Tobaksrokning ar rokning av tobakshaltiga produkter i syfte att stilla ett nikotinberoende , for sociala eller rituella syften eller for personlig njutning. Seden att roka torkade blad fran tobaksplantan kommer ursprungligen fran Nordamerikas indianer och spred sig darifran over varlden via de europeiska utforskare som inforde sedvanjan i Europa .

Tobaksrok innehaller nikotin , en starkt beroendeframkallande stimulant som tillfalligt okar koncentrationsformagan och ger en kansla av valbefinnande nar den frislapps i kroppen. Tobaksrokning har visat sig vara en starkt bidragande faktor till manga halsoproblem, som lungcancer , emfysem och hjart- och karlsjukdomar . Pa manga stallen blir forbud mot tobaksrokning i barer, restauranger och andra offentliga lokaler vanligare och vanligare, sedan farorna med passiv rokning blivit kanda. Tobaksrok kan ocksa framkalla allergi och utlosa allergiska och astmatiska reaktioner.

Bruk och missbruk av tobak bidrar till den samlade sjukdomsbordan i Sverige och orsakar forluster av levnadsar. Ar 2010 var tobaksrokning den fjarde storsta riskfaktorn for ohalsa, fore alkohol som lag pa attonde plats och narkotikabruk pa tionde plats. ^{[ 1 ]}

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Torkade tobaksblad har rokts i tusentals ar. Indianer i Nordamerika har rokt tobak i form av cigarrer och i pipor langt innan de europeiska upptacktsresandena kom till kontinenten. Tobaksrokning ar avbildat pa 1500 ar gamla mayaindianska konstverk och i mayakulturen anvandes tobaken som ett medel som hjalpte mot alla mojliga akommor.

Tobaken odlades forst i Centralamerika . Att roka ansags forr i tiden fint i manga kretsar, och dessutom anvandes tobaken som lakemedel . 1612 skedde den forsta vasterlandska odlingen. Det var den engelske bosattaren i Virginia , John Rolfe , som upptackte att forutsattningarna att odla tobak var mycket goda dar. Efterfragan okade mycket snabbt och man borjade tala om det "bruna guldet". ^{[ 2 ] [ 3 ]}

Sverige [ redigera | redigera wikitext ]

Under 1600-talet rokte man ur branda lerpipor. 1724 pabjod Fredrik I tobaksodling i hela Sverige. 1760 fanns det tobaksodlingar i 72 rikssvenska och 12 finlandssvenska stader. ^{[ 4 ]}

Pa 1700-talet blev det mode bland adeln att snusa genom nasan. Omkring ar 1810 forandrades den vanan i Sverige. I stallet for att snusa i nasan, lade man in en prilla under lappen. Det ar an idag vanligare i Sverige an i de flesta andra lander. Det forsta rikstackande snusmarket var Ljunglofs Ettan (1822). Portionssnus introducerades 1974 med market Tre Ankare. Sedan 1814 har cigarrer tillverkats i Goteborg. ^{[ kalla behovs ]}

I Sverige har tobak odlats under lang tid. Det var en lonsam och gillad sysselsattning. Successivt har odlingen minskat. Fran 2000 till 2001 odlades de sista storre odlingarna i Sverige av Kungssnus for exklusiv snustillverkning, idag finns ingen industriell lonsam verksam odling.

Ar 1964 fastslogs sambanden mellan tobaksrokning och lungcancer . ^{[ 5 ]} Den 1 januari 1997 forbjod Sverige tobaksforsaljning till barn och ungdomar under 18 ar. ^{[ 6 ] [ 7 ]}

Olika rokmetoder [ redigera | redigera wikitext ]

Cigarr [ redigera | redigera wikitext ]

Cigarr ar ett rokverk tillverkat av fermenterad (genom jasningsprocesser foradlad) och ofta lagrad tobak rullad i ett eller flera tobaksblad. Fermentationen reducerar sockerhalten och bryter aven ner proteiner. Detta gor att roken blir basisk vilket i sin tur gor att nikotinet som ar en alkaloid upptrader fritt i roken. Nikotinet kan darfor upptas direkt i munnens slemhinnor, vilket gor att roken inte behover dras ner i lungorna.

