras med bokstaverna AM ( ante meridiem ) for formiddag och PM ( post meridiem ) for eftermiddag.

Analoga ur visar tiden med hjalp av visare pa en urtavla. De visar nastan uteslutande tiden i 12-timmarsformat. Hos de flesta ur ror sig visarna at det hall som pa norra halvklotet ar medsols. Motsatt riktning ar ovanligt men kan forekomma i skamtur som "gar baklanges", kallade " Gophy Clock" efter en seriefigur, som framstalls "dum i huvudet". Av denna historiska praxis uppkom konventionen "medurs" for en roterande rorelse at det hall som pa norra halvklotet ar medsols.

Medurs och moturs ar liksom medsols och motsols rotationsriktningar och kan inte entydigt beskrivas med uttrycken at hoger eller at vanster . Visarspetsen pa ett konventionellt analog-ur ror sig som betraktaren ser den medurs at hoger vid laget 12 och at vanster vid laget 6 pa urtavlan.

Redan kvartsur av enkelt slag har en osakerhet pa hogst nagra sekunder per manad, mekaniskt styrda ur oftast mycket mer.

Radiostyrda ur [ redigera | redigera wikitext ]

Huvudartikel: Radiostyrt ur

Ett Radiostyrt ur synkroniseras av en utsand tidskodad bitsekvens fran en radiosandare ansluten till en tidsenhet , som atomur .

Sadana klockor kan tidssynkroniseras till en enda sandare, sasom manga nationella eller regionala tidssandare, men kan ocksa anvanda sig av flera sandare, likt det Globala positionssystemet (GPS). Anvandningsomradet stracker sig fran att stalla datorklockor till klockor avsedda for personligt bruk, eller annan tillampning dar exakt tidsinformation behovs.