한국   대만   중국   일본 
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ? Wikipedia Hoppa till innehallet

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fran Wikipedia
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Typ Tidigare aktiebolag
Huvudkontor Boras , Sverige
Nyckelpersoner Pia Sandvik , vd
Antal anstallda 1 500 [ 1 ]
Historik
Grundat 1993 som aktiebolag, 1920 som myndighet
Grundare Svenska staten
Ekonomi
Omsattning 1 487 miljoner kronor (2014) [ 2 ]
Struktur
Agare Svenska staten
Moderbolag 2009-2016 Rise Research Institutes of Sweden Holding AB
Ovrigt
Webbplats www.sp.se

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut , tidigare SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut och Statens Provningsanstalt , var ett aktiebolag som fran november 2009 till 2016 varit helagt dotterbolag till statliga Rise Research Institutes of Sweden Holding AB. [ 3 ] . Foretagets affarside ar att skapa varde och hallbar utveckling for naringsliv och samhalle genom att bidra med kompetens och nytta inom hela innovationsprocessen [ 4 ] . Verksamheten inkluderar bland annat tillampad forskning , tekniska utvarderingar, berakningar, matningar, kvalitetssakringar , utbildning och certifiering . Sedan 2017 ar det en integrerad del av Rise Research Institutes of Sweden AB med sate i Goteborg.

SP:s huvudkontor var, och huvudsakliga verksamhet ar, lokaliserad till Boras . Under senare ar har flera andra forskningsinstitut overtagits av SP for att etablera ett brett forskningsinstitut med kompetens inom alla grenar av svenskt naringsliv. Som en del i denna process namnandrades organisationen 2006/2007 till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut . [ 5 ]

SP har sex affarsomraden: [ 6 ] ? Energi ? Informations- och kommunikationsteknik ? Life Science ? Risk och sakerhet ? Samhallsbyggnad ? Transport

Under 2014 publicerade SP:s forskare och experter 520 vetenskapliga rapporter, 450 popularvetenskapliga artiklar.

Andra foretag som liknar SP i tjanster och omraden ar: Bureau Veritas , DEKRA Industrial , Inspecta , Nordcert , Force och SGS.

Dotterbolag [ 7 ] [ redigera | redigera wikitext ]

Svensk Maskinprovning (SMP) [ redigera | redigera wikitext ]

Dotterforetaget Rise SMP Svensk Maskinprovning AB forvarvades 1996 och har sitt sate i Alnarp i Lomma . Det bedriver verksamhet med teknisk utvardering, certifiering och besiktning av produkter, maskiner och fordon i hela landet.

CBI - Betonginstitutet [ redigera | redigera wikitext ]

CBI Betonginstitutet AB ar sedan 2008 ett till 60 % agt dotterforetag till SP. Resterande 40 % ags av Stiftelsen Svenska forskningsinstitutet for cement och betong vid Kungliga Tekniska Hogskolan i Stockholm, org nr 802006-1514. Foretaget har sitt sate i Stockholm och har sin verksamhet forlagd till Stockholm , Boras och Lund . Verksamheten omfattar forskning, utredningar, teknisk utvardering, kontroll, utbildning och information. [ 8 ]

Glafo [ redigera | redigera wikitext ]

Glafo AB ar sedan 2008 ett till 60 % agt dotterforetag till SP. Resterande 40 % ags av Glasforskningsforeningen Glafo. Foretaget har sitt sate i Vaxjo och verksamheten, som ar forlagd till Vaxjo , omfattar forskning, utredningar, teknisk utvardering, utbildning och information inom glasomradet.

JTI - Institutet for jordbruks- och miljoteknik [ redigera | redigera wikitext ]

JTI - Institutet for jordbruks- och miljoteknik AB ar sedan 2009 ett till 60 % agt dotterforetag till SP. Resterande 40 % ags av Stiftelsen JTI - Institutet for jordbruks- och miljoteknik. Foretaget har sitt sate i Uppsala , dit ocksa verksamheten ar forlagd. JTI bedriver behovsmotiverad forskning, utveckling och kunskapsspridning inom omradena jordbruks- och miljoteknik.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut A/S [ redigera | redigera wikitext ]

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut A/S ar sedan 2012 ett helagt dotterforetag till SP. Foretaget har sitt sate i Kopenhamn i Danmark, dar ocksa verksamheten ar forlagd. SP A/S bedriver teknisk utvardering med testlaboratorier inom EMC , klimat och mekanisk testning.

SP Process Development [ redigera | redigera wikitext ]

SP Process Development AB, ett till SP helagt dotterforetag, bedriver sedan februari 2013 verksamhet inom hallbar processutveckling och katalys. Verksamheten ar forlagd till Sodertalje , dar bolaget ocksa har sitt sate.