Cigarett [ redigera | redigera wikitext ]

Cigarett ar den sedan 1900-talet vanligaste formen av tobaksrokning och bestar av fint skuren tobak inrullad i ror av papper som vid antandning avger en nikotinhaltig rok som sedan inhaleras.

Pipa [ redigera | redigera wikitext ]

En pipa ar ett redskap som under tidens gang har utvecklats valdigt mycket. Den anvands for det mesta till att roka tobak , men aven andra droger som cannabis och opium .

Vattenpipa [ redigera | redigera wikitext ]

Vattenpipan ar den arabiska tobakspipan. Den ar kallas ofta N'arghile , av arabiskans ord for kokosnot, eftersom den ursprungligen tillverkades av en kokosnot.

Hogst upp pa vattenpipan finns en liten plattform dar man placerar tobaken. Over tobaken lagger man en bit perforerad aluminiumfolie pa vilken man placerar glodande (ej brinnande) trakol, vanligen i form av en liten brikett som man tant pa i forvag. Over trakolen lagger man ytterligare aluminiumfolie eller staller en liten huva i keramik for att kontrollera lufttillforseln. For att skapa drag i pipan suger man ut luft genom munstycket. Roken fran tobaken passerar ned genom pipan och genom en vattenbehallare, en vattenfylld kolv, helst fylld med rosenvatten , for att nedkylas och filtreras innan den inhaleras genom munstycket. Roken fran en vattenpipa smakar avsevart mildare an roken fran cigaretter eller cigarrer , vilket ger ett intryck av att den inte ar lika farlig som andra typer av rokning.

En mindre del av de skadliga amnena halls kvar nar det sker en viss filtrering av roken, som far vattnet att bubbla och bli brunt.

Tobaksrokningens effekter pa halsan [ redigera | redigera wikitext ]

Tobaksrok innehaller partiklar, gaser och anga som bestar av ungefar 4 700 olika amnen och foreningar. Endast omkring fem procent av utslappet ar synlig rok. Den del som rokaren inhalerar benamns huvudrok, medan roken som avges mellan blossen kallas sidorok. Den kemiska sammansattningen ar olika pa grund av att temperaturen i tobaken varierar. For att ta cigaretten som exempel: Nar rokaren inhalerar stiger temperaturen i cigarrettanden till 900 ? 1 050 grader. Temperaturkurvan sjunker langs cigaretten till omkring 40 grader i den ande som rokaren har i munnen. Mellan blossen, nar sidoroken bildas, brinner cigaretten jamnare och med lagre temperatur. Mellan blossen brinner 55 ? 70 procent av tobaken upp. ^{[ 8 ]}

Den langa listan av amnen i tobaksrok innehaller tjara, nikotin, koldioxid, kolmonoxid, vattenanga och ammoniak. Minst ett femtiotal misstanks cancerframkallande . Har ar nagra exempel pa besvarliga amnen i tobaksroken: ^{[ 9 ] [ 10 ]}

• 4-aminodifenyl
• Arsenik
• Bensen
• Bensopyren ^{[ 11 ]}
• Beta-naftylamin
• Bly
• Formaldehyd
• Kadmium
• Krom
• Nitrosamin ^{[ 12 ]}
• Polonium -210
• Radon
• Vinylklorid
• Vatecyanid

Regelbundna rokare lever uppskattningsvis 2,5 ^{[ 13 ]} till 10 ^{[ 14 ]} ar kortare an icke-rokare. Ungefar halften av manliga rokare kommer do av sjukdom associerad till rokning. ^{[ 15 ]}

