Theodor Odelberg
Sveriges jordbruksminister
Tid i befattningen 31 mars 1900–2 augusti 1905
Monark	Oscar II
Statsminister	Erik Gustaf Bostrom Fredrik von Otter Johan Ramstedt
Foretradare	Forste ambetsinnehavaren
Eftertradare	Alfred Petersson i Paboda
Uppdrag i riksdagen
Ledamot av forsta kammaren (urtima 1892? 1918 U )
Ledamot av Sveriges riksdags forsta kammare
Mandatperiod 1892 U ? 1911 1912 ? 1918 U
Valkrets	Kalmar lans norra valkrets (1892 U?1911) Gavleborgs lans valkrets (1912? 1918 U )
Fodd	21 december 1847 Brannkyrka socken , Stockholms lan
Dod	15 februari 1937 (89 ar) Enskede forsamling , Stockholms stad
Gravplats	Brannkyrka kyrkogard [ 1 ] [ 2 ]
Nationalitet	Svensk
Politiskt parti	Forsta kammarens nationella parti (1912?1918)
Ovrig politisk anknytning	Forsta kammarens protektionistiska parti (1892?1911)
Yrke	Godsagare , statsrad
Ministar	Bostrom I , von Otter , Bostrom II , Ramstedt

Albrecht Theodor Odelberg (i riksdagen kallad Odelberg i Enskede ), fodd 21 december 1847 i Brannkyrka forsamling , Stockholms lan , ^{[ 3 ]} dod 15 februari 1938 i Enskede forsamling , Stockholms stad , ^{[ 4 ]} var en svensk politiker ( konservativ ) och ambetsman samt godsagare ; Sveriges forsta jordbruksminister 1900?1905, riksdagsledamot ( forsta kammaren ) 1892?1918. Han var son till riksdagsmannen Axel Odelberg och bror till riksdagsmannen Wilhelm Odelberg .

Liv och verk [ redigera | redigera wikitext ]

Odelberg tog studenten i Uppsala 1869 och studerade darefter vid Ultuna lantbruksinstitut . Ar 1873 overtog han forvaltningen av fadernegarden Enskede , vilken han sedan 1879 arrenderade och 1884 arvde. Han fortsatte med den av fadern borjade intensiva hushallningen, riktad framst pa mjolkproduktion , tradgardsvaror och tobak for avsattning i Stockholm samt drev i forbindelse med detta brannvinsbranning med pressjasttillverkning fram till slutet av 1800-talet.

Efter att ha varit sysselsatt med en del kommunala uppdrag kallades Odelberg 1889 till chefsposten for den da nyinrattade Lantbruksstyrelsen , blev 1899 landshovding i Gavleborgs lan och den 31 mars ^{[ 5 ]} 1900 statsrad och chef for det nyinrattade Jordbruksdepartementet samt tillhorde regeringen , tills han den 2 augusti 1905 avgick da en samlingsregering bildades ur flera riksdagspartier for att hantera forhandlingarna med Norge infor unionsupplosningen . Sedan 1892 var han ledamot av forsta kammaren , forst for Kalmar lans norra valkrets och sedan 1911 for Gavleborgs lan . Han tillhorde forsta kammarens protektionistiska parti , vilket dock ej hindrade att han kraftigt forordade majstullens avskaffande. Nar detta parti 1912 slogs samman med det moderata partiet och forsta kammarens nationella parti bildades blev Odelberg ledamot av det nya partiets fortroenderad. Han var ledamot av Bevillningsutskottet 1897?1899, Statsutskottet 1908?1909, och 1910?1915 i det da for forsta gangen tillsatta jordbruksutskottet , vars ordforande han var 1910?1911. Han var 1896 ledamot av mellanrikslagkommitten.

I Stockholms lans landsting var Odelberg ordforande 1897?1899, och i lanets hushallningssallskap var han vice ordforande fran 1897 och var fran 1908 dess ordforande. Odelberg erholl 1906 sallskapets guldmedalj. Odelberg verkade med stor energi och framgang med atgarder for lantbrukets och sarskilt det mindre jordbrukets framjande genom sadana atgarder som premiering av kreatur, lantbruksundervisningens utveckling, smabrukspremiering med mera. Detta liksom hela hans politiska verksamhet genomsyrades av en konservativ anda och en strang sparsamhet med statens medel var framtradande.

Odelberg blev ledamot av Lantbruksakademien 1883, dess hedersledamot 1904, var dess direktor 1906?1909 och erholl dess guldmedalj 1913. Han lamnade 1918 forsta kammaren, vars vice talman han var 1916?1918 och som 1917 insatte honom i hemliga och krigstidshjalpsutskotten. Ar 1918 avgick han fran ordforandeskapet i Stockholms lans hushallningssallskap, dar han samma ar blev hedersledamot.

Theodor Odelberg ar begravd pa Brannkyrka kyrkogard . ^{[ 6 ]}

Enskede gard [ redigera | redigera wikitext ]

Egendomen Enskede gard i Brannkyrka socken var sedan 1780 i slakten Odelbergs ago. Den siste agaren var Theodor Odelberg som 1904 salde Enskede gard till Stockholms stad. Initiativet kom fran stadsingenjoren Herman Ygberg som sokte byggland for Stockholm. Garden omfattade da 606 hektar mark och kopeskillingen blev tva miljoner kronor kontant pa tilltradesdagen, en betydande summa for staden. Enskede gard var Stockholms forsta och storsta markforvarv utanfor tullarna och banade vag for planeringen av stadens framtida utokning soderut. Garden gav aven namnet till stadsdelen Enskede gard .

Utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

Svenska utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

• Kommendor med stora korset av Nordstjarneorden , 1 december 1903. ^{[ 7 ]}
• Kommendor av forsta klassen av Vasaorden , 1 december 1896. ^{[ 8 ]}

Utlandska utmarkelser [ redigera | redigera wikitext ]

• Storkorset av Danska Dannebrogorden , senast 1925. ^{[ 7 ]}
• Storkorset av Norska Sankt Olavs orden , senast 1925. ^{[ 7 ]}
• Riddare av forsta klassen av Osterrikiska Jarnkroneorden , senast 1925. ^{[ 7 ]}
• Riddare av Osterrikiska Frans Josefsorden , senast 1925. ^{[ 7 ]}

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran Nordisk familjebok , Odelberg, 3. Albrekt Teodor , 1904?1926.

• Tvakammarriksdagen 1867?1970 , band 5 (Almqvist & Wiksell International 1992), sida 160-161

Noter [ redigera | redigera wikitext ]

Vidare lasning [ redigera | redigera wikitext ]

• Bjorn Asker :  Theodor Odelberg i Svenskt biografiskt lexikon (1992?1994)