Tenochtitlan

Altepetl , storstad
Del av	aztekernas rike
Tillkomst	1 mars 1325
Grundare	Mexica
Pa landform	Texcocosjon
Koordinater	19°26′6″N 99°7′53″W
Statsskick	monarki
Statschefens ambete	tlatoani
Folkmangd	212 500 , 150 000 , 70 000
Ersatt av	Mexico City
Anvant sprak	nahuatl
Betydande handelse	Tenochtitlans fall
Upphorde	13 augusti 1521
Area	13 kvadratkilometer

For andra betydelser, se Tenochtitlan (olika betydelser) .

Tenochtitlan ( nahuatl : Ten?chtitlan , [tenoːt??tit'lan] ^[
1
]) var en forcolumbiansk historisk stad belagen i dagens Mexico City . Staden grundades cirka 1335 och var aztekernas huvudstad ^[
1
].

Stadens namn Tenochtitlan bestar av tre olika ord formade till ett: tetl (”sten”) + nohpalli ( nopal ) och titlan (”stallet vid”), och betyder ”stallet vid nopalstenen”.

Historia [ redigera | redigera wikitext ]

Tenochtitlan grundades 1325 av ett nahuatltalande folk. Tenochtitlan blev sedermera Aztekrikets huvudstad och fore spanjorernas ankomst varldens attonde storsta stad, med cirka 250 000 invanare.

Tenochtitlan ingick 1428 ett forbund med grannstaderna Texcoco och Tlacopan och erovrade 1473 under tlahto?ni Axayacatl grannstaden Tlatelolco pa en narbelagen o.

Staden belagrades 1519 av de spanska conquistadorerna under ledning av Hernan Cortes . Den 13 augusti 1521 erovrades och forstordes staden. Det nya Mexico City uppfordes over ruinerna och det mesta av Texcocosjon blev gradvis igenfyllt och utdikat.

Staden [ redigera | redigera wikitext ]

Tenochtitlan lag pa en o i Texcocosjon ^[
1
] i mexikanska dalen och forbands med fastlandet genom tre dammar. Dessa ledde norrut, vasterut och soderut och hade aven broar for att inte hindra sjofarten. De utgjorde huvudvagar och sammanstralade vid stadens centrala del vid Stora pyramiden ( Templo Mayor ). Vagen soderut har samma strackning som dagens Avenida Tlalpan.

Det fanns en rad tempel, en stor bollplan och andra offentliga anlaggningar i staden samt Moctezuma I :s palats med djurpark och akvarier.

Staden var delvis uppbyggd pa palar och med manga kanaler. Den var uppdelad i fyra campan (zoner) vilka i sin tur var indelade i 20 calp?lli (distrikt) dar varje calp?lli hade en egen marknadsplats. Stadsplanen var mycket symmetrisk och varje nybygge skulle granskas och godkannas.

Pa Chinampas utfordes mycket jordbruk till stadens forsorjning och farskvatten kom via tva langa akvedukter fran Chapultepec lite hogre upp i bergen.

Mexico Citys centrala del ar Plaza de la Constitucion och ligger pa samma plats som Tenochtitlans centrum.