Tchadsprak ar en grupp afroasiatiska sprak som talas i omradet kring Tchadsjon i Nigeria , Niger , Tchad och Kamerun , samt i Centralafrikanska republiken . Det mest kanda tchadspraket ar hausa . De flesta andra tchadsprak har endast nagra enstaka tusental talare, och vissa ar mycket sma. Enligt Newman finns omkring 140 tchadsprak. ^{[ 1 ]} SIL Internationals Ethnologue anger dock 195 tchadsprak ^{[ 2 ]} .

Tchadspraken indelas (efter Newman) i 4 undergrupper:

• Biu-Mandara , som bestar av cirka 60-80 sprak som talas i ett omrade i norra Kamerun, nordostra Nigeria och Tchad,
• Osttchadsprak , som bestar av cirka 30-40 sprak som talas i sodra Tchad och angransande delar av Kamerun och Centralafrikanska republiken
• Masa , som bestar av nio varieteter som talas i sydvastra Tchad och norra Kamerun, samt
• Vasttchadsprak , som bestar av omkring 60-80 sprak som talas i Nigeria och Niger och dit hausa raknas ^{[ 1 ] [ 3 ]}

Sprakliga kannetecken [ redigera | redigera wikitext ]

Ljudsystem [ redigera | redigera wikitext ]

Konsonanter [ redigera | redigera wikitext ]

Alla tchadsprak innehaller minst tva glottaliserade konsonanter , varfor man har rekonstruerat dessa tva for det prototchadiska spraket (det sprak som alla nuvarande tchadsprak antas ha utvecklats fran). De flesta tchadsprak har minst en ytterligare glottaliserad konsonant, men det har varit svarare att rekonstruera en tredje for protospraket . I alla grenar utom osttchad finns sprak som innehaller laterala frikativor , och en sadan konsonant anses ha forekommit i prototchadspraket. ^{[ 4 ]}

Vokaler [ redigera | redigera wikitext ]

Tchadspraken har i allmanhet ganska fa vokaler . Manga sprak sarskiljer langt fran kort a , och denna atskillnad har rekonstruerats for prototchadspraket. Manga sprak skiljer dessutom mellan langa och korta i respektive u . Tchadsprakens vokalsystem liknar de semitiska och berbiska sprakens betydligt mer an de omgivande Niger-Kongosprakens . ^{[ 4 ]}

Ton [ redigera | redigera wikitext ]

Alla tchadsprak ar tonsprak . Detta skiljer tchadspraken fran alla andra sprakfamiljer bland de afroasiatiska spraken utom omotiska sprak . Det protoafroasiatiska spraket var antagligen inte ett tonsprak och tchadsprakens toner beror troligen pa kontakt med obeslaktade sprak som har toner. ^{[ 4 ]}

Grammatik [ redigera | redigera wikitext ]

Tchadspraken anvander inte kasusbojning , utan markerar ordens funktioner med ordfoljd och prepositioner .

De flesta tchadsprak har grundordfoljden subjekt - predikat - objekt ( SVO ). En liten grupp sprak inom biu-mandaragruppen har daremot ordfoljden predikat - subjekt - objekt ( VSO ). VSO ar den vanliga ordfoljden i berbiska och aldre semitiska sprak, och det ar mojligt att minoriteten bland tchadspraken i detta fall har bevarat ett gammalt afroasiatiskt drag.

Tchadspraken har arvt ett antal morfologiska drag som ar gemensamma for afroasiatiska sprak i allmanhet. Tchadspraken skiljer mellan maskulinum och femininum i singular men inte i plural , vilket anses vara det protoafroasiatiska systemet. Aven inom pronominalsystemet anses tchadspraken ha bevarat det gemensamma afroasiatiska. ^{[ 4 ]}

Forskningshistoria [ redigera | redigera wikitext ]

I begreppet "hamitosemitiska sprak" inraknades av vissa, men inte alla, forskare tchadspraken bland de "hamitiska", sa 1880 av Karl Richard Lepsius , som ansag att hausa och berberspraken var nara beslaktade. ^{[ 5 ]} Den forsta mer genomarbetade klassificeringen av spraken vid Tchadsjon utfordes av Johannes Lukas pa 1930-talet.

Den moderna klassificeringen av tchadspraken tog sin borjan nar Joseph Greenberg 1950 inkluderade dem som en av fem grenar inom den storre enheten afroasiatiska sprak. Greenberg indelade tchadspraken i nio undergrupper. Paul Newman och Roxana Ma byggde vidare pa Greenbergs indelning och foreslog 1966 att den vastligaste och den ostligaste av Greenbergs nio undergrupper (grupp 1 respektive grupp 9) skulle sammanforas, samt att de ovriga sju forenades i en annan gren.

Newman overgav senare denna indelning och framforde 1977 den indelning i fyra undergrupper som numera ar allmant accepterad. Den vastra gruppen motsvarar Greenbergs grupp 1, den ostra grupp 9, masagruppen grupp 8 och biu-mandaragruppen Greenbergs grupper 2-7. En alternativ indelning med tre grupper istallet for fyra, dar biu-mandaragruppen sammanfors med masagruppen till en centraltchadisk grupp, har inte fatt genomslag. ^{[ 4 ]}

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]