AstaZero [ redigera | redigera wikitext ]

AstaZero AB ar sedan den 1 juni 2013 ett till SP 61,33 % agt dotterforetag. Resterande 38,67 % ags av Chalmers Tekniska Hogskola AB. Foretaget har sitt sate i Boras. AstaZero AB bedriver verksamhet inom omradena miljoforskning, transport-, trafik- och fordonssakerhet, och har en provbana, aven den kallad AstaZero for trafiksakerhetforskning utanfor Boras.

SP Processum [ redigera | redigera wikitext ]

SP Processum AB ar sedan juni 2013 ett till 60 % agt dotterforetag till SP. Resterande 40 % ags av Processum Intresseforening. Foretaget har sitt sate i Ornskoldsvik , dar ocksa verksamheten bedrivs. Processum bedriver forskning och innovationsprojekt inom bioraffinaderiomradet.

SP Fire Research AS [ redigera | redigera wikitext ]

SP Fire Research AS ar sedan den 1 januari 2014 ett till 70 % agt dotterforetag till SP. Resterande 30 % ags av SINTEF Holding AS. Foretaget har sitt sate i Trondheim i Norge], dar ocksa verksamheten bedrivs. SP Fire bedriver brandforskningsverksamhet.

SP ETC [ redigera | redigera wikitext ]

SP Energy Technology Center AB, ett helagt dotterforetag, bedriver sedan december 2014 verksamhet inom energiteknik, framst inom termokemisk omvandling sasom forbrannings-, forgasnings- och bioraffinaderiteknik och darmed forenlig verksamhet. Verksamheten ar forlagd till Pitea , dar foretaget ocksa har sitt sate.

Historik [ 9 ] [ redigera | redigera wikitext ]

  • 1895 Efter godkannande av kollegiet framlades ett forslag till KTHs styrelse om att inratta en provningsinstitution vid hogskolan. Styrelsen godkande forslaget som efter tillstyrkan av Jernkontorets fullmaktige sandes till regeringen for beslut. Tillstandet att inratta anstalten och uppfora en sarskild byggnad for denna med stod av ett beviljat anslag erholls genom ett kungligt brev den 4 oktober.
  • 1896 Anstalten gavs namnet Kungliga Tekniska Hogskolans Materialprofningsanstalt.
  • 1917 John O. Roos af Hjelmsater Roos kompletterar en arbetsordning fran 1910 genom att specificera regler som skall tillampas vid genomforande av uppdrag. Roos blir darmed den forste i varlden som specificerar kvalitetssakringsregler av det slag som numera ar internationellt standardiserat for provnings- och kalibreringsverksamhet.
  • 1920 Materialprovningsanstalten overfordes 1920 till nybildade Statens provningsanstalt (SP).
  • 1935 De svenska riksprototyperna overfordes fran Vetenskapsakademin till Mynt- och Justeringsverket.
  • 1971 Sveriges riksdag beslutade i maj att omlokalisera SP till Boras, vilken genomfordes 1975.
  • 1972 Justering och adelmetallkontroll till SP
  • 1973 Chalmers provningsanstalt inordnas i SP
  • 1983 P-market introduceras
  • 1993 SITAC blir dotterbolag i SP-koncernen
  • 1993 SP ombildades till statligt aktiebolag och bytte namn till SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
  • 1996 Svensk Maskinprovning ( SMP ) blir dotterbolag i SP-koncernen
  • 2004 Tratek integreras i SP
  • 2005 Institutet for Livsmedel och Bioteknik ( SIK ) blir dotterbolag i SP-koncernen
  • 2006 Ytkemiska Institutet ( YKI ) blir dotterbolag i SP-koncernen
  • 2007 Namnbyte till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
  • 2008 SITAC integreras i SP Certifiering
  • 2008 CBI blir dotterbolag
  • 2008 Glafo - glasforskningsinstitutet blir dotterbolag i SP-koncernen
  • 2009 SP ar sedan den 2 november helagt av svenska staten genom Rise Research Institutes of Sweden AB.
  • 2009 Institutet for jordbruks- och miljoteknik (JTI) blir dotterbolag i SP-koncernen
  • 2012 SP Danmark A/S ? forsta dotterbolaget utanfor Sverige
  • 2013 Nybildade SP Process Development och SP Processum blir dotterbolag
  • 2013 YKI integreras i SP
  • 2014 Nytt dotterbolag i Norge: SP Fire Research
  • 2014 Invigning av AstaZero
  • 2015 SIK integreras i SP
  • 2015 ETC blir dotterbolag

Se aven [ redigera | redigera wikitext ]

Kallor [ redigera | redigera wikitext ]

Externa lankar [ redigera | redigera wikitext ]