Tal (sprak)

Uppslagsordet ”Prata” leder hit. For andra betydelser, se Prata (olika betydelser) .

Tal ar frambringande av sprakljud ^[
1
] och genomfors med hjalp av de olika organen i talapparaten . Talorganen ar framst tungan , lapparna , de olika delarna av gommen och tanderna . I ett vidare perspektiv ar aven rosten , lungorna och luftvagarna inblandade i talproduktionen.

Fonetiken ar vetenskapen om det manskliga talet.

Allt tal, alla “talsignaler”, har vissa egenskaper som formedlar det sprakliga budskapet, alltsa det som sags. Detta forutsatter att talaren anvander sig av ett sprakligt system, dar man efter behov kan skilja mellan olika “ sprak ”, “ dialekter ”, “ sociolekter ” och “ idiolekter ”. Lyckad kommunikation forutsatter dessutom en lyssnare som ar tillrackligt bekant med det sprakliga system som talaren anvander sig av. Genom anvandning av fonetisk skrift kan man nedteckna det sprakliga budskapet mer eller mindre exakt.

Darutover finns i talet nodvandigtvis ocksa flera andra typer av information som lyssnare uppfattar, men som brukar saknas i en fonetisk transkription. Har ar det narmast fraga om sadant som framgar ur talarens rost och ur talarens satt att tala, och nodvandigheten beror pa att tal inte kan framforas utan rost. Man kan har skilja mellan organiskt betingade faktorer, som ar givna av talarens anatomi och som avslojar i viss utstrackning alder och kon, och expressivt betingade faktorer som har sitt ursprung i talarens attityd och emotionella tillstand och som paverkar bland annat roststyrkan , rostlaget, livligheten, tydligheten och hastigheten hos talet.

Forutom denna “presentationella” variation som kan finnas aven hos talsignaler som i alla sprakliga avseenden ar identiska finns ocksa transmissionsbetingad eller “perspektivisk” variation som har sitt ursprung i rumsliga och ibland i tekniska forhallanden. Termen “perspektivisk” anvands framst om sadant som kan uppfattas med ogonen, men detta ar inte alldeles olampligt har, eftersom synsinnet ocksa kan spela en betydande roll i talkommunikationen (se McGurk-effekten .)

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Referenser [ redigera | redigera wikitext ]

^ ”tal - Uppslagsverk” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/tal-(m%C3%A4nskligt-tal) . Last 21 februari 2021 .

[1] ”tal - Uppslagsverk” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/tal-(m%C3%A4nskligt-tal) . Last 21 februari 2021 .

[ 1 ]