Sveriges myndigheter
ar
regeringen
,
domstolarna
och
forvaltningsmyndigheterna
. Domstolarna ar
statliga
, medan forvaltningsmyndigheterna kan vara statliga eller
kommunala
.
Beslutande forsamlingar
, sasom
riksdagen
och
kommunfullmaktige
, ar inte myndigheter. Aven andra organ an myndigheter kan ha forvaltningsuppgifter. Det finns salunda till exempel
aktiebolag
som agnar sig at
myndighetsutovning
.
Aven
Europeiska unionens
domande och forvaltande organ kan namnas i anslutning till Sveriges myndigheter, som en overstatlig niva.
Sveriges
regeringsform
skiljer mellan tva typer av offentliga organ:
beslutande politiska forsamlingar
, till exempel
riksdagen
, och
myndigheter
.
[
1
]
[
2
]
Samtliga statliga och kommunala organ med undantag for de beslutande forsamlingarna ar myndigheter.
Regeringen styr riket.
[
3
]
For rattskipningen finns
domstolar
och for den offentliga forvaltningen statliga och kommunala forvaltningsmyndigheter.
[
4
]
Privatrattsliga
rattssubjekt
, till exempel
aktiebolag
och
ideella foreningar
, faller utanfor myndighetsbegreppet aven om staten eller kommunen har ett kontrollerande inflytande exempelvis genom att aga aktierna i bolaget. Ett enskilt rattssubjekt som har anfortrotts forvaltningsuppgifter, till exempel
AB Svensk Bilprovning
, ar inte en myndighet ens om uppgiften innefattar myndighetsutovning.
Regeringsformens indelning utgar fran
organisationsformen
, inte fran vilken funktion organet har.
[
5
]
Det innebar att myndighetsbegreppet omfattar aven offentliga organ som inte har myndighetsutovning som sin huvudsakliga uppgift, till exempel statliga
hogskolor
och
museer
.
Regeringskansliet har lokaler i bland annat
kvarteret Rosenbad
i Stockholm.
Regeringen ar ansvarig infor riksdagen.
[
3
]
Myndigheten bestar av
statsministern
och ovriga
statsrad
.
[
6
]
For att bereda regeringsarenden och for att bitrada regeringen och statsraden i deras verksamhet i ovrigt ska det finnas ett regeringskansli. I detta ingar
departement
for olika verksamhetsgrenar. Regeringen fordelar arendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsraden chefer for departementen.
[
7
]
Regeringskansliet
ar en forvaltningsmyndighet under regeringen.
[
8
]
[
9
]
Stockholms tingsratt
.
Grundlaggande bestammelser om domstolarna finns i 11 kap. regeringsformen.
De svenska domstolarna ar de
allmanna domstolarna
(
tingsratter
,
hovratter
och
Hogsta domstolen
), de
allmanna forvaltningsdomstolarna
(
forvaltningsratter
,
kammarratter
och
Hogsta forvaltningsdomstolen
) och tva
specialdomstolar
(
Arbetsdomstolen
och
Forsvarsunderrattelsedomstolen
).
Grundlaggande bestammelser om de statliga och kommunala forvaltningsmyndigheterna finns i 12 kap. regeringsformen. For handlaggningen av arenden finns vidare allmanna bestammelser i
forvaltningslagen
.
[
10
]
En statlig eller kommunal forvaltningsmyndighet ska vara sjalvstandig pa det sattet att ingen annan myndighet och inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ far bestamma hur forvaltningsmyndigheten i ett sarskilt fall ska besluta i ett arende som ror myndighetsutovning mot en enskild eller mot en kommun eller som ror tillampningen av lag.
[
11
]
Det var tidigare vanligt att dela upp de statliga myndigheterna i centrala, regionala och lokala myndigheter. Under de senaste decennierna har emellertid utvecklingen gatt mot att lokala och regionala forvaltningsmyndigheter gar upp i en gemensam myndighet for hela landet. Exempel pa detta ar
Skatteverket
och
Polismyndigheten
. Modellen med tre nivaer av statliga myndigheter har darfor forlorat storre delen av sin betydelse.
Statskontoret
har i rapporten
Statsforvaltningens utveckling 1990?2005
delat upp de statliga forvaltningsmyndigheterna i fem olika grupper: allmanna forvaltningsmyndigheter,
affarsverk
,
universitet
och
hogskolor
, myndigheter som ingar i myndighetskoncerner samt myndigheter utan egen personal.
[
12
]
En statlig forvaltningsmyndighet lyder under regeringen, om inte myndigheten enligt regeringsformen eller annan
lag
ar myndighet under riksdagen.
[
8
]
Till skillnad fran domstolarna star forvaltningsmyndigheterna i ett principiellt lydnadsforhallande till regeringen.
[
13
]
Regeringen later departementen i Regeringskansliet handlagga fragor och utgora kontaktpunkter till myndigheterna uppdelat efter departementens sakomraden. Myndigheten lyder dock under regeringen och inte under Regeringskansliet eller nagot av departementen. Det forekommer undantagsvis att fler an ett departement ar kontaktpunkt mot en viss myndighet.
Trafikverkets huvudkontor i Borlange.
I
myndighetsforordningen (2007:515)
finns vissa grundlaggande foreskrifter for forvaltningsmyndigheter under regeringen.
[
14
]
Dar framgar bland annat att en myndighet kan vara en
enradighetsmyndighet
,
styrelsemyndighet
eller
namndmyndighet
.