En rad sjukdomar ar associerade med rokning:

• Manga cancerformer till exempel lungcancer ^{[ 16 ]} , njurcancer ^{[ 17 ]} och brostcancer . ^{[ 18 ] [ 19 ]}
• Hjart- och karlsjukdomar som hjartinfarkt och slaganfall .
• Impotens ar ungefar 85 procent vanligare hos manliga rokare jamfort med icke-rokare ^{[ 20 ]} och det ar en viktig, bidragande orsak till erektil dysfunktion (ED). ^{[ 21 ] [ 22 ]}
• Kroniskt obstruktiv lungsjukdom .

Bruk och missbruk av tobak bidrar till den samlade sjukdomsbordan i Sverige och orsakar forluster av levnadsar. Ar 2010 var tobaksrokning den fjarde storsta riskfaktorn for ohalsa, fore alkohol som lag pa attonde plats och narkotikabruk pa tionde plats. ^{[ 1 ]} Unga man har en hogre risk att utveckla beroende av snus jamfort med unga kvinnor, medan ingen konsskillnad har hittats mellan risken att utveckla beroende av cigaretter. ^{[ 1 ]}

Forbyggande atgarder [ redigera | redigera wikitext ]

Hos unga [ redigera | redigera wikitext ]

I en SBU -rapport fran 2015 fann man att vissa skolprogram fanns att tillampa som minskar tobakskonsumtionen bland unga. ^{[ 1 ]}

Varningstexter pa cigarettpaket [ redigera | redigera wikitext ]

2001 bestamdes genom ett EU-direktiv att cigarettpaket som saljs inom EU ska bara en varningstext om tobakens halsorisker: "Varje paket med tobaksprodukter, utom de for oralt bruk och andra icke rokbara tobaksprodukter ska bara foljande varningar: 1. ’Rokning dodar/ Rokning kan orsaka dod’, eller 2. ’Rokning skadar allvarlig dig och de i din narhet’. "(oversattning fran engelska) ^{[ 23 ]}

Varningstexter pa tobaksprodukter ar ocksa pabjudna i manga andra lander, bland annat USA, Kanada, Ukraina och Turkiet. I Brasilien har cigarettpaketen aven avskrackande bilder som visar pa rokningens skadliga konsekvenser.

Den 7 november 2011 blockerade en federal domare i USA genomforandet av en lag som skulle ha tvingat tobaksbolagen att forse cigarettpaket med grafiska bilder. Denne menade att det strider mot grundlagen. Nagra av de 36 bilder som skulle anvandas visar bland annat: en man som andas ut rok genom ett hal i halsen, sjuka lungor bredvid friska och en mun som visar cancerogena organskador. ^{[ 24 ]}

Rokforbud och rokutrymmen [ redigera | redigera wikitext ]

Rokrum ar i offentliga lokaler, oftast en arbetsplats , ett rum dar rokare tillats roka, eftersom rokforbud rader i andra delar. Numera har aven rokrum avskaffats pa manga platser, och rokning tillats bara utomhus.

Rokruta ar en for tobaksrokning avsedd del av en skolgard . Rokrutor forekom i Sverige framst pa grundskolans tidigare hogstadium samt i gymnasieskolan . Den 1 juli 1994 forbjods rokrutorna i Sveriges skolor , men vissa skolor hade redan tidigare avskaffat dem. Rokrutor ("Raucherecke") finns i Tyskland for elever over 16, som kan roka pa rasten. De forbjods i Berlin , Hessen och Hamburg da lasaret 2005/2006 borjade, och i Bayern fran lasaret 2006/2007.

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

• Rokavvanjning
• Rok
• Rokning

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Tryckta kallor [ redigera | redigera wikitext ]

• Per Haglind (2004). ”Biologiska och medicinska effekter av tobaksrok ? tema: tobaksprevention i Norden”. Socialmedicinsk tidskrift (5-6) . Last 16 mars 2017 .