Faringso
, eller
Svartsjolandet
, ar en
o
i
Malaren
. Den ligger i
Ekero kommun
vaster om
Stockholm
, och tillhor
Uppland
. On omges av
Langtarmen
i vast och
Lovstafjarden
,
Lambarfjarden
och
Morbyfjarden
i ost. Med sina 82 km² ar on Sveriges nast storsta insjo-o efter
Selaon
.
Det nuvarande Faringso blev tidigt platsen for kungliga agor. Den mest kanda platsen ar
Svartsjo
med dagens
Svartsjo slott
, som ar en
rokokobyggnad
fran 1700-talet. Redan i mitten av 1300-talet blev Svartsjo ett kungligt slott. Nar
Gustav Vasa
lat bygga stenslottet kom Svartsjo att bli en betydande del i Gustav Vasas rike. I slutet av 1600-talet brann slottet ner och ersattes senare av nuvarande 1700-talets lust- och jaktslott at drottning
Ulrika Eleonora
, efter ritningar av
Carl Harleman
. Under 1800-talet forfoll slottet och blev strax fore sekelskiftet 1900 fangelse. Forst pa 1960-talet avvecklades den verksamheten. I dag ar Svartsjo slott restaurerat. I och med den starka kungliga dominansen pa Faringso kom det inte att uppsta nagra storre herrgardar dar. Det blev de manga torpen som gav Faringso dess karaktar.
[
1
]
Pa Faringso startade 1947
Barnbyn Ska
pa initiativ av Stockholms barnavardsnamnd som ett alternativ till datida barnavardsinstitutioner. Inriktningen var pojkar och flickor i aldrarna 7-15 ar med en neurotisk och psykopatisk problematik, vilken manifesterades genom ett
avvikande
asocialt beteende
med
missbruk
, kringdrivande,
vald
och
stolder
som foljd. Bland de kanda forestandarna fanns
Gustav Jonsson
("Ska-Gustav").
Den storsta tatorten pa Faringso ar
Stenhamra
. En av Faringsos smaorter ar
Svartsjo
. Storre foretag pa on ar
Sanga-Saby Kurs & Konferens
och gronsaksodlaren
Svegro
. Har finns aven en sluten kvinnoanstalt
Anstalten Faringso
, samt
Anstalten Svartsjo
for man.
- Wingborg, Olle (2011).
Litteraturen om Faringso : en del av Ekero kommun
. Malaroarnas bibliografi ; 1. Karlshamn: Carlshamn Tryck & Media AB.
Libris
12130997
.
ISBN 978-91-633-8121-8
- Wikimedia Commons har media som ror
Faringso
.