[
15
]
- En
enradighetsmyndighet
leds av en myndighetschef, ofta med titeln
generaldirektor
. Vid vissa enradighetsmyndigheter finns ett
insynsrad
for att utova insyn i verksamheten och ge myndighetschefen rad. Regeringen bestammer om det skall finnas ett insynsrad vid myndigheten. Myndighetschefen ska vara ordforande i insynsradet och halla radet informerat om verksamheten.
[
16
]
Exempel pa enradighetsmyndigheter ar
Kammarkollegiet
och
Finanspolitiska radet
.
- En
styrelsemyndighet
leds av en styrelse. Myndighetschefen far inte vara ordforande eller vice ordforande i styrelsen for en sadan myndighet.
[
17
]
Exempel pa styrelsemyndigheter ar
Post- och telestyrelsen
och
Trafikverket
.
- En
namndmyndighet
leds av en
namnd
. Namnden bestar som regel av det antal ledamoter som regeringen bestammer. En av ledamoterna ska vara ordforande och en ska vara vice ordforande. Exempel pa namndmyndigheter ar
Statens overklagandenamnd
och
Rattshjalpsnamnden
.
Det finns dock andra ledningsformer an de som anges i myndighetsforordningen.
Arbetsgivarverket
leds exempelvis av ett
arbetsgivarkollegium
. Det kan vidare noteras att en myndighets namn inte nodvandigtvis aterspeglar dess ledningsform. Sa var till exempel
Centrala studiestodsnamnden
tidigare en namnd,
[
18
]
men sedan 1988 ar CSN en enradighetsmyndighet.
[
19
]
Regeringen bestammer oftast ramarna och formerna for en myndighets verksamhet i en
myndighetsinstruktion
, som ar en forordning med bestammelser om bland annat sadant som myndighetens uppgifter och ledningsform. Regeringen beslutar vidare om forutsattningarna for den enskilda myndighetens verksamhet i arliga
regleringsbrev
, som innehaller uppgifter om myndighetens mal och ekonomiska ramar.
Riksbankshuset, Stockholm
.
Riksdagens myndigheter har som regel en mer overordnad roll an regeringens, da riksdagens funktion, vid sidan av att stifta lagar, ar att kontrollera regeringen.
Riksdagens ombudsman
(JO),
Riksrevisionen
och
Sveriges riksbank
ar myndigheter under riksdagen.
[
20
]
Under riksdagen lyder aven
Riksdagsforvaltningen
, som skoter den interna forvaltningen.
[
21
]
I Sverige finns det manga kommunala forvaltningsmyndigheter.
Kommunstyrelsen
och
regionstyrelsen
ar kommunala myndigheter, liksom kommunala och regionala namnder. Varje kommun avgor sjalv hur manga kommunala myndigheter det ska finnas i kommunen, i och med att kommunfullmaktige sjalvt kan besluta om den kommunala namndorganisationen. Varje namnd ar en egen myndighet. Nagra exempel pa vanliga kommunala forvaltningsmyndigheter ar overformyndarnamnder, miljokontor och byggnadsnamnder.
Valnamnder
och
socialnamnder
ar obligatoriska att ha i varje kommun, medan det annars ar upp till respektive kommunfullmaktige att besluta vilka namnder som ska finnas.
[
22
]
Statistiska centralbyran
(SCB) for ett register over statliga myndigheter.
[
23
]
Registret ska innehalla uppgifter om
organisationsnummer
, namn, besoks- och postadress, telefonnummer, faxnummer, e-postadress och webbadress.
[
24
]
SCB faststaller ocksa organisationsnummer for myndigheterna.
[
25
]
Registret omfattar inte de kommunala myndigheterna. Myndighetsregistret finns tillgangligt for allmanheten via SCB:s webbplats.
Det allmanna myndighetsregistret omfattade 457 statliga myndigheter i augusti 2023.
[
26
]
SCB har i myndighetsregistret valt att dela upp de statliga myndigheterna i foljande sex kategorier:
- Statliga forvaltningsmyndigheter (251 stycken)
- Myndigheter under riksdagen (5 stycken)
- Statliga affarsverk (3 stycken)
- AP-fonder
(6 stycken)
- Sveriges domstolar samt
Domstolsverket
(84 stycken)
- Svenska
utlandsmyndigheter
(108 stycken)
Samtliga dessa myndigheter utom domstolarna ar statliga forvaltningsmyndigheter i regeringsformens mening.
Det finns inte nagon allmant vedertagen och uteslutande definition av myndighetsbegreppet. Eftersom man kan anvanda sig av olika definitioner, kan olika uppgifter om antalet myndigheter vara lika giltiga.
[
27
]
Antalet myndigheter har varierat over tid. Ar 1990 uppgick antalet myndigheter under regeringen till 1 394. Sett ett langre tidsperspektiv har antalet myndigheter minskat kraftigt.
[
28
]
Under tiden 2005?2023 minskade antalet myndigheter under regeringen med nastan 200. Enligt Statskontoret fanns det 342 myndigheter under regeringen 2023, inklusive domstolarna. Statskontoret raknar utlandsmyndigheterna som delar av Regeringskansliet.
[
29
]
Antalet myndigheter kan ses som ett matt bland flera pa den offentliga forvaltningens storlek. Det sager dock mycket litet om hur manga manniskor som arbetar i offentlig forvaltning eller hur stora resurser den forbrukar.